A presente tese consiste em um estudo das representações sociais pelos jornais Jornal da Tarde, especificamente as matérias do jornalista Percival de Souza, O Estado de São Paulo e Folha de São Paulo sobre o Esquadrão da Morte da cidade de São Paulo, compreendendo o período de novembro de 1968 a dezembro de 1978. Tem como objetivo contribuir para o estudo histórico da imprensa e sua atuação no Brasil contemporâneo, na medida em que seus agentes possuem interesses e objetivos reais na construção e condução de uma interpretação coletiva da sociedade. Adotamos o conceito de representações sociais do historiador Roger Chartier, sendo que de acordo com este as representações sociais produzem práticas e estratégias, no intuito de legitimar um projeto reformador, em detrimento de outro. Além disso, foram realizadas entrevistas, tendo por objetivo ampliar a discussão em torno das fontes e recuperar um dado contexto que não pudemos apreender das reportagens analisadas, dando voz aos protagonistas da história. As entrevistas realizadas foram com o jornalista Percival de Souza, os Procuradores Dr. Hélio Pereira Bicudo e o Dr. João Benedito Azevedo Marques, que foram protagonistas nas investigações sobre as atividades do Esquadrão da Morte, e o Capitão Francisco Jesus da Paz. Por fim, a pesquisa constatou que se no início as matérias apontam para o surgimento do Esquadrão da Morte como um ato de vingança, aderindo às versões dos delegados e policiais, a partir de meados dos anos de 1970 os jornais assumem uma nova postura ao apresentar a incoerência das autoridades públicas do Poder Executivo do Estado de São Paulo, particularmente o ex-governador Roberto de Abreu Sodré e o ex-secretário de Segurança Pública Hely Lopes Meirelles, em continuarem negando a existência do Esquadrão da Morte, além de destacarem o empenho da Justiça para punir os integrantes do Esquadrão da Morte. / This thesis is a study of the social representations presented in the articles published in the newspaper Jornal da Tarde (JT) - specifically the articles written by the journalist Percival de Souza -, and articles from O Estado de São Paulo (OESP) and Folha de São Paulo (FSP) on the Death Squad of Sao Paulo city, comprising the period from November 1968 to December 1978. It aims to contribute to the historical study of the press and its operation in contemporary Brazil, insofar as its agents have real interests and aims in the construction and in the conduction of a collective interpretation of society. We adopt the concept of social representations by the historian Roger Chartier, according to whom, the social representations produce practices and strategies, aiming to legitimize a reform project, to the detriment of others. In addition, we made interviews, aiming to broaden the discussion about the sources and to recover a certain context that we were not able to understand only by analyzing the articles. In doing this, we also gave voice by interviewing the protagonists of the story - the journalist Percival de Souza, and the attorneys Hélio Pereira Bicudo and Dr. João Benedito Azevedo Marques (who participated in the investigations on the activities of the Death Squad) - and the Captain Francisco Jesus da Paz. Finally, the research found out that, at the beginning, the articles presented the emergence of the Death Squad as a revenge act, accepting police officers and chiefs versions of the story. However, from the 1970s and forwards, the newspapers changed its perspective and showed the incoherence of the public authorities of the Executive Branch of the State of Sao Paulo, particularly regarding to the former governor Roberto de Abreu Sodré and to the former Secretary of Public Security Hely Lopes Meirelles, who insisted in denying the existence of the Death Squad, they also highlighted the work of Justice to punish the members of the Death Squad. Besides, from the 1970s and forwards, these newspapers also highlighted the actions of Justice to punish the members of the Death Squad.

