Abstract: As China is facing environmental problems, they are producing positive policies in order to stimulate the sales of electric vehicles. In addition, China is one of the largest electric vehicle markets in the world and the electric vehicles market has a promising growth potential. In light of this, this thesis aims to investigate the factors affecting Chinese consumers’ willingness to purchase electric vehicles. This thesis draws on rational choice theory to analyze the six determining factors including driving range of electric vehicles, charging infrastructure, purchase cost, government financial incentives, individual environmental awareness and perceived social influence, as electric vehicles are not cheap goods and make consumers take full consideration before buying. This study adopts a quantitative approach and conducts a survey to investigate this topic. Based on 249 online questionnaires from Chinese consumers, this study employs SPSS to conduct a regression analysis to test the six determining factors. The empirical results indicate that charging infrastructure, government financial incentives, individual environmental awareness and perceived social influence have significant impact on Chinese consumers’ willingness to purchase electric vehicles, while our results do not show that the driving range of electric vehicles and purchase cost matters in influencing Chinese consumers’ willingness to purchase electric vehicles. Meanwhile, this study contributes to the research on the consumption of electric vehicles by providing an empirical context of China, considering rational choice theory and understanding perceived social influence. Also, this study provides relevant suggestions to electric vehicle manufacturers and the Chinese government about how to encourage the Chinese to adopt electric vehicles in China. Keywords: Electric Vehicles, Willingness to purchase, SPSS, Rational choice theory, China

Cílem této diplomové práce je praktické i teoretické seznámení uživatelů neparametrických metod s několika vybranými statistickými programy, v nichž je možné neparametrické analýzy provádět. Nedílnou součástí cíle je i porovnání těchto programů. V teoretické části jsou stručně popsány základy testování statistických hypotéz a teorie neparametrických testů. V praktické části jsou prozkoumány programy NCSS 2007, Statistica 7, SPSS 15, Systat 12, Stagraphics Centurion XV, Minitab 15, S-Plus 6.2, SAS 9.1 a StatXact 7. U každého software jsou popsány neparametrické testy, které obsahuje, a zjednodušeně i vkládání dat a výstupy. Nakonec jsou vybrané programy porovnány z několika hledisek. Všechny vybrané programy obsahují značné množství neparametrických testů a liší se většinou jen v detailech. Pro většinu analýz není potřeba hledat speciální programy a dají se použít všechny vybrané, pouze pro porovnávání rozptylů je nutné použít buď SAS nebo StatXact, protože v jiných programech ve výběru tyto testy nenalezneme.

Landstinget i Kronobergs län utförde 2006 en enkätundersökning bland elever i årskurserna 5, 8 och gymnasiets årskurs 2. Datamaterialet för gymnasieeleverna har studerats i detta arbete där den psykiska ohälsan och alkoholkonsumtion varit i fokus. Det statistiska arbetet är uppdelat i tre delar: Metodbeskrivning, hantering av programmet SPSS samt en undersökning av gymnasieelevers psykiska ohälsa och alkoholkonsumtion. I metodbeskrivningen har metoderna dikotomisering, logistisk regression, Wald, faktorinteraktion och kategorisering beskrivits. För hantering av stora datamaterial samt för att kunna ta fram statistiska samband rörande psykisk ohälsa och alkoholkonsumtion har programmet SPSS använts och illustrerats i arbetet. De förklarande variablerna som varit mest inflytelserika mot den psykiska ohälsan var ’Tycker du att du är frisk?’, ’Har du någonsin använt läkemedel tillsammans med alkohol i berusningssyfte’ samt ’Trivs du med livet?’. När undersökningen för gymnasieelevers alkoholkonsumtion studerades var de gemensamma signifikanta faktorerna för både killar och tjejer ’Skolkar du?’, ’Känner du dig ofta irriterad eller på dåligt humör?’ och ’Har någon vuxen behandlat dig fysiskt illa?’ där samtliga förklarande faktorer bidrog till en ökad sannolikhet att konsumera mycket alkohol. Då undersökning av variabeln symtom, variabeln oro samt deras interaktion studerades för killar respektive för tjejer mot den psykiska ohälsan kunde man se att variabeln symtom för killar var inflytelserik samt interaktionen mellan oro och symtom. För tjejerna var däremot variabeln oro inflytelserik samt variabeln symtom men inte deras interaktion.

