<p>Syftet med denna studie var att undersöka hur en svensk dagstidning framställer hemlösa kvinnor. Materialet i undersökningen bestod av 58 tidningsartiklar publicerade i Dagens Nyheter under perioden första januari 1993 och sista december 2003, tidningsartiklarna hämtades genom sökverktyget Presstext. Metoden som använts vid analysen av artiklarna är innehållsanalys med en kvalitativ och en kvantitativ ansats. Materialet analyserades med stöd av teorin symbolisk interaktionism. Studien visade att det i de undersökta artiklarna till stora delar inte skrivs nyanserat om hemlösa kvinnor. Dock tenderar artiklarna att inte enbart skriva om hemlösa kvinnor i sammanhang som missbruk, prostitution och psykisk sjukdom/ohälsa. Vidare resulterade undersökningen i att det i 15 artiklar skrevs på ett sätt som kan ge läsaren möjlighet att känna empati för hemlösa kvinnor. I 12 av det totala antalet artiklar skrevs det stigmatiserande om undersökningsgruppen. Ytterligare framkom i analysen att olika aktörer som arbetar med hemlösa kvinnor får skiftande utrymme i tidningen. Därtill visar studien att de aktuella artiklarna som handlar om hemlösa kvinnor inte följer en jämn ström över månader och år. Undersökningen påtalar även medias vikt i att belysa sociala problem så att dessa får möjlighet att ta plats på den politiska arenan.</p>

<p>HIV/AIDS har kommit att bli ett av dem mest allvarligaste folkhälsoproblemen i världen. Även i Sverige har det skett en ökning av HIV viruset. Internationell forskning visar att personer som lever med HIV/AIDS utsätts för stigmatisering från allmänheten men även från professionella där diskriminering och skuldbeläggning är förekommande fenomen. I Sverige saknas enhetlig rapportering om hur människor som lever med HIV/AIDS blir bemötta av professionella. I och med avsaknaden av svensk forskning på området har syftet med denna studie blivit att undersöka skillnaderna på hur människor som lever med HIV/AIDS blir bemötta av professionella inom sjukvården samt på stödorganisationen Noaks Ark. Teorier som stigmatisering och attribution ligger till grund för att förklara varför det ser ut som det gör medan teorier om livskvalité används för att förklara hur professionellas bemötande kan påverka människors livskvalité. Undersökningsmetoden är kvantitativ och till grund för undersökningen ligger en tvärsnittsstudie där enkäter har besvarats av människor som lever med HIV/AIDS och är aktuella för samtal på Noaks Ark. Utifrån resultaten av undersökningen kan det utläsas att majoriteten av de tillfrågade har blivit bemötta på ett positivt sätt av professionella som jobbar på Noaks Ark. Uppfattningar om bemötandet från professionella inom sjukvården skiljer sig, där färre anser sig blivit bemötta på ett positivt sätt jämfört med Noaks Ark. Några av de tillfrågade har undvikt att söka vård på grund av negativa upplevelser från tidigare besök och vissa upplever att professionella någon gång har fått dem att känna skuld för sin sjukdom. Urvalet för denna studie är inte representativt för populationen. Av den anledningen bör uppsatsen ses som en förstudie. Förhoppningen är att en utvidgad studie kommer att kunna göras i framtiden och då kunna genomföras på ett generaliserbart sätt.</p>

<p>This essay is about persons who have had social assistance and the individual’s experiences of social assistance. The focus is on how the individual develops in a new life situation and if and how they are motivated to get out of it. The essay has an individual perspective where the relation between society and the individual is important. The result is based on four qualitative interviews with a hermeneutic perspective. The result is also based on the individual’s subjective apprehensions and experiences of the social assistance. Those circumstances withdraws that there can not be any general conclusions made of the result that could be representative for a larger number of people. Important theoretical conceptions are social problems and divergent behaviour, stigmatization, labour and faithful moments.</p><p>What I have wished to express in this essay is the people behind the social assistance conception and the numbers in studies about social assistance. It is about people with individual life destiny’s that in the Swedish sociality today have not been able to provide themselves and had to use society’s last safety net, social assistance. The society looks on people with social assistance have a historical negative background. Social assistance was developed from welfare and help to the poor. The historical stigma still exists in the Swedish society and it is still considered shameful not to be able to provide yourself.</p><p>As an unemployed person with social assistance one can need more support and help than just to be paid money because these often have a weak connection to the labour market. The social studies in Sweden describes that the social services assignment is to liberate and develop the individuals and groups own recourses. This means that the social worker should not only make payments. They should also have an interest in the client in some other way. In this essay it is clear that this is not always the case. The most evident result about the individual’s motivation not to have social assistance is the will to support oneself and labour is an important part of the self image and identity.</p>

