Abstrakt Inledning: PTCA är ett kirurgiskt ingrepp och betyder perkutan transluminal koronar angioplastik, denna metod används för att vidga förträngningar i hjärtats kranskärl.Syftet: Var att belysa patienters upplevelser av livskvalitet, samt behov av stöd i samband med PTCA. Våra frågeställningar var hur patienten upplevde tiden före och efter PTCA, hur patienternas livskvalitet påverkades samt vilket behov av stöd och omvårdnad patienterna hade i samband med ingreppet?Metod: Systematisk litteraturstudie som baserades på 17 artiklar.Resultat: Presenteras i två huvudkategorier, patienters upplevelser före samt efter ett PTCA ingrepp. Kategorierna innefattar underkategorier vilka var: känslor, copingstrategier, livskvalitet, genusperspektiv, information/stöd. Resultatet visade att större delen av patienterna kände oro och ångest både före och efter ingreppet. Kvinnor kände i större utsträckning mer oro och ångest än män. För att hantera situationen använde patienterna olika copingmekanismer, vissa tog tag i problemet och accepterade sin sjukdom medan andra sköt bort problemen och låtsades att de inte fanns. De flesta patienterna uppgav att de fått god information både innan och efter ingreppet, dock hade patienterna åsikter om hur informationen kunde förbättras. Slutsats: Resultatet visade på brister i eftervården av PTCA patienter. Genom att förbättra eftervården av denna patientgrupp kan troligen deras psykiska- samt fysiska livskvalitet förbättras.

Vid hjärtinfarkt har blodflödet försämrats i en kransartär vilket skapat skadlig syrebrist i hjärtat. Patienterna upplevde hjärtinfarkten som livsförändrande. Hjärtrehabiliteringsprogram där utbildning och rådgivning från bland annatsjuksköterskor ingick kunde hjälpa patienterna att upprätthålla fysisk och psykisk hälsa. Syftet var att belysa omvårdnadsfaktorer av betydelse för patienter som genomgått en hjärtinfarkt. En systematisk litteraturstudie genomfördes där 15 artiklar som var relevanta för syftet inkluderades. Genom att artiklarna klassificerades, granskades, kvalitetsbedömdes och bearbetades kom författarna fram till en konsensus. Tre kategorier identifierades;information/kommunikation, undervisning och stöd. Patienterna kände sig nöjda när de fick god information från sjuksköterskan. Sjuksköterskan uppmuntrade patienterna genom att föra en god dialog. När patienterna fick möjlighet att delta i olika hjärtrehabiliteringsprogram ökade deras psykiska välbefinnande. Patienterna kände trygghet genom att sjuksköterskan fanns tillgänglig när de behövde stöd. Det var viktigt att sjuksköterskan anpassade sin information till patienterna eftersom de hanterade återhämtningen efter hjärtinfarkten på olika sätt. Sjuksköterskans kommunikation med patienten gav patienterna möjlighet till att känna trygghet med sig själva och sin livssituation. Eftersom patienterna hade den största kunskapen om sig själva, var det av stor betydelse att patienterna var delaktig i omvårdnaden. Stöd i form av råd och information till patienter borde lyftas fram som en viktig del av vården till hjärtinfarktspatienter. Sjuksköterskan kan möta patienternas behov av stöd genom att erbjuda individuell vård och information. Sjuksköterskan borde sträva efter att behandla och se patienterna som unika individer.

Bakgrund: Fatigue är ett cancerrelaterat symtom och drabbar ca 61- 100 % av cancer patienterna. Det är en långdragen trötthet som gör det svårt för de drabbade att leva ett normalt liv. Syftet med arbetet var att belysa cancerrelaterad fatigue samt se hur patienter anpassar sig till att leva med detta cancerrelaterade symtom. Metod: En litteraturöversikt genomfördes, med artikelsökning i databaserna PubMed och Cinahl. Innehållsanalys gjordes på funna artiklar, totalt inkluderades 14 artiklar i resultatet. Resultat: Patienter fann egna strategier för att handskas med fatigue, det kunde vara att sova en stund eller distrahera sig med något annat. Patienterna ville ha information om fatigue, men kände ofta att de inte fick det av sjukvårdspersonalen, de ville också ha stöd och förståelse från sin omgivning, något som det inte alltid fick. Diskussion: Enligt författarna måste patienterna få sjukdomsinsikt och information om fatigue för att hitta sina egna strategier så inte fatigue tar över vardagen. Sjuksköterskor bör vara insatta i patienternas situation eftersom patienterna hellre vill diskutera sina problem med sjuksköterskor än läkare. Slutsats: Fatigue är ett ämne som det bör forskas mer

