Tourism has been an expanding market since the first travel agency started in the middle of the 18’Th century, and today it is a global industry, with intensified competition and high demands from the customers. Product development is therefore one of the most important aspects for successful companies, and scientists also agree that the first stages in product development are the most critical. This essay is focusing on those stages, regarding product development on travel agencies, and the research question is as follows: How are new tourism destinations developed and what is the difference in working process between small and big travel agencies? The empirical research consists of qualitative semi-structured interviews with two big and two small travel agencies. The results show that none of the travel agencies are working in a strategic way with product development, even though the theoretical research recommends a structured and planned process. The major differences between big and small travel agencies are within the areas target groups, research, product concept and decision making. / Den första resebyrån startades på 1850-talet och sedan dess har resandet ökat för varje år. Även idag är turism en expansiv bransch och det kommer ständigt nya resmål. Globaliseringen har dock lett till att konkurrensen intensifierats, och det är flera resebyråer som har fått gå i konkurs. Ett sätt att uppnå en bestående konkurrensfördel är genom produktutveckling. Att ta fram nya produkter är en av de viktigaste aspekterna för ett företags framgång, och spelar en central roll i kampen om kunderna. Forskare är överens om att produktutvecklingens första fas är den mest kritiska, i och med att den är problematisk, har störst möjlighet till påverkan samt är avgörande för företagets fortsatta aktiviteter med produktutvecklingen. Samband visar att effektivisering av denna fas bidrar till framgång av den nya produkten. Uppsatsen behandlar därför hur resebyråer arbetar med produktutveckling i detta kritiska skede. Eftersom forskare även påvisar att det förekommer skillnader mellan små och stora företag vad gäller produktutveckling görs även en jämförelse mellan mindre och större resebyråer. Forskningsfrågan uppsatsen ämnar besvara är: Hur sker utvecklingen av nya resmål och vilken är skillnaden i denna arbetsprocess mellan små och stora resebyråer? För att ta reda på hur utvecklingen av resmål sker i praktiken genomfördes fyra intervjuer, två med stora resebyråer och två med små. Företagen som representerar de stora resebyråerna är Ving samt Apollo och företagen som representerar de små är Travelnet Gotland samt Läs och Res. Eftersom uppsatsen vill studera företagen på djupet är den kvalitativa forskningstekniken mest lämpad, i och med att den ger större insikt vid komplexa forskningsområden. Den intervjuteknik som används är semistrukturerade besöksintervjuer och telefonintervjuer. Analysen visar att utvecklingen av nya resmål i teorin i många fall inte överensstämmer med praktiken. Exempelvis förespråkar forskare att produktutveckling bör vara en strukturerad process med stark planering och uttänkta strategier, vilket ingen av resebyråerna följer. Samtliga arbetar mer spontant och förespråkar istället ett öppet arbetsklimat där alla medarbetare är delaktiga i produktutvecklingsprocessen och det inte finns några låsta strategier. Skillnaderna mellan de större och de mindre resebyråerna gäller bland annat målgruppsfokusering, research, resekoncept och beslutsfattande. Enligt forskare är det av vikt för resebyråer att bestämma vilken målgrupp de ska vända sig mot och utefter dem ta fram lämpliga produkter. Vad gäller de större och mindre resebyråerna är det enbart de mindre som arbetar med detta. De större fokuserar å andra sidan mer på research. De större resebyråerna har även främst charter som koncept, medan de mindre erbjuder mer nischade resor. Skillnaden i beslutsfattande består i att besluten på de större resebyråerna fattas av koncernledning och säljbolag, medan det på de mindre resebyråerna sker inom företaget. Dock kan vi konstatera att det finns lika många likheter som skillnader mellan de större och mindre resebyråerna.

