No description available.

Studien har undersökt möteskulturen vid tre funktioner på ett internationellt företag inom tillverkningsindustrin. Möteskulturen är avgränsad till mötenas strukturella beskaffenhet, deltagarnas interaktioner och hur man tar tillvara deltagarnas kompetens under arbetsmöten. Studien utgår från en materialnära metod där möteskulturen har studerats genom tre fokusgrupper med 20 respondenter. Resultatet tyder på tre liknande möteskulturer med både välfungerande, strukturerade möten och otydliga dysfunktionella möten. Kulturerna karaktäriseras av en hög kvantitet möten, en utbredd strävan efter konsensus, obalanserade deltagarroller som innebär att alla kompetenser inte tas tillvara på. Möteskulturerna kan förklaras utifrån etablerade förväntningar på att mötena är som de är, en utbredd rädsla inför att gå miste om viktig mötesinformation och sökande efter status. Resultatet tyder även på att organisationskulturen bör förstås utifrån ett systemtänkande och att beteenden i organisationerna ändras i relation till de strukturella aspekterna samtidigt som de underliggande antagandena och värderingarna styr samt formar möteskulturen i symboliska artefakter.

Syftet med arbetet är att ta reda på om det går att bygga fram identitet. Även att ta fram ett förslag som uttrycker identitet. Två aspekter som är viktiga för att skapa ett välmående bostadsområde är identitet och karaktär. Områdens identitet handlar om struktur och strukturen behöver vara unik och igenkännbar. Identitet ska spegla något som är minnesvärt för platsen. De faktorer som påverkar skapelsen av positiv identitet tas upp i teorikapitlet. Där studeras bland annat byggnadens utformning, materialval samt ljusinsläpp men också byggnadernas omgivande miljö och hur grönområden påverkar människans hälsa. Samspelet mellan byggnader och utemiljön studeras också. Förslaget ritas som en visualiseringsmodell där identiteten avgränsas till den yttre miljön där utformningen på byggnaderna och omgivningen studeras.

Aktionsforskningen belyser samspelet mellan att utveckla och förändra en verksamhet. Medforskare i studien var pedagogen och eleven. Studien genomfördes på en skola i årskurs 1. Syftet med det här arbetet är att få kunskap om hur en elev med koncentrationssvårigheter agerar i skolan och varför.

Studien har undersökt möteskulturen vid tre funktioner på ett internationellt företag inom tillverkningsindustrin. Möteskulturen är avgränsad till mötenas strukturella beskaffenhet, deltagarnas interaktioner och hur man tar tillvara deltagarnas kompetens under arbetsmöten. Studien utgår från en materialnära metod där möteskulturen har studerats genom tre fokusgrupper med 20 respondenter. Resultatet tyder på tre liknande möteskulturer med både välfungerande, strukturerade möten och otydliga dysfunktionella möten. Kulturerna karaktäriseras av en hög kvantitet möten, en utbredd strävan efter konsensus, obalanserade deltagarroller som innebär att alla kompetenser inte tas tillvara på. Möteskulturerna kan förklaras utifrån etablerade förväntningar på att mötena är som de är, en utbredd rädsla inför att gå miste om viktig mötesinformation och sökande efter status. Resultatet tyder även på att organisationskulturen bör förstås utifrån ett systemtänkande och att beteenden i organisationerna ändras i relation till de strukturella aspekterna samtidigt som de underliggande antagandena och värderingarna styr samt formar möteskulturen i symboliska artefakter.     Nyckelord: Möteskultur, Arbetsmöten, Struktur, Kompetens, Interaktion, Tillverkningsindustrin