Upplever kvinnor att de får socialt stöd på diskussionsforum på nätet vid graviditet? Kan de verkligen uppleva socialt stöd i en virtuell värld? Min utgångspunkt för att undersöka detta var tidigare forskning inom området socialt stöd och hälsa på Internet. Merparten av forskningen inom området har skett i främst USA men även Storbritannien. En tidigare svensk utvärdering av föräldrastöd på Internet av Folkhälsoinstitutet ligger till grund för syftet med denna uppsats. Förutom tidigare forskning valde jag att genomföra empiriska undersökningar i form av enkät och intervjuer. Jag har planerat, utformat och genomfört en webbaserad enkät som lagts ut på en svensk webbsida med diskussionsforum om graviditet. Därtill har jag intervjuat tre kvinnor om deras upplevelse av diskussionsforum i samband med deras graviditet. Ett resultat av studien är att diskussionsforum på nätet kan fungera som ett socialt stöd för kvinnor vid graviditet. Det är främst information och erfarenhetsutbyte som respondenterna trycker på som betydelsefullt. Det förekommer även emotionellt stöd då deltagarna delar både sorg och glädjeämnen med varandra och vänskap kan uppstå. Deltagande och besök på diskussionsforum visade även positiv påverkan på kvinnornas psykiska hälsa i form av mindre oro. Den information som erbjuds på forumet och bekräftelsen på att den egna situationen är normal var viktiga orsaker till denna upplevelse. Diskussionsgrupperna erbjuder tillfälle att skapa sociala relationer då folk kan ta kontakt med likasinnade. I undersökningarna kom det också fram att diskussionsforum och dess diskussionsgrupper visar på stor tillit mellan deltagarna. Relationerna på forumet tyder på relativt ytliga kontakter där information och erfarenheter utbyts men så småningom kan kontakterna ändra sig och resultatet visar tendenser på allt starkare band mellan deltagarna ju längre tid de vistas där.

Jeppsson, M (2008) Fyra personliga assistenters uppfattning av sina arbetsförhållanden - utbildning, stöd och en bra chef. C-uppsats, Institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi, Högskolan i Gävle.   Personlig assistent är ett yrke som funnits sedan 1994 och sedan dess har de personliga assistenterna blivit fler för varje år. Det är ett yrke där personliga egenskaper bedöms viktigare än utbildning. Syftet med den här studien var att undersöka på vilket sätt lärandeprocesser uppfattas påverka personliga assistenters uppfattning om arbetsförhållandena. Undersökningen har inspirerats av en fenomenografisk ansats och intervjuer har använts för insamlandet av data. Intervjuerna har lyssnats på ett antal gånger och därefter transkriberats för att analyseras. Fyra personliga assistenter som arbetar i kommunal regi har intervjuats och de arbetar hos olika brukare men har samma chef. Resultatet visade att de upplevde att lärandeprocesser påverkade deras arbetsförhållande positivt och att deras möjligheter till påverkan stärktes av dessa. Gemensamt för de fyra personliga assistenterna var att de hade en mycket positivt inställning till sin chef och att de upplevde att chefen gav dem stöd. Vidare upplevde de att en lämplig utbildning för personliga assistenter skulle kunna innehålla bemötande, sätt att samarbeta, sjukdomslära och människosyn.     Nyckelord: Personlig assistent, arbetsförhållande, stöd, utbildning   Keywords: Personal assistant, working conditions, support, education