La tâche de question-réponse (Question-Answering, QA) est bien ancrée dans la communauté de Traitement Automatique du Langage Naturel (TALN) depuis de nombreuses années. De manière générale, celle-ci consiste à répondre à des questions données à l’aide de documents (textuels ou autres) ou de conversations en faisant au besoin usage de connaissances et en mettant en oeuvre des mécanismes d’inférence. Ainsi, dépendamment du jeu de données et de la tâche lui étant associée, il faut que le système puisse détecter et comprendre les éléments utiles pour répondre correctement à chacune des questions posées. De nombreux progrès ont été réalisés depuis quelques années avec des modèles neuronaux de plus en plus complexes, ces derniers sont cependant coûteux en production, et relativement opaques. Du à leur opacité, il est difficile d’anticiper avec précision le comportement de certains modèles et d’ainsi prévoir quand ces systèmes vont retourner de mauvaises réponses. Contrairement à la très grande majorité des systèmes proposés actuellement, nous allons dans ce mémoire tenter de résoudre cette tâche avec des modèles de taille contrôlable, on s’intéressera principalement aux approches basées sur les traits (features). Le but visé en restreignant la taille des modèles est qu’ils généralisent mieux. On pourra alors mesurer ce que ces modèles capturent afin d’évaluer la granularité de leur "compréhension" de la langue. Aussi, en analysant les lacunes de modèles de taille contrôlable, on pourra mettre en valeur ce que des modèles plus complexes ont capturé. Pour réaliser notre étude, on s’évalue ici sur SQuAD: un jeu de données populaire proposé par l’Université Standford. / The Question-Answering task (QA) is a well established Natural Language Processing (NLP) task. Generally speaking, it consists in answering questions using documents (textual or otherwise) or conversations, making use of knowledge if necessary and implementing inference mechanisms. Thus, depending on the data set and the task associated with it, the system must be able to detect and understand the useful elements to correctly answer each of the questions asked. A lot of progress has been made in recent years with increasingly complex neural models. They are however expensive in production, and relatively opaque. Due to this opacity, it is diÿcult to accurately predict the behavior of some models and thus, to predict when these systems will return wrong answers. Unlike the vast majority of systems currently proposed, in this thesis we will try to solve this task with models with controllable size. We will focus mainly on feature-based approaches. The goal in restricting the size of the models is that they generalize better. So we will measure what these models capture in order to assess the granularity of their "understanding" of the language. Also, by analyzing the gaps of controllable size models, we will be able to highlight what more complex models have captured. To carry out our study, we evaluate ourselves here on SQuAD: a popular data set o˙ered by Standford University.

My collection of short stories is set in the fictional town of Lockswood Gap, Tennessee, and centers around the lives of four women. Through various points of view and story lengths, I interweave several story lines to span over a time period of about twenty years. Themes of change and regret are prevalent in these stories, as each of these four women must make, or refuse to make, choices that will impact their lives. I modeled my collection after Jennifer Egan’s A Visit from the Goon Squad, using individual short stories that share the same group of characters to tell a novel-length story. The ten stories included in my thesis will comprise about threeourths of the novel, and I will add several more to it following my graduation.

No description available.

In rapidly changing environments organization and management theories have to consider more flexible approaches to match the demands (1) (2). Agile methods attempt to enable flexible efficient ways of working in team structures (1). In this thesis we empirically study a model from a constructivist approach in an attempt to contribute to knowledge on the eternal problem of people working efficiently in the structure of teams. Social processes are argued to have a major impact on the general application of agile methods (3). However, the practitioners of agile methods tend to focus more on the physical and technical infrastructure as enablers of successful teamwork rather than the social processes of team development (4). Hence, without knowing how the social processes of a team affects the usage of agile methods for team development, an organization is at risk of becoming less efficient over time without realizing why (5) (6).Therefore it is essential to study how an agile method for team development affects and influences the social processes within a team in order to understand how it can be used for efficient teamwork. The purpose of this thesis was to study how an agile method for team development can aid a software development team to improve their way of working. We empirically tested a team-level workshop-based agile method for team development, SHC, in a case study at the Swedish Police Authority IT Department. This included 14 focus group sessions with seven development teams. We posed the following main research question to fulfill the purpose of the study: how can the use of an agile method for team development help software development teams improve theirway of working? We conclude that there are several ways in which an agile method for team development can help teams improve their way of working, and that these depend on the unique social processes within each team. The purpose of the study was fulfilled by the findings of how an agile method can serve teams in different stages of team development by fulfilling different purposes, how it can assist a team in taking action, as well as the potential it has to enable Shared Leadership. / I snabbt föränderliga miljöer måste organisations-och management-teorier ta hänsyn till mer flexibla angreppssätt för att möta kraven (1) (2). Agila metoder har som mål att möjliggöra flexibla och effektiva arbetssätt i teamstrukturer (1). I denna uppsats studerar vi empiriskt en modell ur ett konstruktivistiskt perspektiv i ett försök att bidra till kunskapen om det eviga problemet i att arbeta effektivt i teamstrukturer. Sociala processer anses ha en stor påverkan på den generella appliceringen av agila metoder (3). Utövare av agila metoder tenderar dock att fokusera mer på den fysiska och tekniska infrastrukturen som mögliggörare för effektivt teamwork snarare än de sociala processerna kring teamutveckling (4). Om en organisation alltså inte vet hur de sociala processerna hos ett team påverkar användandet av en agil metod så riskerar organisationen att bli mindre effektiv över tid utan att inse varför (5) (6). Därför är det essentiellt att studera hur en agil metod för teamutveckling påverkar och influerar de sociala processerna inom ett team, för att förstå hur metoden kan användas  för effektivt teamarbete. Syftet med denna uppsats var att studera hur en agil metod för teamutveckling kan hjälpa ett mjukvaruutvecklingsteam att förbättra sitt arbetssätt. Empiriskt testade vi en workshop-baserad agil metod på team-nivå, SHC, i en fallstudie på Polismyndighetens IT-avdelning. Denna inkluderade 14 fokusgruppsessioner med 7 olika utvecklingsteam. Vi ställde följande huvudsakliga forskningsfråga: hur kan användandet av en agil metod för teamutveckling hjälpa mjukvaruutvecklingsteam att förbättra sitt arbetssätt? Vi nådde slutsatsen att det finns flera sätt som en agil metod för teamutveckling kan hjälpa team att förbättra sitt arbetssätt, och att dessa sätt beror på de unika sociala processerna inom teamet. Syftet med studien uppfylldes av slutsatserna kring hur en agil metod kan stödja team i olika stadier av teamutveckling genom att fylla olika syften, hur en agil metod kan stödja ett team i att agera, samt potentialen metoden har i att möjliggöra delat ledarskap.