<p>Landstinget i Kronobergs län utförde 2006 en enkätundersökning bland elever i årskurserna 5, 8 och gymnasiets årskurs 2. Datamaterialet för gymnasieeleverna har studerats i detta arbete där den psykiska ohälsan och alkoholkonsumtion varit i fokus.</p><p>Det statistiska arbetet är uppdelat i tre delar: Metodbeskrivning, hantering av programmet SPSS samt en undersökning av gymnasieelevers psykiska ohälsa och alkoholkonsumtion. I metodbeskrivningen har metoderna dikotomisering, logistisk regression, Wald, faktorinteraktion och kategorisering beskrivits. För hantering av stora datamaterial samt för att kunna ta fram statistiska samband rörande psykisk ohälsa och alkoholkonsumtion har programmet SPSS använts och illustrerats i arbetet. De förklarande variablerna som varit mest inflytelserika mot den psykiska ohälsan var ’Tycker du att du är frisk?’, ’Har du någonsin använt läkemedel tillsammans med alkohol i berusningssyfte’ samt ’Trivs du med livet?’. När undersökningen för gymnasieelevers alkoholkonsumtion studerades var de gemensamma signifikanta faktorerna för både killar och tjejer ’Skolkar du?’, ’Känner du dig ofta irriterad eller på dåligt humör?’ och ’Har någon vuxen behandlat dig fysiskt illa?’ där samtliga förklarande faktorer bidrog till en ökad sannolikhet att konsumera mycket alkohol. Då undersökning av variabeln symtom, variabeln oro samt deras interaktion studerades för killar respektive för tjejer mot den psykiska ohälsan kunde man se att variabeln symtom för killar var inflytelserik samt interaktionen mellan oro och symtom. För tjejerna var däremot variabeln oro inflytelserik samt variabeln symtom men inte deras interaktion.</p>

Σκοπός της εργασίας αυτής είναι να αναλύσουμε τους πιο σημαντικούς λόγους για τους οποίους ιδρύεται μια μικρομεσαία επιχείρηση με την χρήση του στατιστικού προγράμματος SPSS. Η δομή της εργασίας είναι χωρισμένη σε δυο μέρη. Το πρώτο μέρος αποτελεί το θεωρητικό "κομμάτι" των μεθόδων που χρησιμοποιούμε και το δεύτερο είναι το πρακτικό δηλαδή η εφαρμογή των μεθόδων που αναλύσαμε σε πραγματικά δεδομένα. Το θεωρητικό μέρος είναι χωρισμένο σε τέσσερα κεφάλαια. Στο πρώτο κεφάλαιο αναφέρουμε τις δυνατότητες του SPSS για την στατιστική ανάλυση μιας και δυο μεταβλητών ενός ή περισσοτέρων δειγμάτων καθώς επίσης και για το πώς μπορούμε να καθορίσουμε τη σχέση (αν υπάρχει ή όχι) μεταξύ τους. Πριν την αναφορά μας γύρω από τις μεταβλητές τονίζουμε κάποια σημεία στα οποία πρέπει να δίνουμε ιδιαίτερη βαρύτητα, και τα οποία είναι απαραίτητα στο αρχικό στάδιο επεξεργασίας των δεδομένων μας (καθορισμός μεταβλητής κτλ.). Στο δεύτερο κεφάλαιο κάνουμε μια πρώτη αναφορά γύρω από την Πολυδιάστατη Ανάλυση Δεδομένων τονίζοντας τη χρησιμότητα τους στις διάφορες επιστήμες, τον τρόπο με τον οποίο η ανάλυση αυτή "λειτουργεί" και τα κύρια χαρακτηριστικά της. Γενικά είναι ένα σύνολο μεθόδων οι οποίες ξεκινώντας από τα ίδια τα δεδομένα και χωρίς καμία υπόθεση ερευνούν τις τάσεις, τις σχέσεις και τις ομαδοποιήσεις τους. Στη συνέχεια αναλύουμε μια σημαντική μέθοδο την "ανάλυση των κύριων συνεκτικών συνιστωσών". Είναι μια τεχνική που έχει ως στόχο τη μείωση της διάστασης των δεδομένων διατηρώντας σχεδόν όλη την ολική μεταβλητότητα των αρχικών μεταβλητών. Η ανάλυση γίνεται με τη βοήθεια των μαθηματικών σχέσεων και βασίζεται στους πίνακες (δειγματικής) συσχέτισης, (δειγματικής) συνδιασποράς κτλ. Στο τρίτο κεφάλαιο κάνουμε μια προσπάθεια ερμηνείας της Παραγοντικής Ανάλυσης με δυο τρόπους. Ο ένας τρόπος είναι με τη βοήθεια της Γραμμικής Άλγεβρας, της Ανάλυσης και των πινάκων και ο άλλος με τη βοήθεια των γραφικών απεικονίσεων των σχέσεων των στοιχείων του πίνακα που αναλύουμε. Σκοπός της παραπάνω