This study aims to investigate how Sweidish large companies' capital structure is affected by business cycles and which factors affect the capital structure. The impact of the capital structure on companies is described through the two central theories trade-off theory and the pecking order theory. The hypotheses were designed based on the theories and previous studies and tested through multiple regression analysis. The study is based on a quantitative approach because the empirical data is based on numbers. The empirical data is taken from Retriever Business based on the study's sample, which was companies with a turnover of over SEK 500 million, more than 250 employees, active before 2006 and all financial companies were excluded. Based on this selection, 1201 companies emerged from which a cluster sample was made. The sample amounted to 383 companies during the period 2006–2011. This study examines four intervals which are before the financial crisis (2006–2007), during the financial crisis (2008–2009), and after the financial crisis (2010–2011) as well as the total period (2006–2011). In the analysis, a dependent variable (leverage) and three independent variables (size, profitability, and tangibility), and a dummy variable (financial crisis) were used. To carry out the study, a univariate analysis, a bivariate analysis, and a regression analysis were used, the results of which showed that the tangibility and the financial crisis had a positive correlation with the leverage of large companies at a 99 percent significance level. Size and profitability had a negative impact on leverage, however, only profitability demonstrated a statistically significant relationship at the 98 percent level. Based on the result, this study can reject H0b, H0c, and H0d and keep H0a. Based on the results, it’s possible to conclude that the pecking order theory and the trade-off theory explain how large companies finance their operation and how the financial crisis impacted their capital structure. Where the capital structure can be explained based on how profitable a company is and what the asset structure looks like. Where profitable companies have a lower level of leverage, while a company with a high asset structure has a higher level of leverage. The results of this study are in line with previous research. Which is that the financial crisis had an impact on the capital structure where the debt ratio increased during the period of the financial crisis (2008–2009) and then returned to lower levels after the financial crisis (2010–2011). / Syftet med denna studie var att undersöka hur stora bolags kapitalstruktur i Sverige påverkas av konjunkturcykler samt vilka faktorer som påverkar kapitalstrukturen. Genom de två centrala teorierna trade-off och pecking order teorin beskrivs kapitalstrukturens påverkan på företagen. Hypoteserna utformades utifrån teorierna samt tidigare studier och testades genom en multipel regressionsanalys. Studien utgick ifrån en kvantitativ ansats eftersom studien baserades på siffror samt att tidigare studier applicerad en kvantitativ ansats. Empirin hämtades från Retriever Business utifrån studiens urval, vilket var företag med en omsättning över 500 miljoner kr, fler än 250 anställda, aktiva före 2006 samt att alla finansiella bolag uteslöts. Utifrån detta urval framkom det 1201 företag vilket ett slumpmässigt stickprov gjordes ifrån. Stickprovet uppgick till 383 företag under perioden 2006–2011. Studien undersökte fyra tidsintervall före finanskrisen (2006–2007), under finanskrisen (2008–2009) och efter finanskrisen (2010–2011) samt den totala perioden (2006–2011). I analysen användes en beroende variabel (skuldsättningsgrad) samt tre oberoende variabler (storlek, lönsamhet och tillgångsstruktur) samt en dummyvariabel (krisperioden). För att genomföra studien tillämpades en univariat analys, bivariat analys och regressionsanalys, vars resultat visade att tillgångsstruktur och finanskrisen hade ett positivt samband med skuldsättningen hos stora företag på en 99 procentig signifikansnivå. Storlek och lönsamhet hade en negativ påverkan på skuldsättningen, dock var det endast lönsamhet som påvisade ett statistiskt signifikant samband på 98 signifikansnivå. Utifrån resultatet kunde denna studie förkasta H0b, H0c och H0d samt behålla H0a. Studien kunde även dra slutsatserna att pecking-order teorin samt trade-off teorin förklarar hur stora företag finansierar sin verksamhet samt att finanskrisen hade en påverkan på företagens kapitalstruktur. Studien fann att kapitalstrukturen kan förklaras utifrån hur lönsamt ett företag är samt hur tillgångsstrukturen ser ut. Där lönsamma företag innehar en lägre skuldsättning medan ett företag med en hög tillgångsstruktur innehar en högre skuldsättningsgrad. Resultatet som framkommit i denna studie låg i linje med tidigare forskning, vilket är att finanskrisen hade en påverkan på kapitalstrukturen där skuldsättningsgraden ökade under perioden under finanskrisen (2008–2009) för att sedan återgå till lägre nivåer efter finanskrisen (2010–2011).