<p>The goal of this master thesis is to show the benefit of using computer games of the type First Person Shooter, FPS in the field of military simulations. The main focus in this is around a couple of topics. Creating the AI that controls the behaviour of the computer-controlled characters, the bots. Create an environment where it is possible to supervise the bots and also design a framework that enables cooperation between a group of bots, a squad. </p><p>The result is Total Unreal Studio, TUS, a program where it is possible to add bots to a squad, connect them to a game server and inspect what the bots are doing. Several maneuvers that could be applied to a squad has been implemented such as room clearing where the squad clear a building from eventual enemies, room by room and other different attacking strategies. Also it is very easy to create new maneuvres for a squad as effect of the design. </p><p>As the name of the program indicates, the well-known game Unreal Tournament is used as platform for the simulation. But because we use a interface between the game server and TUS, it is possible to switch to any other game and the interface is the only thing that has to be modified. To get good situation awareness a lot of node analysis is required, for instance calculating good sniping positions, pinch points and advantageous locations from where to perform an ambush.</p> / <p>Målet med detta examensarbete är att påvisa fördelen med att använda datorspel av typen FörstaPersonsSpel, FPS, inom militära simuleringar. Huvudinriktningen hos arbetet har rört ett flertal ämnen: att skapa det AI som kontrollerar beteendet hos datorkontrollerade karaktärer, så kallade botar, skapa en miljö där det är möjligt att övervaka botarna och även designa ett ramverk som möjliggör samarbete mellan botar i en grupp. </p><p>Resultatet av examensarbetet är Total Unreal Studio, TUS, en applikation där det är möjligt att lägga till botar i en grupp, ansluta dem till en spelserver och övervaka deras agerande. Flera manövrar för en grupp av botar finns redan implementerade. Ett par av dessa är rumsrensning där stridsgruppens uppgift är att rensa en byggnad från eventuella fiender rum för rum samt andra attackmanövrar. Designens utseende gör även att det är mycket enkelt att lägga till ytterligare manövrar om så önskas.</p><p>Som namnet på programmet indikerar används det välkända spelet Unreal Tournament som plattform för simuleringarna. Mellan spelet och TUS används gränssnittet Gamebots vilket gör det möjligt att byta till vilket spel som helst och det enda som behöver modifieras är gränssnittet. För att botarna ska kunna ta riktiga beslut behövs ett sätt att få uppfattning om omvärlden. Detta fås genom att analysera de navigeringsnoder som är utplacerade. Denna analys kan gå ut på att hitta bra krypskyttenoder eller fördelaktiga platser att anlägga bakhåll.</p>

