No description available.

Läxläsning är ett omdiskuterat ämne. Trots detta är läxor ofta en viktig del av skolarbetet. Syftet med studien var att undersöka gymnasieungdomars inställning till och vanor kring läxläsning. Studien genomfördes på en kommunal gymnasieskola där 86 gymnasieelever, varav 41 på studieförberedande program och 45 på yrkesförberedande program, deltog i en enkätundersökning med såväl kvalitativa som kvantitatva frågor. Deltagarna varierade mycket i såväl metoder för läxläsning som i inställning till läxor. Vissa skillnader kunde ses mellan grupperna vilket tyder på att elever på studieförberedande program har klarare strategier för sin läxläsning och generellt en mer postiv inställning till läxor. Dessa skillnader kan tänkas bestå i faktorer såsom elevernas skilda socioekonomiska bakgrund och studietraditioner hemifrån.

"Inlärningsstrategier vid andraspråksinlärning" är en kvalitativ och kvantitativ studie som belyser tre elevers strategier vid språkinlärning. Studien bygger på tidigare forskning, semistrukturerad intervjuer och enkäter. Informanterna representerar olika språk, länder, och kulturer och kommer från Asien, Afrika och Europa. Informanterna är elever vid en gymnasieskola.     Uppsatsens syfte är att identifiera och belysa de olika inlärningsstrategier som elever använder sig av vid andrasrpåksinlärning. Inlärningsstrategier vid andraspråksinlärning är olika strategier som inläraren medvetet eller omedvetet använder sig av vid språkinlärning. Strategierna delas i denna studie in i direkta och indirekta strategier. Vid intervjuerna och i enkäten beskriver informanterna olika inlärningsstrategier. Sammanfattningsvis visar resultaten att de strategier som beskrivs i tidigare forskning även används av eleverna i denna studie. De socila strategierna är de mest framsträdande strategierna i denna studie av inlärningsstrategier vid andraspråksinlärning.

Delirium är ett akut förvirringstillstånd vanligt förekommande inom intensivvård och beräknas drabba upp till 80 % av patienter som vårdas på en intensivvårdsavdelning. Det kan yttra sig som osammanhängande tankemönster, slutenhet, agitation och ouppmärksamhet. Predisponerande faktorer i kombination med vissa utlösande faktorer kan leda till utveckling av tillståndet, men miljömässiga faktorer tros också påverka. Delirium bidrar till ökat lidande med såväl emotionell som fysiskt ökad stress, längre vårdtider och därmed ökade vårdkostnader. Behandlingsalternativen för tillståndet är många och kräver ett multifaktoriellt och multidisciplinärt omhändertagande för att kunna upptäckas, förebyggas och lindras. Eftersom intensivvårdssjuksköterskan ansvarar för omvårdnaden och dessutom har ett stort inflytande över den medicinska vården som bedrivs, syftar studien till att beskriva intensivvårdssjuksköterskans strategier i vårdandet av den deliriösa intensivvårdspatienten. Studien genomfördes med kvalitativ ansats och med fokusgruppsintervjuer som datainsamlingsmetod. Tre (n=3) fokusgruppsintervjuer genomfördes med totalt fjorton (n=14) intensivvårdssjuksköterskor. Data analyserades genom kvalitativ innehållsanalys och induktiv slutledning vilket genererade fyra (n=4) kategorier och elva (n=11) subkategorier. Resultatet presenterades genom följande kategorier: Skapa förutsättning för vila och återhämtning, Förankra till verkligheten, Arbeta enhetligt och målmedvetet och Sträva efter ett vårdande förhållningssätt. Strategierna, som grundade sig i olika vårdhandlingar, kunde ha flera betydelser i vårdandet av den deliriösa patienten. Strategierna som ansågs ha positiva effekter hos den deliriösa patienten, kunde också innebära svårigheter på grund av tillståndets komplexitet. En utmaning låg i att dessa patienter upplevdes vara både tålamods- och resurskrävande, något som kunde begränsa ett optimalt omhändertagande. Genom att bejaka ovanstående strategier och genom att uppmärksamma de svårigheter som sjuksköterskan upplever skulle vården av den deliriösa intensivvårdspatienten kunna förbättras och effektiviseras för att på så sätt skapa en tillvaro med mindre lidande för patienten.

