SAMMANDRAG Ämne: Företagsekonomi, Magisteruppsats, 15 poängHandledare: Cecilia Lindholm Titel: Redovisning av intellektuellt kapital i IT- och industribranschen – en studie av årsredovisningar Syfte: Syftet med denna uppsats var att undersöka hur tio svenska börsnoterade företag i IT- och industribranschen redovisade sitt intellektuella kapital, med utgångspunkt från Sveibys (1997) uppdelning av det intellektuella kapitalet i intern struktur, extern struktur och humankapital. Avsikten var även att undersöka huruvida det fanns något samband mellan redovisningen av det intellektuella kapitalet och de utvalda företagens market-to-book value, och hur detta samband i så fall såg ut. Teori: Studien byggde i stor utsträckning på Sveibys (1997) modell kring identifierandet av det intellektuella kapitalet. Vidare har Guthrie et al. (2004) samt Abeysekeras (2008) definiering av det intellektuella kapitalet till stor del använts för att operationalisera Sveibys (1997) modell. Metod: 2008 års årsredovisningar från tio svenska börsnoterade företag har insamlats, och sedan analyserats med hjälp av innehållsanalys. Detta har genomförts med utgångspunkt från bland annat Brennans (2001) metod för kvantifiering av det intellektuella kapitalet. Empiri: Företagens market-to-book value sträckte sig från 7,3 % till 92,2 %. Alla tio företag redovisade intellektuellt kapital kopplat till de tre undersökta variabler och i båda branscherna gavs den externa strukturen det största utrymmet. I IT-branschen lades därefter lika stort fokus på den interna strukturen samt humankapitalet, emedan industribranschen lade större fokus på den interna strukturen. Slutsats: Studien visade på att mest fokus lades på den externa strukturen, både i IT- och industribranschen, vilket sammanfaller med tidigare studier. IT-branschen visade tendenser till ett klarare samband mellan market-to-book value och redovisningen av det intellektuella kapitalet än industribranschen, där storleken på företaget verkade vara en mer betydande faktor. Nyckelord: Intellektuellt kapital, innehållsanalys, intern struktur, extern struktur, humankapital

Zugl.: Bochum, Universiẗat, Diss., 2007.

Zugl.: Darmstadt, Techn. Universiẗat, Diss., 2008.

Syftet med denna studie var att undersöka hur språkanvändningen på en särskild kommunikationskanal, nämligen webbsidor, ser ut hos olika företag inom branschen för managementkonsulting. Studien gjordes på uppdrag av Madicon Communication AB vilket är grunden till att ett vidare syfte även var att undersöka hur Madicon med hjälp av språket och de likheter samt skillnader som framkommit kan positionera sig annorlunda i förhållande till andra företag i samma bransch. I denna undersökning studerades komposition samt frekvens av engelska uttryck, facktermer, upprepningar, pronomen och tilltal, informella och formella ordval och användning av versaler samt språkhandlingar. Resultatet visade bland annat att alla fyra företagen till stor del använder samma delar i kompositionen, men att det finns skillnader beroende på företagens inriktningar. Vidare använder de två tekniskt inriktade företagen engelska mest. Facktermer visade sig tydligt ha en väsentlig roll inom managementspråket då stor mängd påträffats i texterna. När det kommer till upprepningar och hur företagen valde att synas i sina texter kunde vi återigen se skillnad utefter företagens inriktning. Utifrån studiens resultat är endast Madicon det företag som följer riktlinjerna om att företag vinner på att låta både ett ’vi’ och ett ’du’ synas i texter på webben. Resultatet visade även att företagen håller olika grad av formalitet vilket möjligt gör att företagen uppfattas olika. Madicon använder i jämförelse med de andra företagen versaler mer frekvent. Utifrån att alla fyra företagen använde språkhandlingarna ’erbjudande’ och ’löfte’ i båda sina texter kan dessa tolkas som centrala.