<p>De situationer och uppgifter svensk militär kan komma att ställas inför i sitt arbete att försvara Sverige vid ett väpnat angrepp och vid internationella insatser kan vara komplexa, otydliga och krävande. Dessa parametrar ställer höga krav på de chefer som skall leda förbanden. Ett av kraven är att cheferna, oavsett ledningsnivå är välutbildade och kompetenta inom just sitt område, de ska vara duktiga på just det de skall göra.</p><p>Syftet med den här uppsatsen är att analysera behovet av militärteoretisk utbildning för gruppcheferna vid arméns jägarbataljon. Vad blir effekten av en sådan utbildning? Vidare var också syftet av ge förslag på vilka delar ur militärteorin en sådan utbildning skulle kunna innehålla, för att specifikt passa jägargruppchefer.</p><p>Inledningsvis gjordes en analys av populärversion TOEM AJB, där förbandets uppträdande och uppgifter särskilt analyserades. Ur resultatet återfanns förbandsspecifika faktorer som kunde nyttjas som motiv till en militärteoretisk utbildning för gruppcheferna. Därefter kopplades faktorerna till liknande delar ur militärteorin i syfte att påvisa vilka delar som skulle kunna ingå i en utbildning. Delar som är direkt jämförbara med förbandets sätt att uppträda och metoder man använder vid lösandet av uppgifter. Slutligen besvarades frågeställningen i en avslutning.</p><p>Resultaten pekar på att en militärteoretisk utbildning skulle öka gruppchefs förmåga att fatta självständiga beslut. Resultatet visar också att de delar ur militärteorin som skall ingå är uppdragstaktik, indirekt metod innehållandes tyngdpunkt, kritisk sårbarhet, systemkollaps och initiativ. Vidare bör även en mindre del i utbildningen omfatta de olika ledningsnivåerna; taktisk- operativ- och strategisk ledningsnivå.</p> / <p>Situations and tasks that the Swedish armed forces may confront on missions abroad can be complex, diffuse and demanding. This means that the unit leaders face high demands. One of the demands is that the leaders, irrespective of what level they are at, are well prepared and competent in their own area. They must be good at what they do.</p><p>This essay´s purpose was to analyse the need of a theoretical, military education of squad leaders at the Army Ranger Battalion and what effect such an education could give. The purpose was also to suggest what areas the military theory should cover to suit the ranger squad leaders.</p><p>As an introduction, an analysis of the TOEM AJB was made. The analysis focused on the unit´s behavior and tasks. The result identified factors which were specific to the unit. These factors could be used as motives for a theoretic, military education for the squad leaders. The factors were then connected to similar parts of the theory in order to show what parts could be included in an education. These parts were directly comparable with the unit´s behavior and methods they use when they operate. Finally the questions at issue were answered.</p><p>The results show that a military theoretic education should raise the squad leaders´ capacity to make their own decisions. The results also show that the parts which should be included in an education are mission tactics, indirect method including main effort, critical weaknesses, system crash and initiative. However not crucial, tactical, operative and strategic leadership should also be included in the education.</p>