InledningI den senaste PISA-studien 2012 framkom det att elevers läsförståelse i Sverige kontinuerligtsjunkit sedan den första studien 2000. Studien handlar om läsprocesser och undersöker hurelever använder sig av lässtrategier (Skolverket 2012, ss. 3, 4, 106-107). I Läroplan förgrundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 (Skolverket 2011, s. 223) framgår detatt elever ska få chans att utveckla en kommunikativ förmåga där de lär sig olika lässtrategierför att förstå och tolka texter. Enligt forskning är textsamtal ett sätt att arbeta med läsföståelsegenom att använda sig av olika strategier.Syfte och frågeställningarSyftet med denna studie är att ta reda på hur några lärare ser på textsamtal i derasundervisning.• Vilka möjligheter för textsamtal med sig?• Vilka svårigheter för textsamtal med sig?• Vad gör lärarna för att stötta eleverna i textsamtalet?MetodDenna studie genomfördes med ostrukturerade intervjuer som metodval. Sammanlagtintervjuades sex stycken lärare som är verksamma i årskurs F-3.ResultatI resultatet framgår det vilka faktorer som lärarna finner som möjligheter och svårigheter medtextsamtal, hur ett bra respektive dåligt textsamtal kan se ut samt hur de stöttar eleverna. Enmöjlighet framför allt är att eleverna kan lära av varandra samt att de får lära sig olikastrategier. Möjligheter är också att textsamtalen kan vara ämnesöverskridande och behandlarolika texttyper. Svårigheter som framkommer är att texter kan överanalyseras samt attanvändning av figurer för strategier kan överdrivas. En annan svårighet är att inkludera allasamt att vara tillräckligt förberedd. Vissa strategier som används inom textsamtal ses ävensom en svårighet. Ytterligare en svårighet är tiden. Eleverna stöttas genom modellering av destrategier som används för att utveckla läsförståelsen. De stöttas även genom olikagrupperingar där exempelvis svaga läsare hamnar med goda läsare.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur Uppsala kommuns beredskap är uppbyggd, vilka strategier som finns, med särskilt fokus på kraftigt snöfall. Uppsatsen bygger på en kvalitativ dokumentanalys samt en kvalitativ semistrukturerad intervju med en säkerhetshandläggare på Uppsala kommun. Uppsatsen ämnar besvara följande frågeställningar, vilka strategier har Uppsala kommun för mycket kraftigt snöfall och hur är den beredskapen uppbyggd?; Förekommer det några problem med Uppsala kommuns beredskapsstrategier för kraftigt snöfall?; Vilka aktörer är inblandade i beredskapsplaneringen på Uppsala kommun och hur samverkar dessa med varandra? Resultatet av denna studie visar att det på Uppsala kommun inte finns någon specifik beredskapsstrategi angående naturolyckor av typen snöfall, dock används tre principer när det gäller beredskap för naturolyckor generellt, dessa är ansvarsprincipen, likhetsprincipen och närhetsprincipen. Flera aktörer, bland annat Länsstyrelsen, arbetar tillsammans med Uppsala kommun gällande den här typen av beredskap. Dock finns det vissa problem beträffande den här typen av beredskap.