μεθόδου είναι να ομαδοποιήσει ένα μεγάλο αριθμό μεταβλητών σε ένα μικρότερο αριθμό σημαντικών μη παρατηρήσιμων τυχαίων μεταβλητών που καλούνται παράγοντες. Στο τελευταίο κεφάλαιο του θεωρητικού μέρους αναφέρουμε και αναλύουμε την Cluster Analysis η οποία είναι μια μέθοδος με την οποία επιδιώκουμε τη δημιουργία ομάδων, συνήθως ατόμων ή αντικειμένων με ομοειδή χαρακτηριστικά, ομάδες τις οποίες μπορούμε να αποκαλούμε και τάξεις. Και σ' αυτή τη μέθοδο κάνουμε δύό ειδών αναλύσεις. Το πρακτικό μέρος της παρούσας εργασίας διερευνά τους παράγοντες οι οποίοι επηρεάζουν την ίδρυση μιας μικρομεσαίας επιχείρησης (ΜΜΕ). Διεξήχθη εμπειρική έρευνα, ο δειγματικός χώρος της οποίας περιλαμβάνει 140 μικρομεσαίες επιχειρήσεις του νομού Σερρών. Τα αποτελέσματα αναδεικνύουν τη συμβολή και τη βαρύτητα μεταβλητών που σχετίζονται με: το προφίλ του επιχειρηματία (δημογραφικά χαρακτηριστικά, προηγούμενη εργασιακή και επιχειρηματική εμπειρία κ.ά.), τη διαδικασία ίδρυσης της επιχείρησης (πηγές άντλησης πληροφοριών, λήψη απόφαση, αρχική επένδυση, προβλήματα που παρουσιάσθηκαν κ.ά.), τα χαρακτηριστικά της νεοϊδρυθείσας επιχείρησης (αντικείμενο, νομικό καθεστώς, αριθμός απασχολούμενων κ.ά.) και τον 1ο χρόνο λειτουργίας (κύκλος εργασιών, πωλήσεις κ.ά.). Πιο συγκεκριμένα στο κεφάλαιο 5 αναλύουμε σχεδόν όλες τις μεταβλητές με τη βοήθεια της περιγραφικής στατιστικής και "επιμένουμε" λίγο περισσότερο σε εκείνες που αποτελούν τους παράγοντες ίδρυσης μικρομεσαίας επιχείρησης. Στο κεφάλαιο 6 περνάμε στο επόμενο στάδιο "εντοπίζοντας" σχέσεις ανάμεσα σε δυο μεταβλητές του ερωτηματολογίου. Το κριτήριο με το οποίο γίνεται ο έλεγχος είναι ο Χ έλεγχος ανεξαρτησίας και αναφέρουμε μόνο όσα παρουσιάζουν ενδιαφέρον (δηλαδή εκεί που υπάρχει κάποια σχέση ). Προχωρώντας στο κεφάλαιο 7 εισχωρούμε κατά κάποιο τρόπο στην Πολυδιάστατη Ανάλυση. Εφαρμόζουμε την Παραγοντική Ανάλυση με τη χρήση της μεθόδου των ισχυρών συνεκτικών συνιστωσών. Η εφαρμογή γίνεται πάνω στους λόγους ίδρυσης γενικά, μιας επιχείρησης. Αναφέρουμε αναλυτικά όλα τα βήματα και όλο το συλλογισμό μέχρι να καταλήξουμε στο τελικό στάδιο από το οποίο βγάζουμε συμπεράσματα. Και στο τελευταίο κεφάλαιο (8) πραγματοποιούμε την Cluster Analysis των 140 cases ώστε να μπορέσουμε να καταλήξουμε σε κάποια προφίλ επιχειρηματιών με συγκεκριμένα χαρακτηριστικά. Δηλαδή από την Παραγοντική Ανάλυση παίρνουμε κάποιες κατευθύνσεις, με τις οποίες σε συνδυασμό με την Cluster Αnalysis εντοπίζουμε συγκεκριμένους λόγους ίδρυσης μιας επιχείρησης για συγκεκριμένα προφίλ επιχειρηματιών. Τέλος , λόγω της εφαρμογής όλων των παραπάνω μεθόδων , προκύπτει ένας πολύ μεγάλος αριθμός πινάκων, ο οποίος ήτανε αδύνατο να καταχωρηθεί στην εργασία .Για το λόγο αυτό στο Παράρτημα έχουμε βάλει όλους τους πίνακες που χρησιμοποιήσαμε στο πρακτικό μέρος της εργασίας. / Aim of this work is to analyze the most important reasons for which is founded a small to medium-sized enterprise with the use of statistical program SPSS. The structure of work is separated in two parts. The first part constitutes theoretical "side" of the methods that we use and second is the practical that is to say application of methods that we analyzed in real data. The theoretical part is separated in four chapters. In the first chapter we report the possibilities of SPSS for the statistical analysis one and two variables one or more samples as well as for how we can determine the relation ([an] it exists or no) from each other. Before our report round the variables we stress certain points in which it should we give particular gravity, and which are essential in the initial stage of treatment of data our (determination variable [etc].) In the second chapter we make