The purpose of the set of regulations as regards to accounting and auditing within the Union, is primarily to ensure a high quality of the large public companies financial reporting and hence protect the capital market investors. As the set of regulations also applies to the small companies, these are burdened by administrative costs that are disproportionate. To increase the competitiveness of the European companies, the European council has stated that it is essential to reduce the companies’ administrative costs. The main principle is that all companies are under an obligation to statutory audit, however Member States may make audit exemptions for small companies. In 2006 Denmark adopted a law which states that small companies are exempted from the statutory audit. Britain has progressively, in line with the Fourth Corporation Directive´s threshold limit value, abolished the statutory audit for small companies. The ability for small companies in Sweden to be exempted from the statutory audit will probably come into force 1st of November 2010.  The purpose of this study is to compare the simplified auditing regulations in Swedish law with Danish law and British law. The aim is further to explore the possible cost savings that may arise in association with the abolition of the statutory audit in Sweden and subsequently estimate what the savings would amount to if the Danish and British threshold limited value was applied instead of the values suggested by the Swedish government. The thesis is performed with help of a comparative part followed by an analyzing part.  The auditing regulations are very equal in the three mentioned states. The British threshold limit value is the highest followed by the Danish and Swedish. The savings would have amount to almost the double if the British threshold limit value was applied instead of the one suggested by the Swedish government. Also when applying the Danish threshold limit value the savings would have amount to more. Thus it has been found that the higher threshold limit value that applies, the more companies will be subject to the statutory audit exemption and hence the greater the savings will amount to.

Denna uppsats undersöker Clas Ohlsons kommunikativa budskap i utvalda reklamfilmer som visats på brittiskt TV. Med utgångspunkt i teorier rörande kultur och standardiserad eller anpassad marknadskommunikation på en global marknad, syftar uppsatsen till att komma närmare ett svar huruvida Clas Ohlsons reklambudskap i form av TV-reklamfilmer är tillräckligt tydliga för den relativt nya marknaden Storbritannien, eller om det faktum att de är översatta kopior av de svenska versionerna, kan ha bidragit till den uteblivna framgångssagan. Genom en semiotisk analys undersöks de två huvudsakliga reklamfilmerna för Clas Ohlson som förekommit på brittisk TV sedan starten. Analysen visar tydliga kulturellt betingade drag från den svenska kulturen i båda filmerna, något som leder till diskussionen huruvida reklamfilmerna är tillräckligt uttryckliga för att budskapet ska nå fram till den brittiske konsumenten. Gemensamt för de båda filmerna är även att de fokuserar främst på historien och värderingarna hos företaget och saknar ett tydligt produktfokus. Runt detta diskuteras därefter frågan huruvida detta är det bästa sättet att skapa ett intresse och vidare framgångar på en ny marknad. Även om båda filmerna tydligt vänder sig till en bred, generell grupp av potentiella konsumenter, så stöder teorierna rörande kultur och specifikt TV-reklam, kultur och identitet utifrån ett brittiskt perspektiv, antagandet att budskapet riskerar att inte nå fram på samma sätt som på den svenska hemmamarknaden. Slutsatserna dras avslutningsvis att Clas Ohlsons TV-reklamfilmer borde vara mer anpassade för den brittiska marknaden för att nå ut med fullo med sina reklambudskap och nå sin fulla potential när det gäller ett framgångsrikt varumärkesbyggande på en ny marknad.

