SAMANFATTNING Titel: Externa ledamöter – Påverkan på struktur och process i styrelsearbete Nivå: C-uppsats Författare: Lovedeep Singh och Simon Nyström Handledare: Tomas Källqvist och Stig Sörling Datum: 2015 – Juni Syfte: Syftet med denna studie är att belysa hur de externa ledamöterna påverkar strukturen och processen i styrelsearbetet. Metod: Studiens syfte har besvarats genom kvalitativ undersökningsmetod med abduktiv forskningsansats. Studien har hermeneutiskt perspektiv och fenomenet som studerats anses vara socialkonstruktivistisk. Det empiriska materialet har samlats in genom tio semistrukturerade intervjuer med representanter från åtta olika styrelser. Resultat & slutsats: Studien visar att uppfattningen om den externa ledamotens påverkan fördelas mellan styrelser med formellt aktivt styrelsearbete och informellt passivt styrelsearbete. I styrelser med formellt aktivt styrelsearbete har den externa ledamoten en påverkan på strukturen genom att förändra sammansättningen. I styrelser med informellt passivt styrelsearbete finns uppfattningen om att den externa ledamoten skulle påverka styrelsens process genom en kulturförändring. Förslag till fortsatt forskning: En vidare studie där fenomenet studeras ur ett annat perspektiv med "styrelseproffs" eller inom andra bolag. Dessutom skulle det vara intressant med en studie med fokus på skillnaderna mellan olika roller i styrelsen. Uppsatsens bidrag: Ur ett teoretiskt perspektiv bidrar denna studie med att belysa hur styrelsen söker balans utifrån ett kunskapsperspektiv. Ur ett praktiskt perspektiv bidrar denna studie med att belysa hur externa ledamotens påverkan skiljer sig i styrelser med formellt aktivt styrelsearbete och i styrelser med informellt passivt styrelsearbete. Nyckelord: Styrelsearbete, styrelse, struktur, process, extern ledamot

Beckholmen behöver ett nytt varv. Ön har historia som sträcker sig långt tillbaka i tiden med reparationsvarv sedan mitten på 1800-talet. Byggnaderna räcker inte längre till och ett tillägg till öns bebyggelse är nödvändigt för en fortsatt varvsverksamhet. Med inventeringen som arbetsmetod får det nya varvet växa fram. Beckholmens hus inventeras och kategoriseras, varvets olika verksamheter likaså.   Med den tillgodosedda kunskapen i ryggen blir det lättare att ifrågasätta det givna programmet som struktureras om. Allt i dialog med Rolf som själv arbetar på Karlskrona varv. Många telefonsamtal senare har programmet fått en ny struktur.   Varvet delas upp i fyra byggnader. Två av byggnaderna innehåller verkstäder med förråd placerad i direkt kommunikation till samtliga verkstäder. Varvshallen står för sig och målning och blästring sammanfogas med miljöstationen nära varvets utfart. Verkstäderna får ta över Varvshallens tidigare centrala roll.  Byggnaderna är utförda i betong och corteenstål. Stora skjutpartier möjliggör flertalet entréer till verkstäderna som kan anpassas beroende på arbete. De verksamheter som inte ger upphov till föroreningar och hålls öppna medan de som ger upphov till starkt buller och föroreningar är mer slutna. De nya husen sluter upp med Beckholmens brokiga samling och sätter ett nytt avstamp i öns historia. / Beckholmen needs a new shipyard. The island has a history of repairing ships since the mid 1800s. The buildings are no longer sufficient and an addition is necessary for continuing the activity. The project uses the inventory as a method. Information about the existing buildings is collected and categorized. Same method is used for the variety of activities at the yard.   The new knowledge, based on the collected information, makes it easier to question the given program which becomes re-organized. The work is supervised by Rolf who works at Karlskrona shipyard. Many phone calls later the program has a new structure.   The new shipyard is divided into four buildings. Two of them include the workshops in direct connection to storage. The ship hall becomes an independent building. Painting and blasting are connected to the recycling area close to the driveway. The program causes a paradigm shift. Instead of centering the ship hall all the workshops becomes the central point. The building materials are in concrete and corten steel. Activities that cause pollutions and strong noise are given a closed space while activities that are quiet gets an open space.   De new addition gathers to the motley crew of buildings at Beckholmen and sets a new mark in the history of the island.