<p>This essay will focus on drug addicts and the world as they see it. The essay is based on intervjues with three men and one woman and participant observation of the three men´s social life in the surroundings of Stockholm. The informants’ opinions and experiences are central as well as the observations made of them during an intensive fieldwork. The study which was of an exploring character has revealed a complex relationship between the informants and society. The concepts of subculture and stigmatization seem equally central in the social life and perception of life of these drug addicts. The intricate relationship between the two needs further study before a model of the interrelationship can be presented. In a final discussion of the results of the study with the informants they confirm that they see themselves both as part of a subculture and stigmatized by society.</p><p>The study also includes some ethical reflections on the role of the investigator in relation to informants who are drug addicts.</p>

<p>Syftet med studien är att studera vilka processer som sker hos människor när de ska integreras med varandra. Det handlar om psykiskt funktionshindrade människor i gruppbostäder och deras grannkontakter. Första frågeställningen är: Hur ser det ut med grannkontakterna till gruppboenden för psykiskt sjuka människor? Andra frågeställning är: Hur är upplevelsen för de psykiskt sjuka när det gäller dessa grannkontakter? Denna studie är kvalitativ. Det empiriska materialet består av litteraturstudier, deltagande observation och tematiska intervjuer med "experter" och brukare. Bearbetningen av det empiriska materialet består av ordagranna intervjuutskrifter som jag sedan tolkat och återgett i studien tillsammans med litteratur. Resultatet visar att det ofta förekommer protester vid etablerandet, men att de med tiden klingar av och de psykiskt funktionshindrade upplever sina grannar bra, men känner ett utanförskap i samhället.</p>

<p><strong>Sammanfattning</strong></p><p><strong>Syfte:</strong> Att få en fördjupad förståelse av hivsmittades erfarenheter av hur det är att leva med sjukdomen i Sverige.</p><p><strong>Bakgrund:</strong> Sedan mitten av 1990-talet definieras hiv som en kronisk sjukdom till följd av bromsmedicinernas utveckling. Detta betyder att de som drabbas måste lära sig att leva med sjukdomen samt hantera omvärldens reaktioner och värderingar som kan vara av diskriminerande/stigmatiserande karaktär.</p><p><strong>Design:</strong> En intervjustudie med kvalitativ ansats som utfördes under 2009.</p><p><strong>Metod:</strong> Nio hivsmittade personer intervjuades och dessa intervjuer analyserades genom att tillämpa Grounded Theory.</p><p><strong>Resultat:</strong> Resultatet synliggör hivsmittades erfarenheter av hur det är att leva med sjukdomen. Fyra kategorier framkom ur analysen; <em>En livssjukdom</em>, <em>Omgivningens förhållningssätt till sjukdomen</em>, <em>Reglerad och spontan diskriminering</em>/<em>stigmatisering</em> samt <em>Strategier vid diskriminering</em>/<em>stigmatisering. </em>Dessa kategorier<em> </em>kunde samtliga relateras till en övergripande kategori; <em>En kamp för livet</em>.</p><p><strong>Slutsats:</strong> Studien har synliggjort att livet för hivsmittade kompliceras av psykosociala faktorer, bromsmedicinernas biverkningar och av den diskriminering/stigmatisering som de erfar. Beroende på vilka copingstrategier som de tillämpar för att hantera sin livssituation, har betydelse för deras hälsa och välbefinnande.</p> / <p><strong>Abstract</strong></p><p><strong>Aim:</strong> To get a deeper understanding of HIV-infected peoples experiences on how it is to live with the illness in Sweden.</p><p><strong>Background:</strong> HIV defines as a chronicle disease since the mid-1990s due to the medical development. As a result people that get infected have to carefully manage the illness and also cope with the surrounding world’s reactions and values that can be of discriminating/stigmatised nature.</p><p><strong>Design</strong>: A qualitative interview study undertaken during 2009.</p><p><strong>Method:</strong> Nine HIV-infected people were interviewed and the interviews were analysed using Grounded Theory.</p><p><strong>Findings:</strong> The findings visualized HIV-infected people’s experiences on how it is to live with the illness. Four categories emerge from the analyses; <em>A lifeillness</em>, <em>Surrounding attitudes toward the illness</em>, <em>Regulated and spontaneous discrimination/stigmatisation</em> and <em>Strategies due to discrimination/stigmatisation</em>. These categories could all be related to one all-embracing category; <em>A struggle for life</em>.</p><p><strong>Conclusion:</strong> The study has shown that psychological factors, the side effects caused by the medications and the discrimination/stigmatisation that they experience, complicate life for HIV-infected people. Depending on what kind of coping strategies they conform to handle circumstances of their life, invariably have consequences of their health and well-being.</p>

