Denna uppsats är skriven på avancerad nivå inom socialt arbete. Dess syfte är att belysa turning points från kriminalitet och utgår från intervjuer med personer som tidigare haft en kriminell karriär. Intervjuerna har varit semistrukturerade och berört orsaken till turning points och motivationskällor till upprätthållandet av beslutet. Analysen har genomförts med hjälp av symbolisk interaktionism och teorier om stämpling, stigma och strain. Resultatet visar nätverkets betydelse för processen kring en turning point samt vikten av individens egna vilja till förändring. I resultatet går det även att utläsa hur personligt engagemang från omgivningen påverkar individen positivt vid en turning point. I diskussionen lyfter författaren resultatet och diskuterar även samhällets insatser utifrån uppsatsens resultat. Efter analys och diskussion framkommer författaren med slutsatsen att en turning point sker först när individen själv vill genomgå en förändring. När individen har tagit det beslutet fungerar nätverket både motiverande samt som en resurskälla. Med personligt engagemang från omgivningen så kan individen stå fast vid sitt beslut om en turning point och motiveras till ett liv utan kriminalitet.

Gang violence has been a significant problem in Sweden in the past few years. The issue has magnified, now extending its grasp to the youth, exacerbating the challenge even further. This leaves negative consequences for both the pupils, teachers and the school. The purpose of this study was to examine how social studies teachers in the upper secondary school describes youths involved in gang activities. Also, the study enlightens the reader on the preventive work carried out by teachers to reduce the risk of pupils being drawn into criminal networks. Before conducting the reachers, this study examines what previous rescuers have said about this matter. Furthermore, our chosen method is the qualitative method in which we conduct interviews. The interviews are done with social studies teachers that teach in the upper secondary school, where we ask them about the research questions. Moreover, we analyze the results with the help of three different theories, these are the labeling theory, the social bond theory and the strain theory. Also, we consider the intersectionality perspective during our analysis. In relation to the results, our research showed that there are several behaviors that can showcase that a pupil is at risk of being drawn into criminality. Some of these identified factors were behavioral changes, being absent from school and lack of engagement in schoolwork. Regarding the work teachers do to prevent pupils being drawn into criminality, our research showed that the most central element of the preventative work conducted by teachers was establishing a strong bond with the pupils. To sum this up, our study can bring further understanding of the behaviors exhibited by students at risk of involvement in gang activity, as well as identify effective preventive measures made by teachers to reduce this risk.

No description available.

Studiens syfte är att undersöka högstadielärares beskrivningar av unga i utsatta områden och det förebyggande arbete som bedrivs på skolor i utsatta områden med unga i riskzon som tenderar att hamna i kriminella nätverk. Studien är en kvalitativ ansats med hermeneutik som vetenskapsteoretisk ingång och det insamlade empiriska materialet utgår från semistrukturerade intervjuer med ett målstyrt urval. Studiens analys har gjorts i förhållande till tre teorier om stigmatisering, sociala band och strainteorin. Intervjuerna genomfördes med åtta yrkesverksamma på olika skolor i utsatta områden runtom i Sverige. Resultatet visar att de unga i utsatta områden påverkas av olika faktorer som medför en exkludering och har därför sämre förutsättningar på grund av sin bakgrund. Vidare framkommer det att relationsskapande och samverkan med föräldrar och andra aktörer är en avgörande faktor för att det förebyggande arbetet ska fungera och hålla unga i utsatta områden som är i riskzon borta från det kriminella.

Denna studie utforskar orsakerna till hatbrott, särskilt bland unga i Malmö, med hjälp av ett kvalitativt tillvägagångssätt. Tre unga individer med personlig koppling till hatbrott deltar i diskussioner om motivation, syn på offer och strategier för att bekämpa hatbrott. Strainteorin används som en av teoretisk ram för att förklara hur missnöje kan leda till avvikandebeteende, inklusive hatbrott. Resultaten pekar på negativa beteendemönster, nationalistiska tendenser och intolerans mot religioner eller etniciteter med religiös koppling som bidragande faktorer till hatbrott. Betydelsen av denna studie framhävs genom den begränsade mängden forskning i svenskt sammanhang där förövare intervjuats. / This study explores the causes of hate crimes, especially among young people in Malmö,using a qualitative approach. Three young individuals with a personal connection to hatecrime participate in discussions about motivation, views of victims and strategies to combathate crime. Strain theory is used as a theoretical framework to explain how dissatisfaction can lead to deviant behavior, including hate crimes. The results point to negative behavior patterns, nationalist tendencies and intolerance towards religions or ethnicities with areligious connection as contributing factors to hate crimes. The importance of this study is highlighted by the limited amount of research in a Swedish context where perpetrators havebeen interviewed.