Abessinienskolan är en struktur. Eleven har en hemvist i sin klass för att så gradvis knyta an till årskursen, skolan och samhället. Skolan har en struktur med en gemensam mitt omslutet av egna klassrum och terrasser. De vetter ut mot det omgivande landskapet som eleven kan utforska. Klassrummen består av en serie fristående volymer anpassade till terrängen där varje klassrum är slutet för koncentration, med utblick över och i anslutning till landskapet. Istället öppet i det gemensamma, där korridoren utökas till en mötesplats.

Denna uppsats är en kvalitativ innehållsanalys av fem av realskolans läroböcker i allmänhistoriamellan åren 1905 till 1954. Uppsatsens mål är att undersöka om förändringar har skett i läroböckernamed avseende hur aktörsperspektivet och strukturperspektivet har använts i dem. Uppsatsens fokusär även på hur samtliga läroböcker har skildrat folkvandringstiden för att skapa ett så jämnt ochträffsäkert resultat som möjligt.Uppsatsens syfte är dessutom att se om de svenska läroböckerna för realskolan har förändrats ellerinte under denna femtio års period från realskolans början mot dess slut. Om det finns ett uppenbartmönster i läroböckernas skildring och för att skapa en röd tråd genom dem. För att besvara detta harfyra forskningsfrågor skapats. Nämligen: Vilka bakomliggande orsaker använder författarna för attbeskriva folkvandringstiden? Vilken metod använder böckerna för att beskriva folkvandringstiden,använder de ett struktur- eller ett aktörsperspektiv? Finns det någon dominant perspektiv genomtexterna? Finns det något uppenbar förändring i läroböckerna när det kommer hur folkvandringstidenhar beskrivits? I så fall hur ser den förändring ut? Finns det uppenbara likheter mellan 1905 och 1954års läroböcker när det kommer till innehåll samt hur aktör och strukturperspektivet har använts?Resultat som uppsatsen kommit fram är att aktörsperspektivet har dominerat realskolans läroböckerför specifikt förklarandet av folkvandringstiden. Strukturer har tagits upp men de är få och har inteanvänts till en större utsträckning jämfört med aktörsperspektivets användning.

Idag är det inte alls ovanligt för en person att byta arbete, samtidigt är personalomsättning inom vårdyrket inget ovanligt. Av denna orsak är det särskilt viktigt att det finns en struktur och strategi kring utformandet av introduktionen för en nyanställd sjuksköterska, till detta är det även viktigt att det finns en möjlighet för den nyanställda sjuksköterskan att interagera med befintlig personal på den arbetsplats som hen är tänkt att bli verksam inom. Tidigare forskning pekar på att introduktionen är av stor vikt för hur den nyanställda kommer att trivas i fortsättningen på arbetet och är kritiskt för huruvida sjuksköterskan vill stanna kvar på arbetsplatsen. Studien har utförts vid Region Norrbotten. Syftet med studien har varit att få en djupare förståelse till upplevelsen av introduktionen för sjuksköterskor och hur de har just upplevt strukturen av introduktionen och möjligheten till integration till rådande arbetsgrupp. Studien har använt sig av Bauers och Lindelöws teorier gällande introduktion och onboarding. Studien använde en kvalitativ ansats, detta för att just få en djupare förståelse i sjuksköterskans upplevelse, för att finna de betydande pelarna användes en tematisk analysmetod. Totalt var det sex personer som blev intervjuade i denna studie, alla var sjuksköterskor. Det resultat som framkom i studien var att det finns en betydelse i huruvida möjlighet för sjuksköterskan finns att komma in i rådande arbetsgrupp. Vidare så måste möjlighet för den nyanställda sjuksköterskan att känna trygghet och förståelse till den förväntan som är förknippad med rollen vid anställningen. Sammanfattningsvis så visar resultatet i studien att det finns delar vid introduktionen som kan förbättras.

Die Selbstorganisation von Merocyaninfarbstoffen zu supramolekularen Polymeren wurde untersucht. Dabei konnte die Anordnung der hoch dipolaren Farbstoffe durch die Verwendung von verschiedenen Kombinationen von Wasserstoffbrückenbindungsmotiven und dipolarer Aggregation der Chromophore gesteuert. / The self-assembly of merocyanine dyes into supramolecular polymers has been studied. Thereby, the spacial arrangement of the highly dipolar dyes has been controled by employing different combinations of hydrogen bonding motifs and dipolar aggregation of the chromophores.