Syftet med denna studie är genom textanalys undersöka hur interkulturella skillnader påverkar den ideationella strukturen och den interpersonell strukturen i texter på olika språk. De texterna är valda utifrån IKEA:s svenska och kinesiska katalogen 2020. Jag använder både en kvantitativ och kvalitativ metod för att jämföra och analysera vilket perspektiv och vilka språkhandlingar som förekommer i de olika textversionerna. Resultatet visar att det finns tydliga skillnader mellan den ideationella strukturen och den interpersonella strukturen i båda versionerna. De slutsatser som går att dra utifrån undersökningen är att båda versionerna har en närvarande författare och de texterna innehåller mest påståenden. Skillnaden är att de svenska texterna har ett inifrånperspektiv medan de kinesiska texterna har ett utifrånperspektiv och de svenska texterna är mer dialogiska än de kinesiska texterna. Förutom påstående används frågor och utrop i båda texterna. De svenska texterna har en förtrolighetsstrategi medan de kinesiska texterna har en försiktighetsstrategi. Det förekommer dessutom en stor skillnad mellan den svenska och den kinesiska versionen av användningen av frågor och utrop. Alla svenska frågor saknar parallella översättningar till kinesiska frågor. Tre av de svenska utropen översattes med frågorna i den kinesiska versionen. En del svenska utrop översattes till kinesiska påståenden, medan kinesiska utrop motsvarar svenska påståenden.

Our study is looking into afterschool teacher's reflections of their experiences with challenges and possibilities in the complementary education and student's perspective about the afterschool education. To accomplish these results, we have interviewed six afterschool teachers and four students. The participators have been informed about the study before the interview and that their identities won't appear in the study, therefore we haven´t used their real names. The method we have used is the semi structured interview, to get as wide and informed answers as possible. We have used two different theories to analyze our data, the sociocultural theory and the new institutional theory, because these theories connect with different aspects of our study and that´s the reason why we exercise both. We have also used six different articles in our study, whereat five are written in swedish about swedish afterschool programs and one of them is an international article about an american afterschool program. These articles are used for the discussion, where we compare the results from our analyze with these articles. The results we have accomplished is that the afterschool teachers were experiencing challenges with the complementary education and the most frequent challenges were planning time, framework factors and the status of the professional role. The possibilities in the complementary education they illustrated were the curriculum, interest of activities and the student's participation.

The aim of the study is to perform a linguistic analysis of mathematics textbooks. Mathematical text exercises are built up of linguistic structures which are significant for the pupil’s understanding of text exercises. Two different mathematics textbooks for grade three are analysed: Prima matematikand Tummen upp. The aim is to investigate how text exercises in mathematics textbooks are linguistically structured. The study analyses the style, form and content of the text and its relation to the reader. The result shows that the content of the text exercises is close to the pupil’s everyday reality, which ensures a close and strong relationship between the writer and the reader. Something which can entail difficulties for reading comprehension, however, is that the form consists of meaning-bearing mathematical terms which it can be difficult to relate to. Since the mathematical language and the everyday Swedish language meet in text exercises, it is important that they interact well with each other.

As competing organizations struggle to become more effective, one field stands out as one of the vital keys to success; internal communication. Even small errors in information handling can end up into obstacles that seem impossible to overcome. Managers constantly need to adjust the internal communication to fit variables that mirror the structure of the organization. This thesis is a study about how and in what magnitude structure affects organization’s internal communication. We have done qualitative interviews with McDonald’s and Diesel, two different global organizations within the branch of service business. All respondents work in strategic positions. We want to emphasize how organizations with structural differences adjust their communication efforts in order to, as good as possible, optimize their internal communication. As a result of our study, we came up with a model showing to what extent the structure affects the internal communication process. The model displays the importance of a well based company structure. It shows how several communication efforts could reinforce the message and how these make it stronger towards its aimed goal; its receiver. We found McDonald’s to have a well grounded structure, built up over a long-term process. Diesel’s constant work towards structural improvement has unfortunately caused a lack of continuity. Each company has different opportunities and environmental influences from which they set up an appropriate structure. We see that companies efforts to reinforce its internal communication need to relate to their choice of structure. Due to McDonald’s solid structure, the communication efforts easily can be applied, generating an optimal internal communication. With the correct adjustments, Diesel can indeed be able to achieve this too. We find Diesel to be in need of an eligible structure that they can then keep intact. If they manage this, and if they perceive the right communication efforts, we find Diesel to have great potential of reaching their goal of becoming the number one competitive force in its market. Still, we find the field to be fairly unexplored, further research could confirm or disclaim our conclusions and enlighten the complexity of internal communication. Keywords: Internal communication, structure, education, communication channels, continuity

