<p>Syftet med denna uppsats är att beskriva på vilket sätt och i vilken omfattning humankapital redovisas i stora svenska kunskapsföretags årsredovisningar, i jämförelse med övriga stora svenska företag. Studien syftar även till att beskriva hur den redovisade informationen harmoniserats över tiden.</p>

<p>.</p>

.

Syftet med denna uppsats är att beskriva på vilket sätt och i vilken omfattning humankapital redovisas i stora svenska kunskapsföretags årsredovisningar, i jämförelse med övriga stora svenska företag. Studien syftar även till att beskriva hur den redovisade informationen harmoniserats över tiden.

Som svar på ökade krav på IT-relaterade produkter har de så kallade agilautvecklingsmetoderna uppfunnits. Förespråkare för agila metoder hävdar att bättreresultat kan uppnås genom minskning av tydliga, strikta kravspecifikationer,dokumentation och planering inom projekt till förmån för ett större fokus på småsjälvorganiserande arbetsgrupper och ett iterativt utvecklingssätt. De värderingar och den praxis som är förknippade med agila metoder ter sig vara meranpassade för små företag , på grund av den tunga betoningen på små självständigagrupper och brist på formell styrning och kontrakt. Syftet med detta examensarbete harsin grund i den oppositionen. Vilka omständigheter uppstår när en avdelning på ett stortföretag vill omvandla sin projektmetodik till en agil? Specifikt utförs en fallstudie på enutvecklingsavdelning ett stort IT-företag med över 69 000 anställda världen över. I det studerade fallet visar resultaten att intresset för agila metoder är korrelerat mednärheten till mjukvaruutvecklingsprocessen . Mjukvaruutvecklarna i studien anser att detfinns stora problem med dagens utvecklingsprocess och fann bristen av flexibilitet ikravhantering samt begränsat kundengagemang oerhört frustrerande. Andragruppmedlemmar var mindre bekymrade. Genom att anamma företagets lednings samtkundens synsätt blev det klart att mer agila utvecklingsprocesser försvårar strategiskplanering av företags totala projektportföljer. Författarna föreslår att en agil transformation inom ett stort företag kräver starkaförespråkare inte bara från utvecklarlaget utan även från företagets affärssida samtkunden. Anammandet av agila metoder ställer stora krav på tillit i relationen mellanutvecklingsteam och ledning samt mellan utvecklingsteam och kund, eftersomsamarbetet till lägre grad bör styras av strikta kravspecifikationer som speglas i fastakontrakt.

Sammanfattning Titel: Controllers användning av affärssystem vid utförande av deras arbetsuppgifter Ämne/Kurs: Verksamhetsstyrning, Kandidatuppsats, 15 hp Författare: Martina Svensson och Elin Wiberg  Handledare: Titti Eliasson  Nyckelord: Controller, affärssystem, integration mellan controller och affärssystem, stora företag.  Syfte: Syftet är att undersöka hur controllers använder affärssystem vid utförande av deras arbetsuppgifter. Genom att undersöka interaktionen mellan controllers och affärssystem i verksamheten vill vi ta reda på hur affärssystem används. Syftet med uppsatsen har varit att skaffa ökad kunskap inom området som berör interaktionen mellan controllers och affärssystem, samt att ge läsaren djupare förståelse inom området.  Teoretisk referensram: Uppsatsens huvudområde är interaktionen mellan controllers och affärssystem, för att kunna beskriva interaktionen har vi valt att först beskriva affärssystem och controllers var för sig. I huvudområdet kommer läsaren att få en teoretisk grund till förändring av controllers roll relaterat till omgivning och affärssystem, faktorer som gör att controllers använder affärssystem samt faktorer som gör att controllers inte använder affärssystem.  Metod: Vid utförande av vår studie valde vi att utgå ifrån en abduktiv ansats för att kunna sammanställa teorin och empirin parallellt så vi enbart tog med relevant teori i studien. Resultatet samlades in genom en kvalitativ forskningsmetod då vi utförde intervjuer med controllers på fyra stora företag. Intervjuerna har varit studiens primärkällor och vetenskapliga artiklar samt litteratur har varit våra sekundärkällor.  Empiri: Empirin har framställts genom fyra besöksintervjuer hos samtliga företag. Intervjuguiden är uppbyggd på samma sätt som den teoretiska referensramen för att skapa en röd tråd och underlätta för läsaren. Alla respondenter arbetar som controllers och har en viss relation till verksamhetens affärssystem.  Slutdiskussion: Den roll och arbetsuppgifter som controllern har i verksamheten kan avgöra hur mycket en controller använder affärssystem. Studien har även visat att affärssystem inte är ett optimalt stöd vid analysarbete, men däremot är affärssystem ett effektivt stöd vi transaktionshantering. Fristående system används främst av controllern vid utförande av sina arbetsuppgifter och Excel är ett vanligt förekommande verktyg. / Abstract Title: Controllers use of ERP system in the performance of their duties Study/class: Operational control, Bachelor thesis, 15 hp Authors: Martina Svensson and Elin Wiberg Supervisor: Titti Eliasson Keywords: Controller, ERP system, integration between controller and ERP system, large companies. Objective: The aim is to examine how controllers use ERP system in the performance of their duties. By examining the interaction between controllers and ERP system in the business, we want to find out how ERP system is used. The purpose of this paper is to acquire more knowledge in the area of interaction between controllers and ERP system, and to give the reader a deeper understanding in the area. Theoretical framework: The essay's main area is the interaction between the controller and ERP system, in order to describe the interaction we have chosen to describe ERP system and controllers separately at first. In the main, the reader will gain a theoretical basis for a change in controllers role related to the environment and ERP system, factors that can make controllers use ERP system and factors that can make controllers not use ERP system. Methods: In carrying out our study, we chose to rely on an abductive approach because we wanted to compile the theory and empirical data in parallel to only handle with relevant theory in the study. The results were gathered through a qualitative research, which we conducted by interviews with controllers at four large companies. The interviews were the study's primary sources and scholarly articles and books have been our secondary sources. Empiri: Empirical research has been obtained by four interviews with the companies. The interview guide is structured in the same way as the theoretical framework to create a red thread and the convenience of the reader. All respondents work as controllers and have some kind of relationship with the ERP system. Conclusion: The role of the controller in the business can determine how much controllers use the ERP system at their tasks. The study has also shown that ERP system is not an optimal support for analytical work, but the ERP system is an effective support in transaction processing. Standalone systems are primarily used by controllers in performing their duties where Excel is a widely used tool.

