Introduktion: Stamcellstransplantation är en behandling som ges vid hematologisk malignitet. Genom att ersätta cellerna i patientens sjuka benmärg med den friska donatorns stamceller är målet att bota maligniteten. Syfte: Syftet var att undersöka patienters upplevelser av stamcellstransplantation vid hematologisk malignitet med fokus på behandling och det första året efter transplantation. Metod: Allmän deskriptiv litteraturöversikt baserad på tio kvalitativa originalartiklar. Litteratursökningen genomfördes i databaserna CINAHL och PubMed. Samtliga artiklar granskades utifrån SBU:s granskningsmall för studier med kvalitativ forskningsmetodik. Resultatanalysen genomfördes induktivt och baserades på Fribergs femstegsmodell. Resultat: Resultatet visade på både negativa och positiva upplevelser. De kroppsliga förändringarna relaterat till behandlingen ansågs bidra till ett lidande, såväl känslan av att vara instängd under isoleringen. Faktorer som ansågs lindra lidandet var ett gott bemötande från personalen, med fokus på personcentrering och tillgång till adekvat information. Efter behandling kunde ett förändrat sätt att se på livet förekomma. Genom att finna en inre styrka som bland annat kantades av hoppfullhet och optimism lärde patienterna sig att hantera de negativa känslor som uppstod till följd av transplantationen. Slutsats: Stamcellstransplantation och det följande året därtill innebär flera utmaningar för patienten. Fysiska biverkningar uppstår samtidigt som individen genomgår stora psykiska påfrestningar. Stöd från vårdpersonal mildrade den psykiska belastningen. Efter transplantation uppstod en personlig tillväxt och förändrat synsätt. Genom att arbeta personcentrerat och tillhandagå tydlig information kan sjuksköterskan spela en avgörande roll för patientens delaktighet och välbefinnande.

SAMMANFATTNING Bakgrund Varje år genomförs 40 000 stamcellstransplantationer världen över, ofta på grund av olika blodsjukdomar. Behandlingsprocessen innefattar konditionering med cellgifter och strålning för att slå ut patientens immunförsvar. Patienten placeras då i ett isoleringsrum för att minska risken att drabbas av infektioner. Behandlingen ger symtom som till exempel trötthet, illamående, aptitlöshet och smärta. Detta inklusive isoleringen kan påverka patienternas livskvalité. Syfte Syftet var att beskriva hur patienter upplever sin livskvalité i samband med stamcellstransplantation. Metod Metoden litteraturstudie valdes för att besvara studiens syfte genom en integrerad analys av befintliga artiklars resultat. Sökningar gjordes i databaserna PubMed, CINAHL samt genom manuell sökning. Studien inkluderade 18 artiklar som presenteras i en matris. Resultat I resultatet framkom att patienternas upplevelse av livskvalité påverkades av ett flertal faktorer. Symtomen som uppkom under behandlingens olika faser påverkade patienternas livskvalité negativt. Adekvat information var viktig för patienterna för att kunna återfå kontrollen över situationen vilket ansågs bidra till en förbättrad livskvalité. Sjuksköterskans attityd och handlingar kunde främja patienternas välbefinnande. Slutsats Patienternas livskvalité påverkades i samband med stamcellstransplantation. Ett flertal faktorer som fysiska och psykiska symtom, stöd från omgivningen, sjuksköterskans attityd, miljön, information och upplevelsen av självständighet var bärande för hur patienterna upplevde sin livskvalité. Nyckelord: Livskvalité, stamcellstransplantation, patienters upplevelser, isolering

Allogen SCT, kan ge biverkningar på mäns sexuella hälsa i form utav minskat sexuellt intresse, skador på genitalierna och sexuell dysfunktion men även psykiska påfrestningarna från grundsjukdomen och behandlingen kan påverka patienternas sexuella hälsa. Detta examensarbete ingick i ett kvalitetsutvecklingsprojekt i vilket välbefinnande efter allogen stamcellstransplantation undersöktes. I projektet ingick tio studenter som tillsammans gick igenom journalhandlingar för patienter som genomgått allogen STC, för att ta reda på hur patienternas välbefinnande påverkades under ett år efter allogen SCT. Syftet med detta examensarbete var att beskriva i vilken omfattning sexuell hälsa dokumenteras samt vilka eventuella problem med sexuell hälsa som dokumenterats i patientjournaler hos män under det första året efter genomgången allogen SCT. Examensarbetet var en retrospektiv, longitudinell, ickeexperimentell empirisk uppföljningsstudie med en kvalitativ ansats. Examensarbetets urval var konsekutivt och bestod i 24 patientjournaler rörande manliga patienter som genomgott allogen SCT mellan åren 2004- 2006. Resultatet av journalgranskningen redovisades deskriptivt i tabellform och även i löpande text. Resultatet visar att i 29 % av de granskade journalerna fanns dokumentation rörande sexuell hälsa och att det i samtliga fall rörde sig om fysiologiska problem som drabbat patienternas genitalier. Endast i ett fall hade det dokumenterats någonting om patientens psykosociala upplevelse i förhållande till de fysiologiska problemen med sexuell hälsa. Resultatet antyder att vårdgivaren i få fall dokumenterar sexuell hälsa.