Syftet med denna studie var att undersöka hur en svensk dagstidning framställer hemlösa kvinnor. Materialet i undersökningen bestod av 58 tidningsartiklar publicerade i Dagens Nyheter under perioden första januari 1993 och sista december 2003, tidningsartiklarna hämtades genom sökverktyget Presstext. Metoden som använts vid analysen av artiklarna är innehållsanalys med en kvalitativ och en kvantitativ ansats. Materialet analyserades med stöd av teorin symbolisk interaktionism. Studien visade att det i de undersökta artiklarna till stora delar inte skrivs nyanserat om hemlösa kvinnor. Dock tenderar artiklarna att inte enbart skriva om hemlösa kvinnor i sammanhang som missbruk, prostitution och psykisk sjukdom/ohälsa. Vidare resulterade undersökningen i att det i 15 artiklar skrevs på ett sätt som kan ge läsaren möjlighet att känna empati för hemlösa kvinnor. I 12 av det totala antalet artiklar skrevs det stigmatiserande om undersökningsgruppen. Ytterligare framkom i analysen att olika aktörer som arbetar med hemlösa kvinnor får skiftande utrymme i tidningen. Därtill visar studien att de aktuella artiklarna som handlar om hemlösa kvinnor inte följer en jämn ström över månader och år. Undersökningen påtalar även medias vikt i att belysa sociala problem så att dessa får möjlighet att ta plats på den politiska arenan.

This essay will focus on drug addicts and the world as they see it. The essay is based on intervjues with three men and one woman and participant observation of the three men´s social life in the surroundings of Stockholm. The informants’ opinions and experiences are central as well as the observations made of them during an intensive fieldwork. The study which was of an exploring character has revealed a complex relationship between the informants and society. The concepts of subculture and stigmatization seem equally central in the social life and perception of life of these drug addicts. The intricate relationship between the two needs further study before a model of the interrelationship can be presented. In a final discussion of the results of the study with the informants they confirm that they see themselves both as part of a subculture and stigmatized by society. The study also includes some ethical reflections on the role of the investigator in relation to informants who are drug addicts.

HIV/AIDS har kommit att bli ett av dem mest allvarligaste folkhälsoproblemen i världen. Även i Sverige har det skett en ökning av HIV viruset. Internationell forskning visar att personer som lever med HIV/AIDS utsätts för stigmatisering från allmänheten men även från professionella där diskriminering och skuldbeläggning är förekommande fenomen. I Sverige saknas enhetlig rapportering om hur människor som lever med HIV/AIDS blir bemötta av professionella. I och med avsaknaden av svensk forskning på området har syftet med denna studie blivit att undersöka skillnaderna på hur människor som lever med HIV/AIDS blir bemötta av professionella inom sjukvården samt på stödorganisationen Noaks Ark. Teorier som stigmatisering och attribution ligger till grund för att förklara varför det ser ut som det gör medan teorier om livskvalité används för att förklara hur professionellas bemötande kan påverka människors livskvalité. Undersökningsmetoden är kvantitativ och till grund för undersökningen ligger en tvärsnittsstudie där enkäter har besvarats av människor som lever med HIV/AIDS och är aktuella för samtal på Noaks Ark. Utifrån resultaten av undersökningen kan det utläsas att majoriteten av de tillfrågade har blivit bemötta på ett positivt sätt av professionella som jobbar på Noaks Ark. Uppfattningar om bemötandet från professionella inom sjukvården skiljer sig, där färre anser sig blivit bemötta på ett positivt sätt jämfört med Noaks Ark. Några av de tillfrågade har undvikt att söka vård på grund av negativa upplevelser från tidigare besök och vissa upplever att professionella någon gång har fått dem att känna skuld för sin sjukdom. Urvalet för denna studie är inte representativt för populationen. Av den anledningen bör uppsatsen ses som en förstudie. Förhoppningen är att en utvidgad studie kommer att kunna göras i framtiden och då kunna genomföras på ett generaliserbart sätt.

Syftet med studien är att studera vilka processer som sker hos människor när de ska integreras med varandra. Det handlar om psykiskt funktionshindrade människor i gruppbostäder och deras grannkontakter. Första frågeställningen är: Hur ser det ut med grannkontakterna till gruppboenden för psykiskt sjuka människor? Andra frågeställning är: Hur är upplevelsen för de psykiskt sjuka när det gäller dessa grannkontakter? Denna studie är kvalitativ. Det empiriska materialet består av litteraturstudier, deltagande observation och tematiska intervjuer med "experter" och brukare. Bearbetningen av det empiriska materialet består av ordagranna intervjuutskrifter som jag sedan tolkat och återgett i studien tillsammans med litteratur. Resultatet visar att det ofta förekommer protester vid etablerandet, men att de med tiden klingar av och de psykiskt funktionshindrade upplever sina grannar bra, men känner ett utanförskap i samhället.