Bakgrund På akutmottagningar är arbetsbelastningen hög med ett stort antal patienter som söker vård för tillstånd med varierande allvarlighetsgrad. Prioritera och bedöma patienter är en essentiell del av akutsjukvården. Utöver detta spelar sjuksköterskor en betydande roll i omvårdnadsarbetet med såväl patienter som närstående. När en patient plötsligt avlidit på akutmottagningen ska dess närstående informeras och tas om hand. En av de svåraste uppgifterna som kan behöva utföras är att delta när ett dödsbesked ska lämnas till närstående. Det kan vara särskilt påfrestande då dödfallet inträffat plötsligt vilket kan vara emotionellt krävande för samtliga involverade. Om tankar och känslor som uppstår inte bearbetas kan det leda till att det övriga arbetet och privatlivet påverkas negativt. Det finns olika typer av stöd som bör tillämpas i olika situationer för att stötta sjuksköterskor i arbetet med närstående. Forskning visar att det för sjuksköterskor är oerhört betydelsefullt med stöd i nämnda situationer, trots detta tillgodoses inte det behov som finns. Syfte Syftet var att beskriva hur sjuksköterskor upplever mötet med närstående till patienter som plötsligt avlidit på en akutmottagning.MetodEn kvalitativ intervjustudie genomfördes. Sex sjuksköterskor med erfarenhet av akutsjukvård mellan sju månader och 20 år intervjuades. Samtliga arbetade på akutmottagningar i Stockholmsområdet när studien genomfördes. En semistrukturerad intervjumetod tillämpades och intervjuerna spelades in med hjälp av en ljudupptagare. Intervjuerna transkriberades för att sedan analyseras med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat Inför mötet med närstående hade sjuksköterskorna olika strategier för att förbereda sig, bland annat genom att åsidosätta de egna känslorna för att kunna fokusera på de närstående och deras känslor. Det finns olika sätt att organisera arbetet med de närstående på akutmottagningarna, ett system som beskrevs var närståendemottagare, ett annat vara att avsätta en person för uppgiften. Sjuksköterskorna beskrev hur krävande arbetet med de närstående kan vara och att deras privatliv kunde påverkas av att de inte fick utlopp för de känslor och tankar som kunde uppstå. De betonade vikten av att de fick stöd och hjälp innan, under och efter mötet för att det skulle bli tillfredsställande för samtliga. Stödet från kollegor framställdes som mest betydelsefullt och mer utbildning önskades. Slutsats Det emotionella stödet anses vara viktigast och inkluderar samtal med kollegor, chefer, kuratorer och familj. Det praktiska stödet tycks inte vara lika värdefullt i det akuta skedet men utbildning gällande möten med närstående i kris är en essentiell del för det långsiktiga arbetet. Sjuksköterskor på akutmottagningar är i behov av mer strukturerat arbete kring stödfunktioner för att förebygga att de känslor och tankar som kan uppstå ska ha en negativ inverkan på arbetet och även för att värna om det personliga välmåendet. Beroende på bland annat arbetslivserfarenhet, personliga egenskaper och tidigare upplevelser finns ett varierande behov av stöd vilket bör uppmärksammas för att främja en positiv utveckling på arbetsplatsen

Stress – ett växande fenomen i ett samhälle som står i ständig utveckling. Den konstanta progression som kommit att spegla vårt nutida samhälle ökar även stressen hos den enskilde individen, vilket enligt vissa forskare kan resultera i stora problem för såväl individen som för samhället. Dessa forskare menar att problematiken gällande stress ökar i samhället och kan i sin tur leda till kronisk stress och andra allvarliga psykologiska samt fysiologiska konsekvenser relaterat till ämnet.  Med den informationsteknologiska utveckling som sker, så ökar även kraven på individen, som stundtals kan ha svårt att hinna med.   Detta arbete syftar till att synliggöra de problem som kan uppkomma i samband med stressfyllda situationer, med fokus på våra viktigaste samhällsmedborgare: Skolans elever, vår framtid.   Kvantitativa metoder i form av elevenkäter (med viss kvalitativ karaktär) har använts för att undersöka eventuella problem som kan sammankopplas med stress. 87 gymnasieelever på en gymnasieskola i en mellanstor svensk stad fick svara på frågor relaterat till stress. Skolan har cirka 1300 elever och är därmed den överlägset största skolan i kommunen, med ett brett utbud för elever när det kommer till val av linjer och inriktningar. Enkäternas resultat, tidigare forskning samt övrig litteratur sammanställdes för att försöka skapa en övergripande bild om hur verkligheten ser ut och vilket stöd vi ger de elever som upplever en stressfylld tillvaro. Resultatet visade att majoriteten av eleverna upplever stress som ett problem och att det talas relativt lite om ämnet ute på skolorna. Den upplevda stressen kopplas främst till skolarbetet men resultatet visade även på att stress kopplat till skolan påverkar eleverna i viss mån även utanför skolan. Detta resultat analyseras med didaktiska implikationer i åtanke, då arbetet syftar till att konkretisera elevernas behov i relation till stresshantering.