Bakgrund: I Sverige drabbas varje dag någon av hematologisk sjukdom som omfattar blod och lymfsystemet. I benmärgen finns blodstamceller som genom transplantation kan behandla patienter. En fjärdedel av patienterna kan få stamceller från familjemedlemmar och annars finns möjliga donatorer registrerade i Tobiasregistret. Målet med behandlingen är att bota hematologiska sjukdomarna. Syfte: Studiens syfte var att beskriva patientens upplevelse av stamcellstransplantation vid hematologisk sjukdom.  Metod: En kvalitativ litteraturöversikt med induktiv ansats. Studien baserades på 12 vetenskapliga artiklar som analyserats utifrån Lundman & Hällgren Granheim. Resultat: Resultatet presenteras genom fyra kategorier: behov av avskildhet, känsla av trygghet, optimism och oviss framtid. Stamcellstransplantation påverkar kroppen så som uttalad trötthet och psykologisk påverkan. Fysiska, psykiska, sociala och emotionella tillstånd uppgavs influera återhämtningen. Stöd från anhöriga och vårdpersonal var viktiga faktorer som underlättade transplantations processen. Rädsla för återfall skapade oro hos patienterna men upplevelsen av hopp gav motivation att fortsätta behandlingen Slutsats: Upplevelsen av stamcellstransplantation är individuellt för alla patienter. Isoleringen var utmanande men sociala relationer skapade trygghet och styrka. Patienterna uppgav att känslan av hopp om att bli botad gav motivation till fortsatt behandling. Författarna anser att mer forskning om patienternas upplevelse behövs även för att öka antalet donatorer.

Bakgrund Stamcellsforskning har utvecklats de senaste årtiondena och är idag ett behandlingalternativ, för flertalet sjukdomar. Stamceller är ursprungsceller för alla typer av blodceller och vid transplantation används stamceller tagna från benmärg, navelsträngsblod och/eller perifert blod. Transplantationen kan antingen ske autologt, där personens egna stamceller används, eller allogent, där stamcellerna härstammar från en donator. Om kroppen avstöter de donerade stamcellerna sker en immunologisk reaktion kallad graft-versus-host disease. I samband med transplantationen genomgår personerna i regel cytostatikabehandling med eller utan kroppsbestrålning, vilket kan medföra negativa följder som bland annat påverkar personens förmåga att inta oral nutrition. För en sjuksköterska är det viktigt att uppmärksamma och lindra en persons sjukdomsupplevelse samt motverka komplikationer. Genom att registrera nutritionsstatus kan sjuksköterskan i tidigt skede vidta åtgärder vid otillräcklig näringstillförsel. Syfte Syftet var att beskriva hur personers nutritionsstatus påverkas efter en allogen stamcellstransplantation. Metod En litteraturbaserad studie valdes att utföras för att beskriva kunskapsläget inom området. Datainsamlingen utfördes i två olika databaser där lämpliga sökord och urvalskriterier användes samt genom manuell sökning. I föreliggande litteraturbaserade studies resultat användes 16 vetenskapliga artiklar som kvalitetsbedömts och presenteras i en matris. Resultat Allogen stamcellstransplantation var förknippat med flertalet komplikationer som påverkade nutritionsintaget negativt. Viktminskning var vanligt förekommande hos personerna vilket kunde bero på biverkningar och leda till fördröjd återhämtning efter transplantationen. Olika nutritionsbehandlingar användes varvid fördelar och nackdelar kunde påvisas. Enteral nutrition var fördelaktigt i jämförelse med parenteral nutrition. Slutsats Personernas nutritionsstatus påverkades efter transplantation och nutritionsbehandlingar tillämpades. Parenteral nutrition påvisades vara det alternativ som användes som komplement vid otillräckligt näringsintag relaterat till biverkningarna. Få positiva och många negativa följder och korrelationer uppenbarade sig vid användning av parenteral nutrition. Enteral och oral nutrition föredrogs efter transplantationen då positiva följder som påskyndade tillfrisknandes uppvisades. Att vårdas i hemmet efter transplantationen var positivt för personerna ur många aspekter. Nyckelord: allogen stamcellstransplantation, nutritionsbehandling, biverkningar, vård i hemmet