De situationer och uppgifter svensk militär kan komma att ställas inför i sitt arbete att försvara Sverige vid ett väpnat angrepp och vid internationella insatser kan vara komplexa, otydliga och krävande. Dessa parametrar ställer höga krav på de chefer som skall leda förbanden. Ett av kraven är att cheferna, oavsett ledningsnivå är välutbildade och kompetenta inom just sitt område, de ska vara duktiga på just det de skall göra. Syftet med den här uppsatsen är att analysera behovet av militärteoretisk utbildning för gruppcheferna vid arméns jägarbataljon. Vad blir effekten av en sådan utbildning? Vidare var också syftet av ge förslag på vilka delar ur militärteorin en sådan utbildning skulle kunna innehålla, för att specifikt passa jägargruppchefer. Inledningsvis gjordes en analys av populärversion TOEM AJB, där förbandets uppträdande och uppgifter särskilt analyserades. Ur resultatet återfanns förbandsspecifika faktorer som kunde nyttjas som motiv till en militärteoretisk utbildning för gruppcheferna. Därefter kopplades faktorerna till liknande delar ur militärteorin i syfte att påvisa vilka delar som skulle kunna ingå i en utbildning. Delar som är direkt jämförbara med förbandets sätt att uppträda och metoder man använder vid lösandet av uppgifter. Slutligen besvarades frågeställningen i en avslutning. Resultaten pekar på att en militärteoretisk utbildning skulle öka gruppchefs förmåga att fatta självständiga beslut. Resultatet visar också att de delar ur militärteorin som skall ingå är uppdragstaktik, indirekt metod innehållandes tyngdpunkt, kritisk sårbarhet, systemkollaps och initiativ. Vidare bör även en mindre del i utbildningen omfatta de olika ledningsnivåerna; taktisk- operativ- och strategisk ledningsnivå. / Situations and tasks that the Swedish armed forces may confront on missions abroad can be complex, diffuse and demanding. This means that the unit leaders face high demands. One of the demands is that the leaders, irrespective of what level they are at, are well prepared and competent in their own area. They must be good at what they do. This essay´s purpose was to analyse the need of a theoretical, military education of squad leaders at the Army Ranger Battalion and what effect such an education could give. The purpose was also to suggest what areas the military theory should cover to suit the ranger squad leaders. As an introduction, an analysis of the TOEM AJB was made. The analysis focused on the unit´s behavior and tasks. The result identified factors which were specific to the unit. These factors could be used as motives for a theoretic, military education for the squad leaders. The factors were then connected to similar parts of the theory in order to show what parts could be included in an education. These parts were directly comparable with the unit´s behavior and methods they use when they operate. Finally the questions at issue were answered. The results show that a military theoretic education should raise the squad leaders´ capacity to make their own decisions. The results also show that the parts which should be included in an education are mission tactics, indirect method including main effort, critical weaknesses, system crash and initiative. However not crucial, tactical, operative and strategic leadership should also be included in the education.

The goal of this master thesis is to show the benefit of using computer games of the type First Person Shooter, FPS in the field of military simulations. The main focus in this is around a couple of topics. Creating the AI that controls the behaviour of the computer-controlled characters, the bots. Create an environment where it is possible to supervise the bots and also design a framework that enables cooperation between a group of bots, a squad. The result is Total Unreal Studio, TUS, a program where it is possible to add bots to a squad, connect them to a game server and inspect what the bots are doing. Several maneuvers that could be applied to a squad has been implemented such as room clearing where the squad clear a building from eventual enemies, room by room and other different attacking strategies. Also it is very easy to create new maneuvres for a squad as effect of the design. As the name of the program indicates, the well-known game Unreal Tournament is used as platform for the simulation. But because we use a interface between the game server and TUS, it is possible to switch to any other game and the interface is the only thing that has to be modified. To get good situation awareness a lot of node analysis is required, for instance calculating good sniping positions, pinch points and advantageous locations from where to perform an ambush. / Målet med detta examensarbete är att påvisa fördelen med att använda datorspel av typen FörstaPersonsSpel, FPS, inom militära simuleringar. Huvudinriktningen hos arbetet har rört ett flertal ämnen: att skapa det AI som kontrollerar beteendet hos datorkontrollerade karaktärer, så kallade botar, skapa en miljö där det är möjligt att övervaka botarna och även designa ett ramverk som möjliggör samarbete mellan botar i en grupp. Resultatet av examensarbetet är Total Unreal Studio, TUS, en applikation där det är möjligt att lägga till botar i en grupp, ansluta dem till en spelserver och övervaka deras agerande. Flera manövrar för en grupp av botar finns redan implementerade. Ett par av dessa är rumsrensning där stridsgruppens uppgift är att rensa en byggnad från eventuella fiender rum för rum samt andra attackmanövrar. Designens utseende gör även att det är mycket enkelt att lägga till ytterligare manövrar om så önskas. Som namnet på programmet indikerar används det välkända spelet Unreal Tournament som plattform för simuleringarna. Mellan spelet och TUS används gränssnittet Gamebots vilket gör det möjligt att byta till vilket spel som helst och det enda som behöver modifieras är gränssnittet. För att botarna ska kunna ta riktiga beslut behövs ett sätt att få uppfattning om omvärlden. Detta fås genom att analysera de navigeringsnoder som är utplacerade. Denna analys kan gå ut på att hitta bra krypskyttenoder eller fördelaktiga platser att anlägga bakhåll.

Sont présentés les différents travaux que j'ai pu effectuer: dans le domaine des automates cellulaires et de leur programmation, puis les travaux portant sur les fonctions Booléennes et leur complexité.