a first report round the Multidimensional Analysis of Data stressing their usefulness in the various sciences, the way with which this analysis "functions" and its main characteristics. In general it is a total of methods that beginning from himself given and without no affair searches tendencies, the relations and their regroupings. Afterwards we analyze an important method of the "analysis of the main cohesive components". It is a technique that aims at as the reduction of dimension of data maintaining almost the all total variability of initial variables. The analysis becomes with the help of mathematic relations and is based on the tables of a (sample) cross-correlation, (sample) codispersion etc. In the third chapter we make an effort of interpretation of Factorial Analysis in two ways. One way is with the help of Linear Algebra, Analysis and tables and the other with the help of graphic depictions of relations of elements of table that we analyze. The aim of the above method is to group a big number of variables in a smaller number of important non notable accidental variables that are called factors. In the last chapter of theoretical part we report and we analyze Cluster Analysis who is a method with which we seek the creation of teams, usually individuals or objects with similar characteristics, teams which we can call also orders. And in this method we make two types analyses. The practical part of present work investigates the factors which influence the foundation of small to medium-sized enterprise (SME). An experiental research was carried out, the sampling space of which includes 140 small to medium-sized enterprises of Serres' prefecture. The results elect the contribution and the gravity of variables that is related with: the profile of businessman (demographic characteristics, previous labour and enterprising experience Mr a.), the process of foundation of enterprise (sources of pumping of information, reception decision, initial investment, problems that were presented Mr a.), the characteristics of newly founded enterprise (object, legal regime, number of occupied Mr a.) and the 1st time of operation (turnover, sales Mr a.). More concretely in capital 5 we analyze almost the all variables with the help of descriptive statistics and we insist a little more in those that constitute the factors of foundation of small to medium-sized enterprise. In capital 6 we pass in the next stage by "detecting" relations between two variables of the questionnaire. The criterion with which it becomes the control is the H control of independence and we only report those who present interest (that is to say there that exists some relation). Advancing in capital 7 we penetrate at some way in the Multidimensional Analysis. We apply Factorial Analysis with the use of method of powerful cohesive components. The application applies on the reasons of foundation of an enterprise in general. We report the analytic all steps and the all reasoning until we lead to the final stage from which we draw conclusions. And in last capital (8) we realise Cluster Analysis the 140 cases so that we can lead to certain profiles of businessmen with concrete characteristics. That is to say from Fractional Analysis we take certain directions, with which in combination with Cluster Analysis we locate concrete reasons of foundation of enterprise for concretely profile of businessmen. Finally, because the application of all the above methods, results a very big number of tables, which it was impossible to be registered in the work. For this reason in the Annex we have put the all tables that we used in the practical part of work.