Bakgrund I Sverige är cancer en vanlig sjukdom, enligt beräkningar kommer var tredje person att få en cancerdiagnos någon gång under sin livstid. Kring varje person med cancer finns vanligtvis en eller flera anhöriga. Blodcancer är den vanligaste orsaken till allogen stamcellstransplantation, vilket innebär att blodbildande stamceller transplanteras från en donator. Under 2010 genom­fördes 252 allogena stam­cellstransplantationer i Sverige. Behandlingen är lång och mycket påfrestande för patienten. Risken för komplikationer som kan leda till att personen avlider är överhängande. Påfrestningarna för de anhöriga blir därmed stora. Det finns många studier som visar att anhöriga till personer med cancerdiagnos har en ökad risk för att utveckla både fysiska– och psykiska hälsoproblem. Syfte Syftet var att beskriva hur anhöriga påverkas när deras partner genomgår en allogen stamcellstransplantation. Metod En litteraturbaserad studie valdes för att besvara syftet. Datainsamlingen genomfördes i databaserna PubMed och Cinahl, där lämpliga sökord och urvalskriterier användes. Databas- och manuella sökningar resulterade i 17 vetenskapliga artiklar som inkluderades i föreliggande studies resultat. De vetenskapliga artiklarna värderades, klassificerades och sammanställdes i en matris. Resultat Resultatet över hur de anhöriga påverkades presenteras under fyra bearbetade teman; Osäkerhet och oförutsägbarhet i vardagen ökade de känslomässiga påfrestningarna och gav anhöriga ett sämre välbefinnande. Ensamhet och isolering begränsade de anhörigas möjlighet till socialt umgänge. Fysisk– och psykisk ohälsa, det var den psykiska hälsan påverkades genom en ökad risk för depression, sömnproblem och stress. Kvinnor påverkades mer än männen. Den nära relationen förändrades när de nära anhöriga fick kliva in i rollen som vårdare. Männen var mer nöjda än kvinnorna i relationen. Slutsats Anhöriga påverkades negativt när deras partner genomgick en allogen stamcellstrans­plantation. På grund av osäkerheten och oförutsägbarheten hade de anhöriga en ökad risk för depression, sömnproblem och stress. Anhörigas välmående påverkades även negativt av ensamhet och isolering. Kvinnliga och manliga anhöriga påverkas olika sätt. Att hitta balansen i rollerna mellan att vara vårdare och maka/make eller sambo var ibland svårt. När anhöriga, efter flera år, fått perspektiv på sjukdomsperioden och partnern överlevt uppgav flera anhöriga att erfarenheten fört med sig positiva aspekter på livet.

Bakgrund Allogen stamcellstransplantation (SCT) är en behandling med botande potential vid olika typer av hematologiska och icke-hematologiska sjukdomar. År 2009 genomfördes det 225 stycken allogena stamcellstransplantationer i Sverige. Det är en krävande behandling som medför många fysiska och psykiska svårigheter och en risk att drabbas av livshotande komplikationer. Kännedom om upplevelserna kan hjälpa vårdpersonal att tillgodose patienternas omvårdnadsbehov och ge bästa möjliga stöd och bemötande under behandlingen. Syfte Syftet var att belysa patienters upplevelse av att genomgå allogen stamcellstransplantation. Metod Som metod valdes en litteraturstudie. Databassökning genomfördes i PubMed och Cinahl vilket ledde till inkluderandet av16 stycken artiklar. Artiklarna kvalitetsgranskades och sammanställdes i en matris för att därefter presenteras i resultatet. Resultat Resultatet presenterades efter fem olika teman: upplevelser av fysiska symtom, upplevelser av stress och oro, upplevelser av rädsla och hopp, stamcellstransplantationens påverkan på livskvalitèn samt patienternas hantering av stamcellstransplantationen. Patienterna upplevde flest symtom och sämst funktion en månad efter SCT, därefter minskade symtomen medan den fysiska funktionen ökade. Rädsla för döden och behandlingsresultat var mentala svårigheter patienterna tvingades möta. Patienterna använde sig av olika copingstrategier under behandlingens gång för att hantera de svårigheter den medförde. Slutsats Upplevelsen av att genomgå allogen stamcellstransplantation kan vara flerdimensionell. Samtidigt som patienten upplevde flertalet fysiska och psykiska svårigheter fann patienterna hopp i behandlingen och såg den som deras sista chans till tillfrisknande. Fatigue, gastrointestinala symtom och sömnstörningar var vanliga fysiska upplevelser medans oro och rädsla för döden var psykiska svårigheter patienterna tvingades möta.

