Konkurrensen för att synas på marknaden blir allt hårdare och metoderna för att sticka ut frånmängden blir mer och mer drastiska. Det blir viktigare för de olika företagen på marknaden attdra till sig uppmärksamheten till tänkbara konsumenter för att kunna öka försäljningen ochdärmed även lönsamheten. Ett sätt att skapa intresse på är att använda marknadskommunikationför att göra människor uppmärksamma på ett bestämt förmål eller varumärke. Metoderna somanvänds med avseende att skapa uppmärksamhet kan anses vara opassande att använda imarknadskommunikation, vad gäller stötande eller diskriminerande marknadsföring.I dagens samhälle kan det verka som om det inte finns några gränser för vad som anses varalämpligt att använda i marknadsföringssyfte. Vi har valt att undersöka vilken effekt denna typ avmarknadskommunikation har på unga konsumenter i vår uppsats. För att få svar påproblemställningen visade vi sex reklambilder som vi ansåg vara stötande eller diskriminerandeför en fokusgrupp med fem deltagare i åldrarna 20-25.Syftet med uppsatsen är att ta reda på och beskriva hur marknadsföringens etik och moralpåverkar kunderna. Vi vill undersöka hur långt en marknadsförare kan eller bör gå för att fångakunders uppmärksamhet och få kunderna att komma ihåg reklambudskapen. Vi granskar dettautifrån kunders perspektiv.Uppsatsen visade att konsumenterna ansåg att reklambilderna inte var lämpliga att använda imarknadsföring. Reklambilderna bidrog till att skapa en viss frustation och avsky gentemotföretaget. Samt att konsumenterna inte ville skapa någon kontakt med företaget somreklambilderna representerade, i form av till exempel ett köp.

<p>Konkurrensen för att synas på marknaden blir allt hårdare och metoderna för att sticka ut frånmängden blir mer och mer drastiska. Det blir viktigare för de olika företagen på marknaden attdra till sig uppmärksamheten till tänkbara konsumenter för att kunna öka försäljningen ochdärmed även lönsamheten. Ett sätt att skapa intresse på är att använda marknadskommunikationför att göra människor uppmärksamma på ett bestämt förmål eller varumärke. Metoderna somanvänds med avseende att skapa uppmärksamhet kan anses vara opassande att använda imarknadskommunikation, vad gäller stötande eller diskriminerande marknadsföring.I dagens samhälle kan det verka som om det inte finns några gränser för vad som anses varalämpligt att använda i marknadsföringssyfte. Vi har valt att undersöka vilken effekt denna typ avmarknadskommunikation har på unga konsumenter i vår uppsats. För att få svar påproblemställningen visade vi sex reklambilder som vi ansåg vara stötande eller diskriminerandeför en fokusgrupp med fem deltagare i åldrarna 20-25.Syftet med uppsatsen är att ta reda på och beskriva hur marknadsföringens etik och moralpåverkar kunderna. Vi vill undersöka hur långt en marknadsförare kan eller bör gå för att fångakunders uppmärksamhet och få kunderna att komma ihåg reklambudskapen. Vi granskar dettautifrån kunders perspektiv.Uppsatsen visade att konsumenterna ansåg att reklambilderna inte var lämpliga att använda imarknadsföring. Reklambilderna bidrog till att skapa en viss frustation och avsky gentemotföretaget. Samt att konsumenterna inte ville skapa någon kontakt med företaget somreklambilderna representerade, i form av till exempel ett köp.</p>

Andelen vegetarianer och veganer i världen ökar successivt. En av många anledningar till detta är att man som mottagare påverkas av djurrättsliga publiceringar på sociala medier. Många organisationer som försöker stoppa djurplågeri och förespråka ett veganskt leverne väljer att, genom sin visuella kommunikation, inrama sina publiceringar negativt, vilket kan tas emot som stötande av mottagaren. Denna studies syfte är därför att undersöka hur mottagaren påverkas av stötande innehåll i form av fotografier på sociala medier, med en djurrättsorganisation som avsändare. Organisationen valdes ut i en initial förstudie, tillsammans med sex fotografier uppdelade i tre innehållstyper. Dessa olika innehållstyper låg till grund för en kvantitativ del i form av en enkät som besvarades av 49 informanter, för att få klarhet kring vilken som mottogs bäst - och varför. Därefter följde en kvalitativ del, där en fokusgrupp bestående av sex informanter fick tycka till och diskutera de tre kategorierna av bilder. Studiens resultat visar att de tre innehållstyperna är olika effektiva beroende på mottagaren. Mottagare som ofta utsätter sig för stötande innehåll blir mättade och kan lätt bli emotionellt distanserade. Likaså visar studien att en alltför enformig inramning från organisationens sida kan resultera i att innehållet blir synonymt med dem och att mottagaren kopplar de negativa känslor som väcks av bilderna direkt till organisationen.