Forskning visar att läraren ses som den viktigaste faktorn i elevers prestation. Den senaste PISA-mätningen visar att svenska elevers kunskapsresultat har försämrats. Syftet med uppsatsen är att undersöka lärarnas upplevelser av hur lärrarollen har förändrats, vilken inverkan lärarens roll har på elevers prestationer samt vilka bakomliggande orsaker kan anses ha bidragit till svenska elevers försämrade resultat. För att kunna besvara vårt syfte så har vi valt att utföra vår undersökning genom att göra en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer samt med tidigare forskning relaterad till vårt ämne. För att kunna besvara vårt syfte blir frågeställningarna följande: På vilket sätt upplever lärarna att deras roll har förändrats i klassrummet? Vad för inverkan anser lärarna att deras roll har på elevers prestationer? Vad anses enligt lärarna vara bakomliggande orsaker till svenska elevers försämrade resultat? Teorier som vi behandlat är det dramaturgiska perspektivet, idealroller såsom chefen, handledaren, coachen samt den monokratiska byråkratin. Med hjälp av utvalda teorier har vi ur ett sociologiskt perspektiv beskrivit lärarrollens förändringar och grunden till deras inverkan på elevers prestation samt bakomliggande orsaker till elevers försämrade resultat. Vårt resultat visar genomgående i våra intervjuer att lärarrollen har förändrats i klassrummet genom att den har gått från en pedagogisk roll till en mer administrativ roll. Detta anses även vara bakomliggane orsaker till svenska elevers försämrade resultat. Det har lett till att lärare haft mindre tid att ägna sig åt elever samt undervisning, vilken anses kan ha påverkat elevers resultat negativt.

Today there is a growing interest in research on concrete practice within organizations, which has implications for the understanding of how performance management works. New control ideals are often introduced in an organizational and socially embedded practice, where taken for granted assumptions about what is right and wrong or good and bad actions are already established. Governance can ideally be seen as an interaction between structure and actor, where the former both guides and limits the conduct of the latter. However, in this thesis I can show that local actors can act differently and exhibit resistance in interactions with their superiors, thus they are not as passive as the ideal assumes. The theoretical framework is based on Giddens' structuration theory that stresses there is a dialectical relationship between structure and actor. (New)institutional theory contributes to get insights into the participants' behavior and that meaning is shaped by wider institutional influences. The empirical data in this thesis consists of two studies; an inter-organizational care chain project and a study in assisted living. Both studies were carried out as case studies where qualitative interviews, observations, and various official documents have been used. In the care chain project the aim is to produce knowledge about how a change process has been undertaken to promote the development of a seamless chain of care between different healthcare providers. The assisted living study examines how the interaction between actor and structure manifests at three critical events. Within the work units (the actors) knowledge and practices are established, based on care ideals. Economically administrative ideal (the structure) is based on a hierarchical approach in which goals and metrics are linked to budgets, activities and standards and where decision-making is decoupled from the actual work. This decoupling can make the work more clearly measured, monitored and streamlined, thus keeping players accountable for their actions and achievements. The actors are seen as cogs in a machine rather than as insightful and engaged. Therefore they are assigned to an inconspicuous place in the framework that the financial administrative ideal has determined. This ideal is the cornerstone of New Public Management (NPM) and holds the private sector as a model in terms of management, steering and control of a business. Although local actors can exhibit resistance towards this ideal, they still are limited by its authoritative power of determining the allocation of resources. / Det finns idag ett ökat intresse inom forskningen för den konkreta praktiken inom organisationer, vilket får konsekvenser för förståelsen av hur verksamhetsstyrning går till. Vid införandet av ett nytt styrideal sker detta i en organisatorisk och socialt inbäddad praktik, där det redan finns etablerade ”ta-för-givet” antaganden om vad som är rätt och riktigt, bra eller dåligt handlande. Styrning kan ses som ett samspel mellan strukturer (makronivå) och aktörer (mikronivå) och där strukturen såväl vägleder som begränsar aktörernas handlande. Jag kan dock visa att aktörer försöker och vill göra annorlunda, vilket innebär att de inte alltid utgör ett redskap i den styrandes hand. Avhandlingens teoretiska utgångspunkter bygger dels på Giddens struktureringsteori och det dialektiska förhållandet mellan struktur och aktör, dels på nyinstitutionell teori som bidrar med insikter om att aktörers agerande och meningsskapande även formas och påverkas av bredare institutionella influenser.   Det empiriska materialet i avhandlingen utgörs av två studier; ett interorganisatoriskt vårdkedjeprojekt och en studie inom hemtjänsten. Båda studierna har genomförts som fallstudier där kvalitativa intervjuer, observationer och olika officiella dokument använts.  I vårdkedjeprojektet är syftet att bidra med kunskaper kring hur ett förändringsarbete har bedrivits för att främja utvecklingen av en gränslös vårdkedja mellan olika vårdaktörer.  I hemtjänststudien undersöks hur samspelet mellan aktör och struktur tar sig uttryck vid tre kritiska händelser, där strukturen i form av ett ekonomiskt administrativt ideal anger ramar och villkor för hur arbetet skall utföras. Inom hemtjänstenheterna finns etablerad kunskap och rutiner, som bygger på ett omsorgsideal.  Det ekonomiskt administrativa idealet utgår från ett hierarkiskt perspektiv där mål och mätetal kopplas till budgetar, aktiviteter och standarder och där beslutsfattandet är frikopplat från själva utförandet av arbetet. Genom denna särkoppling kan arbetet tydligare mätas, övervakas och effektiviseras och på så sätt hålla aktörerna ansvariga för sina handlingar och uppnådda resultat.  Aktörerna ses som kuggar i ett maskineri snarare än som insiktsfulla och engagerade i den sociala strukturen.  De tilldelas därför en undanskymd plats i det ramverk som det ekonomiskt administrativa idealet innebär. Detta ideal utgör en hörnsten i det som kallas för New Public Management (NPM) och som har det privata näringslivet som förebild vad gäller ledning, styrning och kontroll av en verksamhet. Jag kan dock visa att de lokala aktörerna kan handla annorlunda och uppvisa motstånd i interaktionerna med sina överordnade, de är inte så passiva som idealet utgår från.  Men då aktörerna inte har en absolut frihet att agera som de vill kommer de ändå att begränsas av den auktoritativa makten eftersom det är den som avgör vilka resurser som verksamheten tilldelas.