Enligt Patientdatalagen (SFS 2008:355), 3 kap, 1 § har fastställts att sjuksköterskan är skyldig att föra journal. I varje patientjournal ska upprättas en omvårdnadsplan vilken ska vara utformad enligt omvårdnadsprocessens fem faser: bedömning, diagnos, mål, planering, genomförande och utvärdering. Omvårdnadsdokumentationen har som syfte att beskriva den vård som patienten erhållit genom att den beskriver vilka beslut som tagits, vilka åtgärder som gjorts samt vilka resultat som uppnåtts. Patienter som genomgår allogen stamcellstransplantation (SCT) upplever ofta en hög psykologisk påfrestning och själva transplantationstillfället är i sig komplext med många behandlingsrelaterade biverkningar som påverkar hela den transplanterades tillvaro både fysiskt och psykiskt. Syftet med uppsatsen var att undersöka sjuksköterskans  omvårdnadsdokumentation avseende omvårdnadsprocessen gällande patienters emotionella hälsa (EH) från utskrivningsdatum för SCT och ett år framåt. Totalt granskades 40 patientjournaler på en hematologmottagning, vilket är en mottagning som har ansvar för uppföljning och eftervård av de patienter som genomgått allogen SCT. Av dessa 40 patienter hade 73% minst en journalanteckning dokumenterad av en sjuksköterska som handlade om EH. 81% av det som var dokumenterat handlade om negativa upplevelser. Ingen patient hade upprättad omvårdnadsplan byggd enligt omvårdnadsprocessen gällande sin EH och patientens EH beskrevs i 86% under sökordet välbefinnande. Utifrån dessa resultat är författarens upplevelse att sjuksköterskorna på den här mottagningen i stor utsträckning dokumenterar patienters EH någonstans i omvårdnadsjournalen men att det saknas en planering av patientens EH som följer omvårdnadsprocessen i dess helhet. Med utgångspunkt av detta anser författaren till uppsatsen att alla sjuksköterskor borde ges möjlighet till kontinuerlig utbildning i omvårdnadsdokumentation för att upprätthålla och bättra på sin kunskap. / According to the Patient Act (SFS 2008:355), Chapter 3, § 1 has been determined that the nurse is required to keep records. Each health record shall contain a care plan which will be designed according to nursing process, five phases: assessment, diagnosis, goals, planning, implementation and evaluation. Nursing documentation is intended to describe the given care, what decisions and actions that have been taken and the results achieved. Patients undergoing allogeneic stem cell transplantation (SCT) often experience a high psychological distress and the time of transplantation is in itself complex, with many treatment- related side effects, both physically and mentally. The aim of the study was to investigate the nurse´s nursing documentation on nursing process to patient emotional health (EH) from the discharge date for SCT and one year ahead. 40 patient records were reviewed at a haematological reception, which is the reception which has responsibility for monitoring and follow-up care of patients undergoing allogeneic SCT. 73% of these 40 patients had at least one entry recorded in the journal about EH. 81% of documented records is about negative experiences. No patient had an established care plan, built according to nursing process known their EH and EH patients were described in 86% over the keyword welfare. Based on these results the author´s experience that the nurses at this clinic extensively documenting patients´ EH somewhere in the nursing journal, but that there is no planning of patient EH arising nursing process as a whole. Based on the result in the study, the author´s view is that all nurses should be given the opportunity to get training in nursing documentation in order to maintain and improve their knowledge.