En del svårigheter som elever upplever i algebra kan bero på saknad förståelse av strukturen i matematiska uttryck. Struktur, i det här sammanhanget, syftar på hur en matematisk enhet består av delar, och hur dessa delar är relaterade till varandra. Tidigare studier indikerar också att elevers svårigheter inom algebra beror på bristande aritmetiska kunskaper. Inom aritmetiken kan elever ofta använda informella metoder, medan algebraiska aktiviteter kräver en större medvetenhet om matematiska strukturer. Man har därför hävdat att elevers svårigheter att hantera algebraiska uttryck kan bero på saknad förståelse av strukturen i aritmetiska uttryck.  Syftet med denna studie är att undersöka hur elever i årskurs 5 beräknar och strukturerar utvecklade aritmetiska uttryck, det vill säga, numeriska uttryck med flera räkneoperationer, som exempelvis 5 · 6 + 4 · 2 · 3. I denna studie behandlas numeriska uttryck med tre eller fyra operationer.  I studien ingick 116 elever från tre olika skolor. Analysen baseras på data från lösningar av uppgifter på ett skriftligt arbetsblad. Arbetsbladet bestod av tio aritmetiska räkneuppgifter, som eleverna arbetade med individuellt. I analysen av data framkom olika metoder, som eleverna använde för att strukturera och beräkna de aritmetiska uttrycken, speciellt fyra metoder var återkommande i flera uppgifter. Genom de olika tillvägagångssätten som eleverna använde för att beräkna matematiska uttryck kunde olika sätt att skapa struktur upptäckas. Många elever utgick från uttryckens ytliga struktur och endast få elever visade förmåga att urskilja uttryckens dolda struktur. / Some of the difficulties students experience in algebra can be due to lack of understanding of the structure in mathematical expressions. Structure, in this context, refers to how a mathematical entity consists of its parts, and how these parts are related to each other. Previous studies also indicate that students’ difficulties in algebra devolve upon a lack of arithmetical knowledge. In arithmetic, students can manage by using informal methods, while algebraic activities require a greater awareness of mathematical structures. It has therefore been argued that students’ difficulties with algebraic expressions are caused by a lack of knowledge of the structure in arithmetic expressions.  The purpose of this study is to investigate how 5th grade students calculate and structure longer arithmetic expressions, meaning numerical expressions with several operations, for example, 5 · 6 + 4 · 2 · 3. This study covers numerical expressions with three or four operations.  The study includes 116 students from three different schools. The analysis is based on data from solutions of tasks on a written worksheet. The worksheet consisted of ten arithmetic calculation assignments that the students worked with individually. The analysis of the data revealed different approaches that students used to structure and calculate the arithmetic expressions, particularly four methods were used in several tasks. Through the different approaches that students used to calculate mathematical expressions, different ways to create structure could be discovered. Many students based their calculations on the surface structure of an expression and only a few students seemed to be able to identify the hidden structure of an expression.

Med stöd i aktionsforskning genomfördes utvecklingsarbetet på ett fritidshem som vände sig till F-klass och årskurs- 1 och 2. Utvecklingsarbetets fokus var att sätta elevinflytande och delaktighet i centrum, främst genom gruppsamtal och samlingar tillsammans med elever. Förändringsarbetet dokumenterades via loggbok, fotografier och film. Intervjuer och gruppsamtal var också instrument som användes för att synliggöra resultatet av aktionen. I utvecklingsarbetets nulägesanalys framhävs avsaknaden av pedagogledda aktiviteter och elevers inflytande och delaktighet. Den tidigare verksamheten utgick i stora delar från fri lek och resulterade ofta i en oro i elevgruppen. Med hjälp av framförallt dagliga samlingar och teman, strävades det efter en tydligare struktur i verksamheten. Resultatet visar att samtliga elever var nöjda med något av de teman som erbjöds och framhåller att de idag vet vad de ska göra när de kommer till fritidshemmet. Utifrån elevernas agerande går att utläsa att den nya strukturen i fritidshemmets inomhusmiljö har blivit lugnare. Flera av eleverna upplever inflytande och delaktighet i verksamhetens utformning, till skillnad från före detta utvecklingsarbete påbörjades.