Undersökningen har utgått från frågeställningen ”hur arbetar företagsledningen med konflikthantering?”. Syftet som ledde fram till frågeställningen var att få en djupare förståelse kring hur personer med ledningsansvar tänker kring och hanterar konflikter på sin arbetsplats. Uppsatsen innefattar en teoretisk del som tagit form genom tillgänglig litteratur på ämnet samt en metoddel. Undersökningen grundar sig i teorier gällande olika typer av och olika synsätt på konflikter samt hanteringen av dem. Uppsatsen belyser även ledarens roll vid konflikter. Sammanlagt har sex intervjuer har genomförts. Tre intervjuer har genomförts på företag med mindre än 50 anställda och tre intervjuer har genomförts på företag med mer än 100 anställda. Alla företag är belägna i Karlstad kommun och samtliga respondenter har haft någon form av ledningsansvar. Resultatet presenteras i analys och resultatkapitlet. Här har vi återgett utmärkande drag från respektive respondent, belysande citat, jämfört dem med varandra och kopplat samman detta med vår teoretiska referensram. Undersökningen har visat att det inte finns några större skillnader i hur företagsledningen i stora respektive små företag hanterar konflikter men på vissa sätt skiljer de sig åt. Det som belysts som en viktig komponent för hur företagsledningen arbetar med konflikthantering är det förebyggande arbetet. Det förebyggande arbetet var ett återkommande svar vi fick fram i samtliga intervjuer. Ännu ett gemensamt och återkommande drag hos samtliga respondenter var att vid en konfliktsituation var de alla lösningsfokuserade. Vi har funnit att konflikt av intrapersonell natur är vanligare i små företag än i stora. En större andel av de stora företagen kan tänka sig omplacering som en utväg vid lösning av en konflikt. Utbildning som en konfliktförebyggande åtgärd är återkommande bland de stora företagen men nämns inte av de mindre företagen. Samtidigt som de små ser att det finns en möjlighet att tillgodose alla inblandades önskningar och behov vid en konfliktsituation medan de stora inte ser att denna möjlighet finns.