Title:”Speed cameras - an prevention of crime and a standard forming instrument of control?” Authors: Markus Hansson Tutors: Bo Isenberg &amp; Carl Hult Examinator: Ulf Drugge The School of Human Sciences University of Kalmar The studys purpose is to get a absorbed understanding for peoples attitude, and effect of speed cameras. The disposition for the study is to integrate earlier studies in the matter, combined with elevating interesting sociological conceptions. As an attempt to understand speed cameras as an instrument of force on the individual have Michel Foucaults concept Panopticon been used to see its effect, and it’s look upon how crime prevention will be formulated, which can give an explanation of why speed cameras are being used as an instrument of control on the traffic area. The study builds on questionnaire surveys that were made at two different surroundings around Kalmar. The places were chosen on the basis of being equivalent, with speed cameras in the traffic environment between the village and the bigger town of Kalmar. The basis for the study builds on 200 questionnaires that are distributed on the basis of sexes and age structure in the survey areas. The processing of data have been made with the statistics program SPSS. The framing of the questions that has been used to answer the purpose are 1)How is the attitude towards speed cameras?, 2)How does speed cameras effect road-users driving behaviour?, 3)The respondents view of causes for speed infringements. Some of the results that the study showed were that 41 percent had a positive attitude towards speed cameras. The study also pointed on a clear connection to the driving behaviour of the respondent have been calmer after the speed cameras have been introduced in the traffic environment, where particularly men experienced themselves to drive calmer. The cameras limited effect on the drive behaviour were obvious when 36 percent answered that they changed their driving behaviour by driving faster between the cameras and brake when they pass them. 1/5 of the respondents experience that the cameras disturb their concentration and make their driving poorer. The result can question the authorities purpose as “lifesavers”, and even turn the cameras into a increased traffic risk. The reason why road users exceed speed limits is among other things that the road users experience that the roads are suited for higher speed limits. This leads to a low acceptance towards the prevailing speed limits. The most common stated reason to why speed limits exceeds is that the road users don’t realize the risks that comes with driving to fast. This interprets that the speed cameras effect in order to change this view is not sufficient. In order to increase risk awareness other moves should be used like more information. In line with Brå:s report 2007:29 is criticism that is being emphasized in the study among other things a blind faith in cameras effectiveness in preventing crimes. The study shall be seen as an independent study that weighs authorities’ reports and results against this study's result. Keywords: Speed cameras, speeding offence, road users, questionnaire survey, panopticon, prevention, SARTRE, SPSS, Borgholm, Rälla, Ljungbyholm, Kalmar, Öland / Studien syftar till att få en fördjupad förståelse för individers inställning till, och påverkan av hastighetskameror. Upplägget för studien är att integrera tidigare studier i ämnet, i kombination med att lyfta fram intressanta sociologiska begrepp. Som ett försök att förstå hastighetskamerors som maktmedel på individen har Michel Foucalts begrepp Panopticon använt för att se dess verkan, samt Ingrid Sahlins syn på hur brottsprevention ska utformas, vilket kan ge en bild av varför hastighetskameror används som styrmedel på trafikområdet. Studiens bygger på en enkätundersökning som genomfördes vid två olika närområden till Kalmar. Platserna valdes utifrån förutsättningarna att vara likvärdiga, med hastighetskameror i trafikmiljön mellan orten och den större staden Kalmar. Underlaget för studien bygger på 200 enkäter som är fördelat utifrån kön- och åldersfördelningen i undersökningsområdena. Behandling av data har skett genom statistikprogrammet SPSS. De frågeställningar som använts för att besvara syftet är 1)Hur är inställningen till hastighetskameror? 