Ända sedan flygets intåg i kriget har debatten om hur det ska användas på mest effektiva sätt fortsatt att prägla debatten inom luftmaktsteori. Luftmakt står idag till förfogande för många stater av olika storlek. Dock så existerar få luftmaktsteorier med fokus på den kvalitativt svagare parten i en konflikt. Teorier bygger vårt sätt att utveckla doktriner och därmed hur vi tränar, utbildar och använder luftmakt.  ”The Underdogs Model” är en nyutvecklad svensk luftmaktsteori som tar sin utgångspunkt i den kvantitativa asymmetrin gällande luftmakt och har som syfte att förklara hur en svagare part kan öka sin sannolikhet att nå framgång mot en starkare motståndare genom att förhålla sig till sex stycken faktorer. Syftet med denna studie är att genomföra en teoriprövning av denna teori och undersöka dess förklaringskraft. Detta genom att pröva teorin mot fallet slaget om Storbritannien 1940. Fallet som valts innehåller stora delar av asymmetri och användande av luftmakt. Resultatet visar på en stor förekomst av faktorerna i UM samt att Storbritannien presterade bättre än Tyskland i samtliga faktorer. Med grund i detta bedöms teorins förklaringskraft stärkt i det aktuella fallet. Efter genomförd analys kan det inte uteslutas att även andra faktorer inverkade på utfallet på slaget eftersom studien fokuserats på de sex faktorerna i teorin.

The independence of Scotland from Great Britain has been a long-standing and complex issue, with roots dating back centuries. In recent years, the question of independence has been brought to the forefront again with the UK’s decision to leave the European Union, commonly known as Brexit. After referendum in 2014, Scotland voted to remain part of the United Kingdom, but most Scottish voters chose to remain in the EU in the Brexit referendum of 2016. This has led to renewed calls for independence from some quarters, as many in Scotland feel that their interests are not being represented in the UK’s decision-making process. The issue of independence is highly contentious, with arguments for and against independence being made on economic, cultural and political grounds. Those in favor of independence argue that it would allow Scotland to have more control over its own affairs and to chart its own course in the world, while those opposed to independence argue that it would create unnecessary division and uncertainty, Ultimately the question of independence for Scotland remains a matter of ongoing debate on the will of the Scottish people and the decision of the UK government.

En komparativ uppsats inom företagsbeskattning som handlar om skatteincitament för FoU-kostnader i Sverige, Norge, Storbritannien och Australien. Det svenska systemet för avdrag gällande arbetsgivaravgifter presenteras tillsammans med reglerna i 16:9 IL gällande avdrag för utgifter relaterade till ett företags FoU-verksamhet. Det svenska systemet jämförs, utvärderas och diskuteras sedan i förhållande till motsvarande regler i de övriga tre länderna. Slutligen diskuteras även skatteincitament som fenomen, dess förhållande till EU-rätt och behovet av skatteincitament för FoU över huvud taget.

Great Britain’s road to universal suffrage was a long one. Much attention has been paid by historians to the moments of great legislative reform, but less to the idea behind them. History is, however, also about the journey to such moments and how ideas gain or lose traction in society. The mass working-class movement of Chartism, with its call for universal (manhood) suffrage and its three national petitions of 1839, 1842 and 1848, forced parliamentarians to debate this radical and, in the view of many, dangerous idea. This study analyses the political discourse of the parliamentary debates held in these years with the aim of shedding light on how the notion of universal suffrage was constructed and understood by parliamentarians at the time. By analysing the debates online with a keyword search for ‘universal suffrage’ several recurring arguments and discourses are revealed, namely the political and moral legitimacy of the chartists and their sympathisers in parliament; how the concept of time is used in arguments for and against universal suffrage; entitlement to political representation; and the security of property. Taking inspiration from the linguist Tuen van Dijk’s theory of political discourse analysis, these discourses are regarded as more than mere words spoken in parliament, but rather as political actions which had a bearing on the world outside. Moreover, the aim is also to situate and contextualise these discourses in broader society and the events and developments of the 1830s and 1840s. While the abovementioned discourses are prevalent in all three years, the debates of 1848 see a change in focus and tone, due the wider European revolutionary climate. It is hoped that this analysis of parliamentary debates between 1839 and 1848 will contribute to a better understanding of an oft-neglected chapter in Britain’s road to universal suffrage and of Chartism’s role in this hard-won struggle.