Inledning: Corporate Social Responsibility är ett väletablerat begrepp som handlar om hur företag tar ansvar ur ett miljöperspektiv, socialt perspektiv och ett ekonomiskt perspektiv. När det gäller att implementera CSR och hållbarhetsarbete inom en verksamhet så har kunden en roll i detta. Kunden ställer allt fler krav på att företag ska arbeta hållbart och genom dessa krav kan företag styra mot en mer hållbar verksamhet. Däremot ställer kunden olika krav på om det är ett SME eller ett stort företag. Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka och analysera hur SME arbetar jämfört med större bolag inom tillverkningsbranschen med CSR i relation till sina kunder. Metod: För att uppnå studiens syfte så har vi utgått ifrån en deduktiv ansats, där vi först undersökte och analyserade teori. Sedan samlades empirin in genom intervjuer med tre små och medelstora företag samt intervjuer med tre stora företag. Slutsats: Hur ett företag arbetar med CSR skiljer sig i om det är ett SME eller ett stort företag. Själva CSR arbetet drivs främst av kunden eftersom kunden sätter krav på att företaget ska implementera detta i verksamheten. Däremot skiljer sig kundens krav på SME jämfört med de större. / Introduction: Corporate Social Responsibility is a well established concept that deals with how companies take responsibility from an environmental, social and economic perspective.When it comes to implementing CSR and sustainability work within a business, the customer has a role in this. Customers are making more and more demands on companies to work sustainably, and through these demands companies can steer towards more sustainable operations. However the customer makes different demands depending on whether it is an SME or a large company. Purpose: The purpose of this paper is to investigate and analyze the role of the customer in implementing CSR in SME companies compared to large companies in the manufacturing sector. Method: In order to achieve the purpose of the study, we have taken a deductive approach, where we first examined and analyzed theory. Then, empirical data was collected through interviews with three SMEs and interviews with three large companies. Conclusion: The way a company works with CSR differs if it is an SME or a large company. The CSR work itself is mainly driven by the customer, as the customer requires the company to implement this in its operations. However, the customer’s requirements för SMEs differ from those of larger companies.

Extant research concludes that SMEs tend to be highly dependent on the local institutional environment when internationalizing. In relation to that, international business literature accentuates the lack of studies that aim to understand how government support influences SMEs' international business performance. This further justifies the current inquiry for conducting more diverse scientific research in order to better describe and evaluate how governments should apply and effectively utilize their support toward internationalizing SMEs. Based on that, the aim of this study was to first identify the approaches that Kalmar based SMEs undertake to internationalize. Second, to identify the current initiatives implemented by the local governmental agencies toward the internationalization of these firms. Third, to identify how the governmental agencies in Kalmar could potentially improve the internationalization support towards the local SMEs. By fulfilling these aims this study was able to answer the overarching research question of How could the Swedish governmental agencies better contribute to the development of the internationalization process of their SMEs at the regional level? International business literature, internationalization process theories in combination with the available knowledge concerning the local institutional environment were utilized to conduct a thorough theoretical base for this study. The theoretical base laid the foundation for the constructed conceptual framework that was later utilized to collect and analyze data derived from five local SMEs and four key governmental agencies. This research project implemented a qualitative methodology and a multiple case study design. The data were collected through ten semi structured interviews. As an outcome, the findings of this study concludes that the identified prevailing internationalization process traits in combination with the uncovered improvement elements for governmental internationalization support, positively influence the configuration between the SMEs internationalization and the local institutional environment. This further contributes to achieving understanding concerning how Swedish regions could foster the internationalization process of their SMEs. Finally, to the best of the authors’ knowledge, this is one of the first studies to address the issue of governmental endeavors toward the internationalization process of Swedish SMEs.