Syftet med denna studie är att undersöka hur ledarskapet hos lärare ser ut i praktiken, detta med stort fokus på de tre ledarskapsstilar som baseras på bland annat Christer Stensmos teorier. Man kommer även genom intervjuer att få se vad lärare själva har för syn på ledarskap och vad ett gott ledarskap innebär för dem. Metoden som används för studien är kvalitativ och det har genomförts åtta observationer, två per lärare, och fyra intervjuer för att få svar på forskningsfrågorna som senare presenteras. Resultatet visade att alla fyra lärare som deltagit i studien lägger vikt vid struktur och tydlighet i sin undervisning, samt att de alla värdesätter ett gott ledarskap, vilket för dem till stor del innebär en demokratisk ledarstil. De slutsatser man kan dra är bland annat att dessa lärare inte tror på ett gott lärarskap utan ett gott ledarskap.

Syfte: Syftet med studien är att identifiera organisationers virtuella strukturer och hur de används i organisationerna, för att skapa en förståelse för vilken betydelse digitala verktyg har för organisationers interna kommunikation. Dessutom vill vi också öka förståelsen för hur implementeringen av dessa digitala verktyg för intern kommunikation i organisationer påverkar förutsättningarna för hur ledarskap kan bedrivas. Metod: Uppsatsen är en kvalitativ studie, där intervjuer med sex respondenter från sex olika organisationer ligger som grund för det empiriska materialet. Resultat: Vi fann att den virtuella strukturen i organisationer är av stor betydelse för den interna kommunikationen. Den virtuella strukturen består av flera olika komponenter, och de viktigaste är E-mail, intranät och Lync och organisationerna bedriver största delen av sin kommunikation med hjälp av den virtuella strukturen. Ledare har goda förutsättningar att använda de olika verktygen för att kommunicera och den virtuella strukturen ger framförallt förutsättningar som möjliggör ett kommunikativt och transformativt ledarskap. Det är viktigt att man planerar strategiskt för och integrerar den virtuella strukturen, precis som man planerar för den interna kommunikationen på ett strategiskt plan. Vi konstaterar att en organisations interna kommunikation påverkas positivt av en väl implementerad virtuell struktur. / The purpose of this study is to identify the virtual structures in organisations, and how they are being applied in order to create an understanding of the level of importance these digital tools have for the organizations internal communication. We also want to increase the understanding concerning how this implementation of digital tools affects the conditions for how leadership can be conducted. This essay is a qualitative study, where six different interviews, with six different organisations, lay the foundation for our material. The result showed that the virtual structure is of great importance for the internal communication. The virtual structure consists of many different components, where the most important ones are e-mail, intranet and Lync and the organisations internal communication is mostly build by this virtual structure. The leaders of the organisations have good conditions for using these different tools for communication, and the virtual structure provides them with tools for developing a communicative and transformal leadership. It is important to strategically plan and integrate the virtual structure, just like you plan for the internal communication on a strategic level. We state that an organisations internal communication is positivily affected by implementing a virtual structure.

Zugl.: Aachen, Techn. Hochsch., Diss., 2007.