No description available.

<p>Syftet med uppsatsen är att undersöka när den svenska skattskyldigheten upphör. För att ge uppsatsen ett internationellt perspektiv undersöks vilka regler som gäller för att skatt-skyldigheten skall inträda i Storbritannien. Uppsatsen behandlar också hur en persons hemvist avgörs när han anses som bosatt i både Sverige och Storbritannien.</p><p>En person som är bosatt eller stadigvarande vistas i Sverige är obegränsat skattskyldig i Sverige. Även den som är bosatt utomlands, men som tidigare har varit bosatt i Sverige och som fortfarande har väsentlig anknytning hit är obegränsat skattskyldig i Sverige enligt 3 kap 3 § inkomstskattelagen (1999:1229). Att en person är obegränsat skattskyldig innebär att han måste betala skatt i Sverige på alla sina inkomster, även om inkomsterna härrör från utlandet (3 kap 8 §). Huruvida en person skall anses ha väsentlig anknytning till Sverige avgörs genom en sammanvägning av ett antal anknytningsfaktorer. Dessa faktorer är: svenskt medborgarskap, hur länge personen har varit bosatt här, om han inte varaktigt är bosatt på en viss utländsk ort, om vistelsen utomlands beror på studier eller hälsoskäl, om han har en bostad här som är inrättad för åretruntbruk, om han har familj i Sverige, om han bedriver näringsverksamhet, om han är ekonomiskt engagerad genom att inneha tillgångar som, direkt eller indirekt, ger honom ett väsentligt inflytande i näringsverksamheten här, om han har en fastighet här eller liknande förhållanden. I uppsatsen redogörs för varje anknytningsfaktor och hur de påverkar en persons skatterättsliga status.</p><p>I uppsatsen behandlas även de riktlinjer som finns för att en person som flyttar till Storbritannien skall bli betraktad som obegränsat skattskyldig i landet. I den engelska skatterätten särskiljer de mellan personer som är bosatta och ordinärt bosatta i Storbritannien samt dem som anses ha sitt hemvist inom eller utom landet. Ovanstående definitioner avgör vem som är skattskyldig i landet samt skatteuttaget.</p><p>I uppsatsens femte kapitel behandlas artikel 4 i Sveriges dubbelbeskattningsavtal med Stor-britannien. Artikel 4 har till uppgift att lösa vilken stat som skall ha beskattningsrätt över en persons inkomst när han anses som bosatt i både Sverige och Storbritannien.</p><p>I analysen och slutsatsen sammanfattas vad som krävs för att en person skall upphöra att betraktas som ett svenskt skattesubjekt. Som framgår av 3 kap 3 § inkomstskattelagen är en person obegränsat skattskyldig så länge han är bosatt i Sverige eller stadigvarande vistas här. Särskild tonvikt läggs på de anknytningsfaktorer som påverkar den väsentliga anknytningen till Sverige. Jag har kommit fram till att det är svårt att ge några allmänna direktiv för hur många anknytningsfaktorer som en person kan ha kvar till Sverige utan att samtidigt vara obegränsat skattskyldig i Sverige. Vissa anknytningsfaktorer såsom familj i Sverige, fortsatt innehav av personens gamla permanentbostad efter utflyttningen är starka anknytningsmoment, medan det svenska medborgarskapet i sig inte gör en person obegränsat skattskyldig i Sverige.</p><p>Skattemässigt bosatt i Storbritannien blir den som bor i landet i mer än 183 dagar på ett beskattningsår. En person som år efter år är bosatt i Storbritannien eller som vistas i landet i mer än 91 dagar i genomsnitt under en fyraårsperiod är skattemässigt ordinärt bosatt i landet. En person som är bosatt eller ordinärt bosatt är i princip obegränsat skattskyldig i landet med undantag för den som inte har sitt hemvist i landet. Den sista delen av analysen behandlar hur dubbel bosättning löses genom Sveriges dubbelbeskattningsavtal med Storbritannien.</p>