Syftet med forskningen är att skapa förståelse för hur riskjustering tillämpas vid användandet av kapitalbudgeteringstekniker men även varför bolag riskjusterar subjektivt eller objektivt beroende på företagsstorlek och avsaknaden av informationen om investeringens kassaflöden. Således är forskningsfrågan Hur påverkar informationsasymmetrin kring investeringens kassaflöden riskjusteringen vid användandet av kapitalbudgeteringstekniker? Studiens forskningsstrategi har en induktiv ansats. För att skapa en djupare förståelse är metodvalet för studien av den kvalitativa typen med semistrukturerade intervjuer där åtta tillverkande icke-börsnoterade aktiebolag i Sverige har undersökts. Intervjun bestod av semistrukturerade frågor för att tillåta respondenten tala fritt. De övergripande resultaten för studien är: (1) att den primära kapitalbudgeteringstekniken är Payback, (2) stora företagen i studien använder inte sofistikerade kapitalbudgeteringstekniker, (3) SME- företag har låg precision i investeringens kassaflöden, medan stora företag innehar en hög precision i investeringens kassaflöden, (4) Stora företag riskjusterar subjektivt medan SME-företag riskjusterar objektivt. Avslutningsvis lyfter studien fram förslag på vidare forskning. / The purpose with this study is to create an understanding of how risk adjustment is applied to the use of capital budgeting techniques, but also why companies risk adjust subjectively or objectively, depending on company size and lack of information on investment flows. Thus, the research question How does the information asymmetry in Investment cash flows affect the risk adjustment in the use of capital budgeting techniques? The research strategy in this study has an inductive approach. In order to create a deeper understanding of this study, the choice of method is qualitative with semi-structured interviews where eight non-listed companies within manufacturing in Sweden have been investigated. The interview consisted of semistructured questions to allow the respondent to speak freely. The overall results of the study are: (1) the primary capital budgeting technique is Payback, (2) large companies in the study do not use sophisticated capital budgeting techniques, (3) SME companies have low precision investment flows, while large companies hold a high precision in investment flows, (4) Large companies risk adjusts subjectively while the SMEs risk-adjust objectively. Finally, the study raises proposals on further research.

TITEL: Den anpassningsbara småföretagaren – ett annat sätt att se på klassiska marknadsföringsmodeller. FÖRFATTARE: Charlotte Gustafsson och Kristin Sundqvist HANDLEDARE: Urban Ljungquist NIVÅ: Kandidatuppsats, Marknadsföring 15 hp, VT 2011 NYCKELORD: Små företag, Småföretagare, Marknadsföring, Kärnkompetens, Produkt- och marknadsmatrisen, BCG-matrisen, strategisk marknadsföring, stora företag PROBLEM- FORMULERING: Hur kan marknadsföringsmodeller, initialt anpassade för stora företag, appliceras på små företags verksamheter? SYFTE: Syftet med uppsatsen är att redogöra för om kärnkompetens, produkt- och marknadsmatrisen samt BCG-matrisen behöver anpassas utefter ett litet företags förutsättningar för att kunna integreras i det vardagliga marknadsföringsarbetet. METOD: En forskningsansats av kvalitativ karaktär med ett deduktivt angreppssätt har använts där fem företag, Mom2Mom, Hemsida24, SEE U, Apping och Ecopower Academy har intervjuats inom ämnet. Samtliga företag passar in på studiens definition av små företag. TEORETISKT PERSPEKTIV: Avsnittet inleds med en beskrivning av marknadsföring samt marknadsföringsarbetet i förhållande till företagsstorlek. Där efter redogörs för hur studiens utvalda marknadsföringsmodeller kärnkompetens, Produkt- och marknadsmatrisen och BCG- matrisen används. EMPIRISKT PERSPEKTIV: I empirin presenteras de fem djupintervjuer som genomförts under studiens gång. SLUTSATS: Studien visar på att samtliga modeller går att applicera på ett litet företags verksamhet om en anpassning först äger rum. Dock finns det kritiska punkter som avgör huruvida de anpassade modellerna kommer att appliceras då steget till att implementera dem är långt för en små företagare.

<p>The purpose of this study was to make a survey of a larger company in Sweden to analyze if it complied to the stipulated Systematic Work Environment Management rules in Sweden. The company chosen was Hennes & Mauritz. The key question was to see if the company was examining and judging the risks, developing handling plans and if they were making yearly follow ups so that problems could be attended to. Further, I also wanted to examine if there was lack of competence within different departments as well as give some substantiate proposals on educations in Systematic Work Environment Management. The method used to investigate this was interviews and observations on how the Systematic Work Environment Management was handled in the company. The interview study included ten different directors of stores. The observation was made during two weeks at the headquarter following the daily work concerning the Systematic Work Environment Management from management´s point of view. The result of the study and the observation showed that in general H&M is working very well with the Systematic Work Environment Management at the store level. The local managers considered that they had sufficient knowledge but they were lacking continuous education and updates in the area. Specifically, the results showed that there is some lack of knowledge in the field of responsibility for work environment and that the local management doesn’t get the yearly education according to top management´s intention. A short suggestion on a yearly educational plan in Systematic Work Environment Management has been added to the report based on the results in the survey. A reasonable time for this education is one day per year to update the responsible local management in the area of Systematic Work Environment Management.</p>