2)Hur påverkar hastighetskameror trafikanters körbeteende? 3)Respondenternas syn på orsaker till hastighetsöverträdelser. Några av de resultat som studien visade var att 41 procent hade en positiv inställning till hastighetskameror. Studien visade också på ett tydligt samband till att respondenterna körbeteende blivit lugnare efter det att hastighetskameror införts i trafikmiljön, där främst män upplevde sig köra lugnare. Kamerornas begränsade inverkan på körbeteendet visade sig då 36 procent uppgav att de anpassat sitt körbeteende genom att köra fortare mellan hastighetskamerorna och bromsar in när de passerar dem. 1/5-del av respondenterna upplever att kamerorna stör koncentrationen och gör dem till sämre bilförare. Resultatet kan ifrågasätta myndigheternas syfte med kamerorna som ”livräddare”, till att även utgöra en ökad trafikrisk. Orsaken till varför trafikanter överskrider hastighetsöverträdelser beror bland annat på att trafikanterna upplever att vägarna är anpassade att köra fortare på än vad hastigheten tillåter. Detta leder till en låg acceptans för rådande hastighetsbegränsningarna. Att trafikanter inte inser riskerna med att köra för fort, är den vanligast angivna orsaken till varför hastighetsbegränsningar överskrids. Detta tyder på att hastighetskamerors inverkan för att ändra denna uppfattning inte är tillräcklig. För att öka riskmedvetenhet borde det förmodligen istället satsas på åtgärder som ökad information. I linje med Brå:s Rapport 2007:29 är kritik som lyfts fram i studien bland annat övertron på kamerors effektivitet för att förebygga brott. Arbetet ska ses som en oberoende studie som väger myndigheters rapporter och resultat, mot denna studies resultat.

Uppsatsen avser undersöka attityder till utomeuropeisk invandring i sex europeiska länder: Sverige, Norge, Danmark, Nederländerna, Frankrike och Storbritannien. Attityder till invandring undersöks utifrån de två begreppen essentialistisk homogenitet och kulturell homogenitet samt syn på invandrare. Även ett komparativt perspektiv tillämpas för att undersöka huruvida det finns skillnader i attityder mellan olika länder. Uppsatsens bakgrundsavsnitt ger en kort genomgång av immigrationshistoria och dagens invandrarstruktur samt ländernas olika förhållningsätt i mottagandet av invandrare. Därefter diskuteras uppsatsen teoretiska bakgrund i kulturforskning och postkolonialism, följt av den tidigare forskningen som genomförts på området attityder till invandring. I metodavsnittet beskrivs datamaterialet som är hämtat från European Social Survey, sedan förklaras de mått som avser att mäta attityder till invandring utifrån essentialistisk- och kulturell homogenitet samt syn på invandrare. Vilket följs av en diskussion om reliabilitet och validitet i uppsatsen och sedan en beskrivning av analysmetoden för denna studie, OLS-regression. Vidare ges en deskriptiv beskrivning av urvalet utifrån de variabler som ingår i analysen, uppdelat efter land. Därefter följer resultat och analys som visar att det förekommer en liten skillnad i attityder mellan länderna. Individer i Nederländerna, Frankrike och Storbritannien uppvisar i genomsnitt en mer negativ attityd till utomeuropeisk invandring än individer i Sverige, Norge och Danmark. Kulturell homogenitet visade sig ha ett positivt samband med attityder till invandring. De som föredrar kulturell homogenitet tenderar att ha en mer negativ attityd till invandring. Även essentialistisk homogenitet samvarierar med attityder till invandring, det vill säga att de som värdesätter essentialistisk homogenitet tenderar att ha en mer negativ attityd till utomeuropeisk invandring. Syn på invandrare har också en positiv effekt på attityder till invandring, det vill säga att de som har en mer negativ uppfattning av invandrare tenderar att ha mer negativa attityder till utomeuropeisk invandring.

