Tidigare forskning har visat att arbetslösas välmående och livskvalitet påverkas negativt av arbetslöshet. Upplevd kontroll och autonomi kan medföra ökade coping-resurser för arbetslösa och ökar möjligheten till god mental hälsa och livskvalitet. Syftet med den aktuella studien var att undersöka hur graden av kontroll och autonomi hos arbetslösa påverkades beroende på faktorerna ekonomisk säkerhet, stöd av särskild person, stöd i handling, samt arbetsmarknadsåtgärd. Resultatet visade att den enskilt starkast predicerande faktorn för upplevd kontroll var ekonomisk säkerhet, medan stöd av person predicerade upplevd autonomi till störst utsträckning. Ökad ekonomisk säkerhet och stöd av särskild person hade ett positivt samband med både kontroll och autonomi. Stöd i handling hade ett negativt samband med både kontroll och autonomi, vilket var det mest överraskande fyndet då stöd i handling haft ett positivt samband med liknande resultatvariabler i tidigare studier. Studien visar vikten av ekonomisk säkerhet och stöd av person, samt att typen av socialt stöd utformas individuellt efter den arbetslösas egna val. Detta för att möjliggöra en ökning av den upplevda graden av kontroll och autonomi och därmed mental hälsa och livskvalitet.

Diakoner är en av de yrkesgrupper som möter människor när de drabbats av det ofattbara och därför befinner sig i kris och sorg.Vårt syfte med denna studie har varit att undersöka vilkasociala stödinsatser Svenska kyrkan,och då särskilt diakonerna, kan erbjuda samt hur diakonerna upplever sitt arbete med människor i kris och sorg. Vi harutgåttfrån två frågeställningar: 1.Vilka sociala stödinsatser kan diakoner iSvenska kyrkan erbjuda vid kris-och sorgebearbetning. 2.         Hur upplever diakonerna sin roll och sitt arbete med människor i kris och sorg? Vår empiri samlades in med hjälp av kvalitativa intervjuer med åtta diakoner i sex olika västsvenska församlingar. I analysen av vår studie har vi utgått från Antonovsky's teori om KASAM, känsla av sammanhang. Resultatet av studien visade att diakonerna kan erbjuda en mängd stödinsatser vid krissituationer. Dessa insatser är främst av medmänsklig karaktär och tar sig praktiskt uttryck genom personlig närvaro och samtal. Vidare visade resultatet att dessa stödinsatser var av stor vikt för konfidenterna, och att detta i sin tur skapade en känsla av meningsfullhet hos diakonerna.

Studiens syfte är att undersöka hur anhörigvårdare över 65 år som vårdar en partner i hemmet upplever stöd från olika nätverksaktörer, som t.ex. familj, vänner och professionella. För att kunna besvara frågeställningarna har det gjorts åtta kvalitativa intervjuer med två män och sex kvinnor som har varierad kontakt med det kommunala anhörigstödet. Studien och följande analys utgår ifrån nätverks- och socialt stöd teorier. Studiens resultat visar att upplevelser av stöd varierar hos anhörigvårdare, beroende på hur deras relationer till nätverket ser ut och hur tillgängliga dessa relationer upplevs vara. Det är viktigt att behålla betydande relationer i nätverket eftersom dessa ger stöd på olika sätt. Motivet bakom valet att vårda partnern i hemmet beror på olika orsaker, till exempel att de vill ställa upp för sin maka/make för att man känner samhörighet efter ett liv tillsammans. För att klara vardagen och rollen som anhörigvårdare, har strategier utvecklats för att skapa mening. Vår slutsats är att anhörigvårdare är i behov av stöd för att orka och klara av sin situation. Samhället har en viktig roll att stötta upp i de fall där det informella nätverket sviktar eller saknas. Ett sätt att underlätta tillvaron för anhörigvårdare kan vara att berörd personal får mer kunskap om anhörigvårdarens upplevelse av stöd och huruvida de upplever ömsesidighet i vårdandet eller inte.

Dagens arbetsmarknad har ett behov av flexibel och mångkunnig arbetskraft som kan tillfredställa arbetsbelastningen i organisationer. Bemanningsföretag har blivit ett verktyg på arbetsmarknaden, för att kunna tillgodose arbetsgivarens krav på kompetent och flexibel personal. Ökad efterfrågan på tidsbegränsad arbetskraft har medfört att bemanningsbranschen har gjort en markant ökning i Sverige de senaste åren. Syftet med studien är att undersöka om de ambulerande konsulterna känner tillhörighet till någon organisation och i så fall till vilken/vilka, bemanningsföretaget och/eller kundföretaget. Vi vill genom studien undersöka hur konsulternas upplevda känsla av tillhörighet påverkas av att de ambulerar. Genom undersökningen vill vi även finna vilka faktorer som bidrar till att konsulterna upplever en känsla av tillhörighet samt eventuella skillnader och/eller likheter mellan tjänstemäns och arbetares upplevda känsla av tillhörighet. Undersökningen har genomförts genom kvalitativ metod, där vi har intervjuat sju respondenter. Respondenterna består av en blandning mellan arbetare; tjänstemän; konsultchefer samt en kundchef. Det empiriska materialet har analyserats utifrån de teoretiska utgångspunkterna vi har funnit lämpliga att använda i studien. Resultatet av undersökningen påvisar att samtliga konsulter känner mer tillhörighet till kundföretaget än till bemanningsföretaget, samtidigt som det anses vara väsentligt att känna en viss tillhörighet till bemanningsföretaget.