Denna uppsats undersöker hur unga med utländsk bakgrund upplever rasifiering och vilka strategier de använder sig av för att hantera rasifieringen. Fokus föreligger på hur rasifiering “görs” samt vilka strategier som används av dem som utsätts för rasifiering i förhållande till samhällets dominerande diskurser. Genom kvalitativa intervjuer med fem unga med utländsk bakgrund har material samlats in. Av intervjuerna framgår att samtliga respondenter upplever att de tillskrivs annorlunda egenskaper och förväntningar än vad som följer av den dominerande vithetsnormen. Rasifiering “görs” genom att rasifierade bedöms som avvikande utifrån vithetsnormen och föreställningen om en svensk kulturell homogenitet. Föreställningar om annorlundaskap skapar förväntningar om att rasifierade personer ska uppträda på ett annat sätt än vad som ryms inom föreställningen om svenskhet. Därigenom utsätts de för vardagsrasism och strukturell rasism i samhället. De strategier respondenterna använde sig av för att hantera rasifieringen delas in i offensiva respektive defensiva strategier. De förstnämnda är exempelvis att motbevisa stereotyper eller att på olika sätt bekämpa strukturen. Exempel på defensiva strategier är att förneka att man är utsatt för rasifiering. Med utgångspunkt i studien föreslås fortsatt forskning för att fördjupa kunskapen om hur svenskhet konstrueras och reproduceras inom olika domäner av samhället, från samspelet mellan individer till strukturell nivå inom samhälleliga institutioner. Vidare behövs forskning om hur offensiva och defensiva strategier påverkar olika gruppers möjligheter till likabehandling.

ADHD är idag en relativt vanlig beteendestörning bland barn och unga. Ofta behandlas detta med psykotropisk medicin, men även kognitiv beteendeterapi och mindfulness hör till de möjliga behandlingsformer som finns. Denna studie undersöker genom intervjuer vilka strategier lärare använder sig av i klassrumssituationer med elever med ADHD och ADHD-relaterade beteenden. Resultatet sorteras in i två kategorier, reaktiva och proaktiva strategier och tolkas sedan i relation till lärarnas inställningar till att undervisa elever med ADHD. Här utgås det antingen från synen på ADHD som unik möjlighet för eleven, eller ADHD som hinder för eleven. Enligt tidigare forskning finns det belägg för hypotesen att en positiv inställning vanligen förutsätter proaktiva strategier i klassrummet, medan en negativ inställning ofta resulterar i reaktiva strategier. Denna studies resultat visar däremot att de intervjuade lärarna ger betydligt mer tid åt att berätta om proaktiva strategier, men samtidigt ser ADHD som ett hinder i klassrummet.

Föreliggande studie är en kvalitativ intervjustudie medfenomenologisk ansats. Problemområdet som ligger till grund förstudien är att tidigare forskning visar att språkliga strategier ärkomplexa att utveckla och observera hos elever. Problematiken kaninnebära svårigheter för lärare att skapa förutsättningar för elever attutveckla språkliga strategier. Syftet med studien var att undersökahur lärare upplever och beskriver sitt arbete med språkligastrategier. Slutsatsen är att lärarna i studien talar om utveckling avspråkliga strategier som socio-affektiva. De språkliga strategier sombeskrivs av lärarna är konkreta och innebär till största del att göra sigförstådd genom att kunna omformulera sig vid problem, samt attförstå genom att lyssna till helheten och de ord som är bekanta.Ytterligare fördjupning skulle kunna ske inom de olika kategoriernaav språkliga strategier och vidare forskning kring metakognitivastrategier och kognitiva strategier upplevs som nödvändigt.

Det här är en studie om hur pedagoger i förskolan stödjer barns kamratrelationer. Syftet med studien var att undersöka vilka strategier pedagoger använder sig av för att stödja barns kamratrelationer och hur dessa påverkar barnen. Empirin samlades in genom åtta observationstillfällen på fyra olika förskolor. Resultatet visar att pedagogerna arbetade med tre övergripande strategier: användandet av material, skapande av samspelssituationer samt att agera förebildande. Därtill förekommer också vissa ageranden från de observerade pedagogerna som innebär att barn går miste om att skapa och upprätthålla kamratrelationer. Utifrån vad resultatet sammantaget visar, är det tydligt att pedagogerna hade en viktig roll i stödjandet av barns kamratrelationer. I analysen problematiseras hur pedagogernas agerande möjliggör eller försvårar för barnen att få ett erkännande som stärker deras självbild. Studiens slutsats är att när pedagoger tillämpar en strategi skapar det fler samspelssituationer som utvecklar barnens sociala kompetenser och som på sikt förväntas leda till fler kamratrelationer.