<p>Title:”Speed cameras - an prevention of crime and a standard forming instrument of control?”</p><p>Authors: Markus Hansson</p><p>Tutors: Bo Isenberg & Carl Hult</p><p>Examinator: Ulf Drugge</p><p>The School of Human Sciences</p><p>University of Kalmar</p><p>The studys purpose is to get a absorbed understanding for peoples attitude, and effect of speed cameras. The disposition for the study is to integrate earlier studies in the matter, combined with elevating interesting sociological conceptions. As an attempt to understand speed cameras as an instrument of force on the individual have Michel Foucaults concept Panopticon been used to see its effect, and it’s look upon how crime prevention will be formulated, which can give an explanation of why speed cameras are being used as an instrument of control on the traffic area. The study builds on questionnaire surveys that were made at two different surroundings around Kalmar.</p><p>The places were chosen on the basis of being equivalent, with speed cameras in the traffic environment between the village and the bigger town of Kalmar. The basis for the study builds on 200 questionnaires that are distributed on the basis of sexes and age structure in the survey areas. The processing of data have been made with the statistics program SPSS. The framing of the questions that has been used to answer the purpose are 1)How is the attitude towards speed cameras?, 2)How does speed cameras effect road-users driving behaviour?, 3)The respondents view of causes for speed infringements.</p><p>Some of the results that the study showed were that 41 percent had a positive attitude towards speed cameras. The study also pointed on a clear connection to the driving behaviour of the respondent have been calmer after the speed cameras have been introduced in the traffic environment, where particularly men experienced themselves to drive calmer. The cameras limited effect on the drive behaviour were obvious when 36 percent answered that they changed their driving behaviour by driving faster between the cameras and brake when they pass them. 1/5 of the respondents experience that the cameras disturb their concentration and make their driving poorer. The result can question the authorities purpose as “lifesavers”, and even turn the cameras into a increased traffic risk. The reason why road users exceed speed limits is among other things that the road users experience that the roads are suited for higher speed limits. This leads to a low acceptance towards the prevailing speed limits. The most common stated reason to why speed limits exceeds is that the road users don’t realize the risks that comes with driving to fast. This interprets that the speed cameras effect in order to change this view is not sufficient. In order to increase risk awareness other moves should be used like more information. In line with Brå:s report 2007:29 is criticism that is being emphasized in the study among other things a blind faith in cameras effectiveness in preventing crimes. The study shall be seen as an independent study that weighs authorities’ reports and results against this study's result.</p><p>Keywords: Speed cameras, speeding offence, road users, questionnaire survey, panopticon, prevention, SARTRE, SPSS, Borgholm, Rälla, Ljungbyholm, Kalmar, Öland</p> / <p>Studien syftar till att få en fördjupad förståelse för individers inställning till, och påverkan av hastighetskameror. Upplägget för studien är att integrera tidigare studier i ämnet, i kombination med att lyfta fram intressanta sociologiska begrepp.</p><p>Som ett försök att förstå hastighetskamerors som maktmedel på individen har Michel Foucalts begrepp Panopticon använt för att se dess verkan, samt Ingrid Sahlins syn på hur brottsprevention ska utformas, vilket kan ge en bild av varför hastighetskameror används som styrmedel på trafikområdet.</p><p>Studiens bygger på en enkätundersökning som genomfördes vid två olika närområden till Kalmar. Platserna valdes utifrån förutsättningarna att vara likvärdiga, med hastighetskameror i trafikmiljön mellan orten och den större staden Kalmar. Underlaget för studien bygger på 200 enkäter som är fördelat utifrån kön- och åldersfördelningen i undersökningsområdena. Behandling av data har skett genom statistikprogrammet SPSS. De frågeställningar som använts för att besvara syftet är</p><p>1)Hur är inställningen till hastighetskameror? 2)Hur påverkar hastighetskameror trafikanters körbeteende? 