The present thesis describes the development of a strategy to create discrete finite-sized supramolecular stacks of merocyanine dyes. Thus, bichromophoric stacks of two identical or different chromophores could be realized by folding of bis(merocyanine) dyes and their optical properties were discussed in terms of exciton theory. Quantum chemical calculations revealed strong exciton coupling between the chromophores within the homo- and hetero-π-stacks and the increase of the J-band of the hetero-dimers with increasing energy difference between the excited states of the chromophores could be attributed not only to the different magnitudes of transition dipole moments of the chromophores but also to the increased localization of the excitation in the respective exciton state. Furthermore, careful selection of the length of the spacer unit that defines the interplanar distance between the tethered chromophores directed the self-assembly of the respective bis(merocyanines) into dimers, trimers and tetramers comprising large, structurally precise π-stacks of four, six or eight merocyanine chromophores. It could be demonstrated that the structure of such large supramolecular architectures can be adequately elucidated by commonly accessible analysis tools, in particular NMR techniques in combination with UV/vis measurements and mass spectrometry. Supported by TDDFT calculations, the absorption spectra of the herein investigated aggregates could be explained and a relationship between the absorption properties and the number of stacking chromophores could be established based on exciton theory. / Die vorliegende Arbeit beschreibt die Entwicklung einer Strategie zur Herstellung definierter supramolekularer Stapel aus Merocyaninfarbstoffen. So konnten Dimere bestehend aus zwei identischen oder unterschiedlichen Chromophoren durch Faltung von Bis(merocyanin)-Farbstoffen realisiert und ihre optischen Eigenschaften anhand von Exzitonentheorie diskutiert werden. Quantenchemische Rechnungen ergaben eine starke Exzitonenkopplung sowohl zwischen gleichartigen, als auch zwischen energetisch unterschiedlichen Merocyaninfarbstoffen und der Anstieg der J-Bande der Heterodimere mit zunehmender Energiedifferenz zwischen den angeregten Zuständen der Chromophore konnte nicht nur der unterschiedlichen Größe der Übergangsdipolmomente der Chromophore, sondern auch der zunehmenden Lokalisation der Anregung im jeweiligen Exzitonenzustand zugeschrieben werden. Darüber hinaus führte die sorgfältige Auswahl der Länge der Linkereinheit, welche den interplanaren Abstand zwischen den beiden Chromophoren im Bis(merocyanin) definiert, zur Selbstassemblierung zu Dimeren, Trimeren und Tetrameren, welche definierte π-Stapel bestehend aus vier, sechs oder acht Merocyaninchromophoren umfassen. Es konnte gezeigt werden, dass die Struktur solch großer supramolekularer Architekturen mittels allgemein zugänglicher Analyseverfahren, insbesondere der NMR-Technik in Kombination mit UV/vis-Messungen und Massenspektrometrie, aufgeklärt werden kann. Anhand der so etablierten Modellsysteme konnten schließlich die Absorptionseigenschaften definierter π-Stapel diskutiert und ein Zusammenhang mit der Anzahl der gestapelten Chromophore hergestellt werden.

Detta examensarbete är i samarbete med företaget Skultuna 1607. Arbetets utmaning är att skapa en serie, innefattande två designlösningar, av kontorstillbehör, som bidrar till att åtgärda problemet att inte känna arbetsro, -motivation, trivsel och ordning vid hemarbete. Utöver det är det slutgiltiga resultatet ämnat att spegla Skultunas formspråk så mycket som möjligt. Arbetet följer en iterativ designprocess som består av tre faser, den analytiska fasen, kreativa fasen och presentationsfasen. Rapporten redovisar processen och resultatet av projektets utmaning.   I den analytiska fasen hämtades nödvändig kunskap om ämnet genom att bland annat söka fakta och utföra en enkätundersökning. Den analytiska fasen resulterade dels i insikten att många människor efter covid-19 pandemin väljer att arbeta hemifrån via något typ av hemmakontor.   Att gå från att arbeta på en fast arbetsplats till att arbeta hemifrån, kan medföra problemet som även blev arbetets utmaning. Ytterligare en genomförd undersökningsmetod visade att människor bryr sig mycket om att ha estetiskt tilltalande kontorstillbehör och att hålla ordning i sin arbetsplats. Därefter gick arbetet in i den kreativa fasen där idégenereringar utfördes. Efter utvärderande av idégenereringarna, påbörjades skisser i 3D-program följt av prototypande och tester. Detta gav insikter som ledde till justeringar av designkonceptet för att bättre uppfylla användarens behov, vilka fastställdes i den analytiska fasen. Detta resulterade i två produktkoncept till projektets serie av kontorstillbehör. Den första produkten vars syfte är att förvara och organisera pennor men även ger användaren möjlighet att förvara valfria föremål samt den andra produkten i serien som resulterade i en station till användarens mobiltelefon. Denna ger användaren möjlighet till att ladda mobilen samtidigt som den befinner sig i stationen. Därmed tillåter detta användaren att delta i exempelvis mobila videomöten eller telefonsamtal vid hemarbete utan att manuellt hålla i telefonen.