Bakgrund: Stamcellstransplantation är en behandlingsmetod mot flera olika typer av leukemi. Efter transplantationen blir patienten infektionskänslig. Vid detta tillstånd skyddsisoleras patienten och får en livsmedelsbegränsad kost.Syfte: Sammanställa och jämföra isoleringsrutiner gällande livsmedelsbegränsningar för patienter vid Sveriges hematoloigavdelningar där allogen transplantation sker och jämföra med aktuell forskning bakom livsmedelsbegränsningar.Metod: Tvärsnittsstudie vid jämförelsen av livsmedelsbegränsningarna vid Sveriges hematologiavdelningar samt en litteraturstudie vid undersökningen av aktuell forskning i databaserna Pubmed och Cinahl.Resultat: I tvärsnittsstudien använde alla sjukhusen olika rutiner. Ingen signifikant skillnad gällande infektionsincidensen mellan patienter som hade livsmedelsbegränsningar jämfört med de som inte hade det fanns i litteratursökningen.Slutsats: Livsmedelsbegränsningar minskar troligtvis inte infektionsrisken för infektionskänsliga patienter. Det behövs högkvalitativ forskning för att utforma tydliga riktlinjer kring vilka livsmedelsbegränsningar som bör användas. / Background: Stem cell transplantation is a treatment for patients with leukemia. After the transplantation, the patients are at a higher risk of getting an infection and are therefore kept in protective isolation and get a food restricted diet.Purpose: To compile and compare the differences in food restricted diet for neutropenic patients at the hematology departments in Sweden where stem cell transplantation is performed and compare food restricted diet to current research.Method: A cross-sectional study to compare the food restrictions and a literature study to find out what the current research says using Pubmed and Cinahl.Result: The cross-sectional study showed that all the hospitals used different diets. In the literature review, no significant difference regarding infections rates when comparing patients who ate a food restricted diet with those who did not.Conclusion: Food restrictions are unlikely to reduce the infection rate of neutropenic patients. More high quality research is needed to formulate clear guidelines about what food restricted diet should be used.

Bakgrund: Varje år genomförs mer är 50 000 stamcellstransplantationer världen över och antalet ökar. Stamcellstransplantation, är en potentiell terapeutisk behandling för ett flertal olika livshotande blodsjukdomar. Återhämtningen efter behandlingen är lång, genomsnittstiden är ett år innan patienterna är tillbaka till samma livskvalitet de hade innan. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva patienters upplevelse av att genomgå en stamcellstransplantation Metod: En litteraturstudie baserad på 1o kvalitativa studier. Resultat: Resultatet presenterades i fyra kategorier och sammanlagt tolv subkategorier. Att livet hotas innebar osäkerheter och rädslor. Alternativa hanteringsstrategier som användes var optimism, att skjuta ifrån sig, tro på något större, förlita sig på andra och att bli expert på sin sjukdom. Konsekvenser av behandlingen var kroppsligt lidande och att vara nära döden. Nystart innebar en ny tillvaro, förändrad syn på livet och förändrade relationer. Konklusion: Upplevelsen av behandlingen varierar mellan varje patient och osäkerhet och rädslor inför vad som kommer att hända fanns. Hopp gavs av anhöriga och vårdpersonal. För att hantera situationen använde de sig av olika strategier. Bristfällig information bidrog till patienternas osäkerhet och behov av bättre individuellt anpassad information finns. Nyckelord: Livskvalitet, patienters upplevelse, stamcellstransplantation / Title: Patients' experience of undergoing stem cell transplantation. Background: Every year more than 50 000 stem cell transplantations are performed worldwide. Stem cell transplantation is a potential therapeutic treatment for several life-threatening blood diseases. The recovery after treatment is long, the average time is one year before the patients are back to the same quality of life as they had before treatment started. Aim: The aim of this study was to describe patients' experience of undergoing stem cell transplantation. Methods: A literature study based on 10 qualitative articles. Results: The results were presented in four categories and twelve subcategories. Threat on life included both insecurity and fears. Alternative coping strategies used were optimism, distance yourself, believe in something bigger, relying on others and becoming expert on your disease. Consequences of the treatment included bodily suffering and being close to death. The new beginning included a new existence, a changed outlook on life and changed relationships. Conclusion: The experience of the treatment differed between patients and there was uncertainty and fears about what was going to happen. Relatives and health professionals gave hope to the patients. Different coping strategies were used to cope with the situation. Inadequate information contributed to the uncertainty among the patients and there is a need for better individualized information. Keywords: Quality of life, patients experience, stem cell transplantation