Syftet med uppsatsen är att undersöka när den svenska skattskyldigheten upphör. För att ge uppsatsen ett internationellt perspektiv undersöks vilka regler som gäller för att skatt-skyldigheten skall inträda i Storbritannien. Uppsatsen behandlar också hur en persons hemvist avgörs när han anses som bosatt i både Sverige och Storbritannien. En person som är bosatt eller stadigvarande vistas i Sverige är obegränsat skattskyldig i Sverige. Även den som är bosatt utomlands, men som tidigare har varit bosatt i Sverige och som fortfarande har väsentlig anknytning hit är obegränsat skattskyldig i Sverige enligt 3 kap 3 § inkomstskattelagen (1999:1229). Att en person är obegränsat skattskyldig innebär att han måste betala skatt i Sverige på alla sina inkomster, även om inkomsterna härrör från utlandet (3 kap 8 §). Huruvida en person skall anses ha väsentlig anknytning till Sverige avgörs genom en sammanvägning av ett antal anknytningsfaktorer. Dessa faktorer är: svenskt medborgarskap, hur länge personen har varit bosatt här, om han inte varaktigt är bosatt på en viss utländsk ort, om vistelsen utomlands beror på studier eller hälsoskäl, om han har en bostad här som är inrättad för åretruntbruk, om han har familj i Sverige, om han bedriver näringsverksamhet, om han är ekonomiskt engagerad genom att inneha tillgångar som, direkt eller indirekt, ger honom ett väsentligt inflytande i näringsverksamheten här, om han har en fastighet här eller liknande förhållanden. I uppsatsen redogörs för varje anknytningsfaktor och hur de påverkar en persons skatterättsliga status. I uppsatsen behandlas även de riktlinjer som finns för att en person som flyttar till Storbritannien skall bli betraktad som obegränsat skattskyldig i landet. I den engelska skatterätten särskiljer de mellan personer som är bosatta och ordinärt bosatta i Storbritannien samt dem som anses ha sitt hemvist inom eller utom landet. Ovanstående definitioner avgör vem som är skattskyldig i landet samt skatteuttaget. I uppsatsens femte kapitel behandlas artikel 4 i Sveriges dubbelbeskattningsavtal med Stor-britannien. Artikel 4 har till uppgift att lösa vilken stat som skall ha beskattningsrätt över en persons inkomst när han anses som bosatt i både Sverige och Storbritannien. I analysen och slutsatsen sammanfattas vad som krävs för att en person skall upphöra att betraktas som ett svenskt skattesubjekt. Som framgår av 3 kap 3 § inkomstskattelagen är en person obegränsat skattskyldig så länge han är bosatt i Sverige eller stadigvarande vistas här. Särskild tonvikt läggs på de anknytningsfaktorer som påverkar den väsentliga anknytningen till Sverige. Jag har kommit fram till att det är svårt att ge några allmänna direktiv för hur många anknytningsfaktorer som en person kan ha kvar till Sverige utan att samtidigt vara obegränsat skattskyldig i Sverige. Vissa anknytningsfaktorer såsom familj i Sverige, fortsatt innehav av personens gamla permanentbostad efter utflyttningen är starka anknytningsmoment, medan det svenska medborgarskapet i sig inte gör en person obegränsat skattskyldig i Sverige. Skattemässigt bosatt i Storbritannien blir den som bor i landet i mer än 183 dagar på ett beskattningsår. En person som år efter år är bosatt i Storbritannien eller som vistas i landet i mer än 91 dagar i genomsnitt under en fyraårsperiod är skattemässigt ordinärt bosatt i landet. En person som är bosatt eller ordinärt bosatt är i princip obegränsat skattskyldig i landet med undantag för den som inte har sitt hemvist i landet. Den sista delen av analysen behandlar hur dubbel bosättning löses genom Sveriges dubbelbeskattningsavtal med Storbritannien.