Syftet med studien är att kartlägga och utvärdera IT-stödet inom institutioner tillhörande den samhällsvetenskapliga fakulteten vid Uppsala universitet. En fallstudie har genomförts som resulterat i en verksamhetsdiagnos som utgör en summativ utvärdering av IT-stödet för grundutbildningen. I denna utvärdering beskrivs problem och styrkor med IT stödet ur ett verksamhetsperspektiv. Studien visar att IT-stödet (e-infrastrukturen) på lokal nivå inom Uppsala universitet är komplex, problematisk och att den har en skiftande kvalitet. Undersökta institutioner har olika behov och krav på IT-stöd. Det finns också skillnader i de olika verksamheternas arbetsmetoder, uppbyggnad av kurser, budgetering och administrativa sysslor, vilket gör att vissa institutioner har mer problem med IT stödet än andra. Resultatet och de rekommendationer som ges i uppsatsen kan ses som en input i den strategiska planeringen för IT-stödet vid Uppsala universitet. Ur ett generellt perspektiv visar den djupa fallstudien på problem som finns i många organisationer när det gäller e-infrastrukturens och verksamhetens ömsesidiga anpassning till varandra. Studien visar på ett detaljerat sätt hur generella problem med e-infrastrukturer inom organisationer som beskrivs i litteraturen i form av att systemen är isolerade öar, redundans och dubbelinmatning av information leder till problem i verksamheten. / The purpose of this study is to describe and review the IT systems that are currently in use within the Faculty of Social Sciences at Uppsala University. A case study has been conducted resulting in an operation diagnosis of the current situation and a summative evaluation of the IT systems available to undergraduate studies within the faculties. In this evaluation the strengths and weaknesses of the IT support are assessed in relation to the business processes of the faculties. The case study shows that e-infrastructure at a local level within Uppsala University is complex, problematical and of varying quality. The institutions investigated have differing needs and demands of IT-support. Work methods vary from institution to institution particularly in the structure, budgeting and administration of courses and this variation means that some institutions manage their IT-support better than others. The results and recommendations presented in this study can be seen as a contribution to the strategic planning of IT-support in the university. From a wider perspective the detailed case study illuminates problems that exist in many organizations where e-infrastructure and administration need constantly to adapt to each other. The study confirms in a detailed manner that organizations that have segregated e-infrastructure systems, often described in literature as isolated islands, are prone to both redundant and duplicate inputting of information resulting in administrative problems in the running of the organization.

SammanfattningBakgrund: Anorexia nervosa är en allvarlig form av ätstörning där den anorexiasjuke medvetet strävar efter en ohälsosam viktnedgång på grund av en felaktig kroppsuppfattning. Sjukdomen påverkar inte bara den enskilda individen utan också dess närstående och familjemedlemmar, vilket kan leda till en stor påfrestning och lidande för de närstående som vårdar en anorexiasjuk. Syfte: Syftet är att beskriva närståendes behov av stöd när en person i nära relation insjuknat i anorexia nervosa. Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie med beskrivande design. En systematisk litteratursökning genomfördes och kompletterades med en manuell sökning. Utifrån meningsbärande ord i syftet identifierades sökorden vilka var anorexia, anorexia nervosa, behov, närstående och stöd. Databaser som användes vid sökning var Cinahl, Medline och PsycInfo. Analys av data utfördes med inspiration av innehållsanalys. Litteraturstudiens resultatdel baserades på nio tidigare publicerade studier. Resultat: Närstående till anorexiasjuka uttryckte ett stort behov av information och stöd, då de under sjukdomens början inte hade tillräcklig kunskap om ätstörningen. Olika former av stöd efterfrågades bland annat inom; kommunikation, rådgivning, utbyte av erfarenheter med andra som varit i liknande situation samt ett gott bemötande från vårdpersonalen. Konklusion: Att vara närstående till och vårda en person med anorexia är påfrestande. Närstående som inte får tillräckligt med stöd av vårdpersonalen utsätts för en högre grad av stress. Den kunskap som litteraturstudien resulterat i kan användas av sjuksköterskan för att på ett bättre sätt erbjuda stöd och lindra lidande hos närstående och den anorexiasjuke.

Syftet med uppsatsen var att undersöka kriminalvårdspersonalens psykosociala arbetsmiljö utifrån faktorerna krav, kontroll och socialt stöd. Vidare undersöktes chefernas uppfattning om hur personalen upplever den psykosociala arbetsmiljön utifrån faktorerna krav, kontroll och socialt stöd. Metoden i uppsatsen var en kvalitativ intervju som genomfördes med totalt 15 deltagare varav 10 var kriminalvårdspersonal och 5 var chefer på en sluten anstalt. Resultatet i undersökningen delas in i ett tema, psykosocial arbetsmiljö med fyra kategorier: krav, kontroll, socialt stöd arbetskamrater och socialt stöd chef. Resultaten visade att kriminalvårdspersonalen upplevde höga krav, låg kontroll, bra socialt stöd från arbetskamrater och ett lågt socialt stöd från chef. Vidare visade resultatet från cheferna att de upplevde att personalen hade höga krav, låg kontroll, bra socialt stöd från arbetskamrater och ett bra socialt stöd från chef. Avslutningsvis framkom att personalens psykosociala arbetsmiljö kan påverkas negativt om det finns en diskrepans mellan personal och chefers upplevelse om personalens psykosociala arbetsmiljö utifrån krav, kontroll och socialt stöd. Resultatet diskuterades utifrån tidigare forskning och teoretiska referensramar.