3)Respondenternas syn på orsaker till hastighetsöverträdelser.</p><p>Några av de resultat som studien visade var att 41 procent hade en positiv inställning till hastighetskameror. Studien visade också på ett tydligt samband till att respondenterna körbeteende blivit lugnare efter det att hastighetskameror införts i trafikmiljön, där främst män upplevde sig köra lugnare. Kamerornas begränsade inverkan på körbeteendet visade sig då 36 procent uppgav att de anpassat sitt körbeteende genom att köra fortare mellan hastighetskamerorna och bromsar in när de passerar dem. 1/5-del av respondenterna upplever att kamerorna stör koncentrationen och gör dem till sämre bilförare. Resultatet kan ifrågasätta myndigheternas syfte med kamerorna som ”livräddare”, till att även utgöra en ökad trafikrisk. Orsaken till varför trafikanter överskrider hastighetsöverträdelser beror bland annat på att trafikanterna upplever att vägarna är anpassade att köra fortare på än vad hastigheten tillåter. Detta leder till en låg acceptans för rådande hastighetsbegränsningarna. Att trafikanter inte inser riskerna med att köra för fort, är den vanligast angivna orsaken till varför hastighetsbegränsningar överskrids. Detta tyder på att hastighetskamerors inverkan för att ändra denna uppfattning inte är tillräcklig. För att öka riskmedvetenhet borde det förmodligen istället satsas på åtgärder som ökad information. I linje med Brå:s Rapport 2007:29 är kritik som lyfts fram i studien bland annat övertron på kamerors effektivitet för att förebygga brott. Arbetet ska ses som en oberoende studie som väger myndigheters rapporter och resultat, mot denna studies resultat.</p>

Studiens syfte är att göra en kvantitativ undersökning av konsumenternas åsikt mot Corporate Social Responsbility med en avgränsning till modeföretaget H&amp;M med målet är att kunna kartlägga en generaliserande åsikt bland konsumenterna. Till hjälp kommer det användas teorier om CSR, Public Relations och innebörden av Varumärket. Studiens fokus kommer rikta sig mer åt områdena inom CSR som är ekonomisk, socialt och miljömässigt ansvarstagande. Den utvalda metoden för att samla in information var med en webbenkät som skickades ut till utvalda Facebook grupper med inriktningen på mode och skönhet. Enkätens struktur består av fyra delar som inriktar sig på olika områden. Första delen handlar om respondentens vanor kring företaget som sedan följs upp av frågor om H&amp;Ms Image i både reklam och nyhetsmedier. Sedan följs det upp av en CSR del men med andra ordval eftersom alla inte har kunskapen av begreppet CSR och avslutningsvis kommer en demografi del. Majoriteten av de som besvarat enkäten har aldrig läst H&amp;Ms hållbarhetsrapport som finns tillgängligt på deras hemsida. Detta kan bero på omedvetenheten om vad CSR är men det som resultatet indikerar är att de ändå har starka åsikter om H&amp;Ms arbete inom hållbarhet. I både frågorna om arbetsförhållanden och mänskliga rättigheter fanns en tydlig tendens att åsiktenen mot H&amp;M är negativ men när det gäller det miljömässiga ansvarstagandet var det inte lika tydlig. Det skiljde sig även mellan könen då kvinnorna var mer kritiska till detta. Det var även en skillnad mellan olika utbildningsnivåer då högre utbildade var mindre kritiska än dem med en gymnasienivå. När det gäller åsiktenen mot den image som H&amp;M speglar sig själva i sin reklam var det övervägande fler som ansåg att den är positiv än negativ. Denna frågan gav även möjligheten att motivera med egna ord. Svaren var delvis splittrade med att H&amp;Ms reklam är modern men även att de använder sig av stereotypiska smala kvinnor kroppar. Det resultat som studien visar är att konsumenterna anser att H&amp;M bör arbeta mer med sitt sociala ansvarstagande.

The thesis deals with pre-processing of two data sets with information on clients, loans and debit cards. The data sets were separately pre-processed and modeled by SPSS Modeler using a number of methods and algorithms. For the modeling purposes, three classification data mining tasks were defined: loan approving or rejecting, loan rating and debit card type assignment. By using the selected methods of machine learning techniques the classification models were built for each task. Models accuracy was tested by script written in SPSS language for automation. All tasks were supplemented by clustering technique based on latent factors gained by factor analysis. Factor analysis combined with clustering presents another approach in pattern discovery.