Syftet med denna studie är att analysera vad som stödjer och vad som hindrar genomförandet av förändringar inom sjukhusverksamhet. Ett av de områden som har varit berörda av förändringar under de senaste decennierna är svensk sjukvård, som trots sin komplexitet behöver utvecklas för att möta befolkningens behov samt efterfrågan på hög kvalitet och effektivitet. Förändringsprojekt ”Bättre flyt på opererande verksamheter III” som har genomförts på thoraxkirurgiska kliniken vid Akademiska sjukhuset i Uppsala presenteras. Studien inriktar sig på de faktorer som har påverkat klinikens förändringsarbete. Studien baseras på en kvalitativ forskningsmetod och bygger på semistrukturerade intervjuer med sex personer vilka på olika sätt varit inblandade i genomförandet av förändringsprojektet. En teoretisk referensram utformades. Fem väl genomtänkta implementeringsfaser och sex nyckelelement för ett effektivt förändringsarbete utgjorde senare en utgångspunkt för analys av studiens empiri. Studien visar att ledningens engagemang, medarbetarnas delaktighet, mätbara och uppnåeliga mål är några av de faktorer som stödjer förändringsarbete inom sjukvården. Stark hierarki, medarbetarnas motstånd och negativa inställningar samt tidsbrist nämns bland de faktorer som hindrar implementering av förändringar.

No description available.

Denna uppsats belyser frågan om hur det särskilda stödet på en högstadieskola upplevs av och fungerar för elever och lärare. Vi försöker även definiera begreppet ”elever i behov av särskilt stöd”. Detta har vi gjort genom att intervjua fem lärare samt genom en enkätundersökning av elever i tre klasser på skolan. Skolverket har genom sina inspektioner kommit fram till att vart fjärde rektorsområde behöver förbättra sina insatser för att kunna tillgodose elevers behov av särskilt stöd. Så var även fallet för den skola där undersökningen gjordes. Det resultat vi fick genom våra undersökningar påvisade att lärare och elever inte var helt nöjda med skolans insatser på området överlag. De flesta tyckte att mycket kunde göras bättre. Fallskolan är på väg mot integration, dvs. att alla elever får hjälp inom klassens ramar. Det är dock fortfarande mycket kvar att göra, både inom resursfördelning och inom lokaliteterna, för att stödet ska nå ut till alla elever som behöver det.

Med utgångspunkt i den hermeneutiska ansatsen har vårt syfte varit att tolka, förstå och förklara ledares upplevelser av sitt ledarskap på en mellanchefsnivå vid en offentlig verksamhet. Ansatsen innebar att arbetet med studien gått från del till helhet och från helhet till del. Tolknings- och förståelseprocessen har haft sin utgångspunkt i författarnas förförståelse och litteratur. För att komma vidare i forskningsprocessen användes metoden intervjuer. Det pedagogiska forskningsintresset har grundats i de faktorer som vi från början trodde skulle vara av vikt för den studerade organisationen, såsom vikten av kommunikation och utveckling i arbetet. Studien visar att de intervjuade ledarna upplever både glädje och svårigheter i sitt ledarskap. Glädje i möjligheten att utveckla sina medarbetare samt upplevelsen av att befinna sig i händelsernas centrum. Svårigheter visar sig i form av bland annat upplevelse av tidsbrist och att inte kunna hålla sig inom tilldelade budgetramar. Det stöd som ledarna upplever i sitt arbete visade sig främst komma från andra kolleger men även från kommunala stödfunktioner så som personalsekreterare. Kontextens betydelse för ledarskapet visar bland annat hur lagar och förordningar sätter ramar för arbetet.

No description available.

Denna studie undersöker vad skolor kan erbjuda för insatser till elever som är skoltrötta eller som avviker mot skolans normer och regler genom skolkning och eller störande beteende under lektionstid. Syftet är att undersöka vad fyra rektorer i Växjö kommun har för syn på vad det finns för insatser. De frågor som valts för att besvara syftet är: Vad anser rektorerna ska göras för att alla elever ska klara behörighetskraven? Vad har rektorerna för syn på målsättningen för att alla grundskoleelever ska klara behörighetskraven till gymnasiestudier? Vilka typer av insatser finns, enligt rektorerna, för de elever som avviker från skolans normer? Vilken personal arbetar, enligt rektorerna, med dessa elever? För att få svar på dessa frågor användes en kvalitativ intervjuer iform av halvstruktuerade öppna frågor. För att analysera resultatet valdes symbolisk interaktionism och Erving Goffmans dramaturgiska perspektiv