Studien syftar till att få en djupare förståelse för ämnet organisatorisk förändring. Inriktningen är en analys av hur en förändring av materiell struktur, en fysisk byggnad, har för inverkan på styrning och beteende. Studien ämnar se hur de formella och informella aspekterna av en organisation interagerar med varandra samt hur en organisation bör forma sin verksamhetsstyrning för att nå samtliga berörda. Problematik kan föreligga då syftet med förändringen inte alltid framgår, varpå samspelet mellan struktur- och aktörsdrivna aktiviteter behandlas utifrån valt ramverk. Swedbank AB har genomfört en ombyggnation av sitt huvudkontor baserat på deras kärnvärderingar, med önskan om att verka enligt dem. Utifrån insamlat material från intervjuer framgår det att den nya fysiska strukturen tvingat fram nytt beteende hos medarbetare. Utfallet från den informella strukturen som formas lokalt kan dock inte förutspås. Slutsatsen är att formella och informella faktorer är sammankopplade, samt att ett fortsatt efterarbete är av betydelse.

<p>SAMMANDRAG</p><p>Ämne: Företagsekonomi, Magisteruppsats, 15 poängHandledare: Cecilia Lindholm</p><p>Titel: Redovisning av intellektuellt kapital i IT- och industribranschen – en studie av årsredovisningar</p><p>Syfte: Syftet med denna uppsats var att undersöka hur tio svenska börsnoterade företag i IT- och industribranschen redovisade sitt intellektuella kapital, med utgångspunkt från Sveibys (1997) uppdelning av det intellektuella kapitalet i intern struktur, extern struktur och humankapital. Avsikten var även att undersöka huruvida det fanns något samband mellan redovisningen av det intellektuella kapitalet och de utvalda företagens market-to-book value, och hur detta samband i så fall såg ut.</p><p>Teori: Studien byggde i stor utsträckning på Sveibys (1997) modell kring identifierandet av det intellektuella kapitalet. Vidare har Guthrie et al. (2004) samt Abeysekeras (2008) definiering av det intellektuella kapitalet till stor del använts för att operationalisera Sveibys (1997) modell.</p><p>Metod: 2008 års årsredovisningar från tio svenska börsnoterade företag har insamlats, och sedan analyserats med hjälp av innehållsanalys. Detta har genomförts med utgångspunkt från bland annat Brennans (2001) metod för kvantifiering av det intellektuella kapitalet.</p><p>Empiri: Företagens market-to-book value sträckte sig från 7,3 % till 92,2 %. Alla tio företag redovisade intellektuellt kapital kopplat till de tre undersökta variabler och i båda branscherna gavs den externa strukturen det största utrymmet. I IT-branschen lades därefter lika stort fokus på den interna strukturen samt humankapitalet, emedan industribranschen lade större fokus på den interna strukturen.</p><p>Slutsats: Studien visade på att mest fokus lades på den externa strukturen, både i IT- och industribranschen, vilket sammanfaller med tidigare studier. IT-branschen visade tendenser till ett klarare samband mellan market-to-book value och redovisningen av det intellektuella kapitalet än industribranschen, där storleken på företaget verkade vara en mer betydande faktor.</p><p>Nyckelord: Intellektuellt kapital, innehållsanalys, intern struktur, extern struktur, humankapital</p>