Doktrin utgör en del av grunden till en nations krigföringsförmåga och skall i detta avseende ses somen normativ styrning med riktlinjer för nuet och den omedelbara framtiden. Doktrin skall såledesutgöra ett verktyg för militära chefer att hantera situationer som annars hade upplevts som mycketpressade och omöjliga att genomföra. För att så skall vara fallet måste en doktrin bygga på relevantunderlag baserad på omvärldsanalys samt de erfarenheter de väpnade styrkorna vunnit genomdeltagande i skarpa insatser, men även erfarenheter kopplade till övningsverksamhet och nationenshistoria och förutsättningar. En doktrin borde således ses som riktlinjer för handling baserat påkunskap. Är detta verkligen fallet? I doktriner hävdas att de baseras på prövad kunskap. En vackertanke eller är verkligheten en annan med helt andra styrande påverkansfaktorer på en nationsdoktrinutveckling. Analys och utvärdering resulterar i lärdomar. Denna dyrköpta kunskap är värd attminnas och nyttjas. Syftet med denna uppsats blir därför att undersöka om de lärdomar som denbrittiska försvarsmakten identifierade efter Falklandskriget 1982 påverkade den brittiskadoktrinutvecklingen efter kriget. För att uppnå detta syfte kategoriseras två brittiska maritimadoktriner - The Naval War Manual (1969) samt The Fundamentals of British Maritime Doctrine(1995). Doktrinerna tillsammans med de brittiska lärdomarna från kriget kategoriseras utifrån de sexgrundläggande förmågorna. Resultatet visar på att brittiska Marinen drog en stor mängd lärdomarunder och efter kriget. Med anledning av att 26 år förflutit mellan de båda doktrinerna kankonstateras att doktrinen utvecklats. Lärdomarna från Falklandskriget har tagits tillvara men inte iden omfattning man skulle kunna tro och önska. Den omvärldsutveckling som skett efterFalklandskriget är i många stycken omfattande och av sådan art att lärdomarna från Falklandskrigetär mer aktuella idag än de var under utvecklingen av 1995 års doktrin. / Doctrine is one of the foundations of a nation’s war fighting capability and, in this respect,should be seen as normative guidelines for the present and immediate future. As such,doctrine provides military commanders with a tool to manage situations, which wouldotherwise be seen as extremely stressful and impossible to deal with. For this to be the case,doctrine must be built on relevant information based on an analysis of the world around usand the experiences of armed forces on live operations, but also on experiences linked toexercise activities and a nation’s history and circumstances.Thus doctrine should be seen as knowledge-based guidelines for action. Is this actually thecase? Doctrine claims to be based on tried and tested knowledge. Is this wishful thinking, or isreality something else, with completely different controlling factors influencing thedevelopment of a nation’s doctrine? Analysis and evaluation results in lessons learned and itis worth remembering and taking advantage of this hard-earned knowledge. The aim of thisessay is, therefore, to investigate whether or not the lessons learned by the British ArmedForces during the 1982 Falklands War have influenced the development of British doctrinesince the War. To achieve this aim two publications of British maritime doctrine, The NavalWar Manual (1969) and The Fundamentals of British Maritime Doctrine (1995), have beenexamined, along with the lessons learned from the War, using the six fundamental capabilitiesas a basis. The results show that the British Royal Navy learned a considerable number oflessons both during and after the War. Because there are 26 years between the publications ofthe two documents, it can be stated that there has been a development in doctrine. Accounthas been taken of the lessons learned during the Falklands War, but not to the extent that onemight expect or wish. Developments in the world around us since the Falklands War are, inmany cases, so comprehensive and of a kind that the lessons learned from the Falklands Warare more current today than they were during the development of the 1995 doctrine. / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-upps.Hylla: Upps. ChP 06-08