No description available.

I det här arbetet undersöks högpresterande gymnasisters upplevelse av genrepedagogik och cirkel­modellen. I samband med detta studeras även elevernas litterära metaspråk, med fokus på vilken typ av begrepp de själva anser sig behärska och inte. Det ena syftet är att se huruvida genrepedagogiken, som ursprungligen utvecklades som ett stöd i andraspråksinlärningen för barn i grundskoleåldern, även stöttar hög­presterande gymnasister och om den i sådant fall behöver anpassas till dem. Det andra syftet är att kartlägga vilken typ av litterära begrepp eleverna anser sig förstå och använda, för att få insikt i vad undervisningen ska rikta in sig på. För att genomföra undersökningen har cirkelmodellen implementerats i en elevgrupp, vilket resulterade i en litterär analys. Eleverna har fått besvara två enkäter, den ena undersöker elevernas upplevelse av cirkelmodellens olika delar, den andra undersöker de begrepp eleverna anser sig förstå och använda. Tre elever valdes sedan ut för enskilda samtal där de fick resonera kring den första enkäten.        Resultaten visar att högpresterande gymnasister generellt har en positiv upplevelse av genrepedagogik och cirkelmodellen. Steg 2 – studerandet av modelltexter, är det steg som uppskattas bäst. Steg 3 – skrivandet av en gemensam text, är det steg som uppskattas minst. Studien visar att det inte krävs direkta anpassningar av cirkelmodellen för att den ska stimulera eleverna. Det essentiella är istället att hitta en balans så att processen får utvecklingsutrymme utan att den upplevs som en tidstjuv som stjäl utrymme från det som eleverna fokuserar på – framställandet av en slutprodukt. Undersökningen visar också att den typ av begrepp som elever anser sig behärska bäst är de som används vid analyserande, vilka också används i flera ämnen och situationer. De begrepp de anser att de behärskar minst är de som används för att beskriva en analytisk text, vilka är de begrepp som genrepedagogiken har infört i undervisningen.

AbstractSyftet med denna studie är att reflektera över en elevs övergång från förberedelseklass till en undervisningsmiljö vars pedagogiska utgångspunkt inte ligger på språkutveckling. Målet med undersökningen är att föra en diskussion om hur elevens förförståelse för ord och begrepp inom det svenska språket påverkar hennes kunskapsinhämtning inom de samhällsorienterade ämnena. Empirin bygger på åtta observationstillfällen samt tre tillfällen där jag fick möjlighet att studera informantens lexikala färdigheter genom samtal på tu man hand. Resultatet av undersökningen visar att informanten saknar stora delar av de ord och begrepp som krävs för att hon ska kunna följa undervisningen. Detta beror bland annat på att hon möts av en bristande insyn i hennes förförståelse för ämnet och hennes tidigare skolerfarenheter. Den slutsats som jag drar av resultatet är att informantens ordförråd bör arbetas upp inom samtliga ämnesområden, genom undervisning som baseras på språkutveckling. Nyckelord: Förförståelse, ordinlärning, språkmedvetenhet, svenska som andraspråk.

Syftet med denna studie är att undersöka några pedagogers syn på och hur de arbetar med rim och ramsor för barns språkutveckling. För detta syfte har följande frågeställningar formulerats:- Vilka metoder använder de intervjuade pedagogerna för att träna barns språk?- Vilka syften med och åsikter om rim och ramsor har de intervjuade pedagogerna?- Hur och när använder de intervjuade pedagogerna rim och ramsor i verksamheten?För att nå syftet med studien genomfördes en kvalitativ intervjustudie på två förskolor där tre pedagoger på respektive förskola intervjuades. Det gjordes även en mindre observation på respektive förskola.Tidigare forskningen ger olika signaler angående rim och ramsors betydelse för barns språkutveckling och ökade språkmedvetenhet men är alla eniga om dess möjlighet till lustfylld aktivitet för barn.Resultatet visade en stor skillnad vad gäller förskolornas användning av rim och ramsor. På den ena förskolan använde sig pedagogerna av rim och ramsor frekvent och säger sig ha gjort så under alla år. Pedagogerna här ser användningen av rim och ramsor som ett naturligt inslag för att träna språket, men även för att bl.a. skapa gemenskap. De ser användningen som något barnen upplever som lustfyllt. På andra förskolan användes rim och ramsor mycket sällan. Det har kommit i bakgrunden av andra metoder.

The purpose of this study is to investigate students who struggle with their reading, from pre-school to first grade with the help of Bornholm test (it is important to know that the students have not been diagnosed, it may be due to early reading). The ambition is to know about and how the difficulties develop and how they perform on a new Bornholm test and a hearing comprehension test. The study is a follow-up and in-depth study of hearing comprehension and phonological awareness among students struggling with their reading. In order to fulfill the purpose, the following questions have been formulated: What parts of the Bornholm test showed the students difficulties? How does the result look after a new test is done to the same students in first grade? How do the same students perform on a hearing comprehension test? The results showed that these students had problems in four areas: to determine how many sounds a word consists of, to determine which word is the longest and phonem-graphem correspondence as well as understanding rimes. After six months, a new test was done that showed that eight out of ten students showed phonological development while two out of ten students still had difficulties. The hearing comprehension test performed by the students showed that the two students who still experienced difficulties with phonological development also had difficulties in replying the text in the correct order and finding their own statements. The students that showed a phonological development also performed well on the hearing comprehension test.