Denna studie tar sin utgångspunkt i sex fritidshemslärares upplevelser kring hur samarbetet fungerar mellan skola och fritidshem. Syftet med studien är att öka kunskapen och förmedla i vilken omfattning samverkan sker och vad som anses vara en bra respektive en mindre bra samverkan mellan yrkesprofessionerna. Kvalitativa intervjustudier är det metodval vi har använt för att ta oss an detta arbete. Intervjuer med verksamma fritidshemslärare har genomförts på tre olika skolor i en större stad i Skåne. Det teoretiska perspektivet som ligger till grund för studien kopplas till samverkan. Vi kommer att utgå ifrån organisationsteorin och de centrala begreppen formella- och informella dimensioner, organisationskultur och professionsidentitet. Resultatet i denna studie visar att uppfattning och tolkning om samverkan skiljer sig åt mellan skolorna och fritidshemslärarna. En fritidshemslärares roll kan variera från att vara aktiv i klassrummet med lärare eller hålla i egen undervisning i hel- eller halvklass. Det empiriska materialet visar att ett bra samarbete mellan skola och fritidshem sker när det finns tydligheter om vad ens arbetsuppgift är och när det finns intresse av att arbeta tillsammans. Det hinder som främst framkommer i studien är brist på planeringstid, framförallt ihop med lärarna. Ledning och rektor anses ha en betydande roll för att samverkan ska fungera. Detta handlar om att rektorerna måste vara tydliga i vad fritidshemslärarens arbetsuppgifter är och vara insatt i fritidshemsverksamheten, vilket majoriteten av våra informanter anser att deras rektorer är.

Studien behandlar fritidslärares kompletterande uppdrag i samverkan utifrån klasslärare i låg- och mellanstadiets beskrivna erfarenheter. Syftet med studien är att undersöka hur klasslärare i låg- och mellanstadiet beskriver fritidslärares kompletterande uppdrag i undervisningen med elever under samverkan i den obligatoriska skolan. Frågeställningarna i studien är följande: Hur beskriver klasslärare i låg- och mellanstadiet att arbetet tillsammans med fritidslärare utvecklats över tid? Vilka faktorer beskriver klasslärare i låg- och mellanstadiet som avgörande för fritidslärares arbetsuppgifter i undervisningen med elever under samverkan? Vilket innehåll beskriver klasslärare i låg- och mellanstadiet att fritidsläraren bör undervisa om under samverkan i klass? Studien är en kvalitativ intervjustudie med klasslärare i låg- och mellanstadiet som genomfördes med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Datamaterialet analyserades genom en innehållsanalys. I resultatet framkommer enligt lärarna att fritidslärare inte enbart ska vara en extra vuxen i klassrummet. Fritidslärarens kompetens, relationen fritidslärare och klasslärare i låg- och mellanstadiet emellan, samt gemensam och individuell planering beskrivs styra fritidslärarens arbetsuppgifter i undervisningen med elever under samverkan. Fritidsläraren kompletterar den obligatoriska skolans undervisning genom praktiskt-estetisk undervisning samt att implementera fritidshemmets pedagogik i skolan.

No description available.

I detta examensarbete har vi undersökt en fritidshemsverksamhet som tagit ett steg in i den schemalagda skoldagen. Skolan vi utfört studien på bedriver en sådan verksamhet. I arbetet benämner vi verksamheten som fritidshemslektion. Fritidshemslektionen är en lektion under skoltid som genomförs av fritidshemspersonal med en fritidspedagogisk ansats. Det vi har försökt synliggöra i examensarbetet är vilket lärande som sker i denna verksamhet och vilken slags kunskap som träder fram.För att besvara studiens syfte och frågeställningar har vi genomfört sex individuella intervjuer med fritidshemspersonal på skolan som bedriver fritidshemslektioner. Vi har med hjälp av begrepp som informellt och formellt lärande samt olika kunskapstraditioner försökt synliggöra olika aspekter av denna verksamhet.Det framgår i vårt resultat att det sker ett socialt lärande på fritidshemslektionerna. Detta sociala lärande uppfattas av fritidshemspersonalen bestå av formellt lärande i relation till traditionell fritidshemsverksamhet. Däremot uppfattas fritidshemslektionen som informell i relation till den ordinarie skolans verksamhet. Vi har funnit att fritidshemslektionen därför placerar sig någonstans mitt emellan en traditionell fritidshemsverksamhet och skolans mer formella undervisning.

No description available.

Our study is looking into afterschool teacher's reflections of their experiences with challenges and possibilities in the complementary education and student's perspective about the afterschool education. To accomplish these results, we have interviewed six afterschool teachers and four students. The participators have been informed about the study before the interview and that their identities won't appear in the study, therefore we haven´t used their real names. The method we have used is the semi structured interview, to get as wide and informed answers as possible. We have used two different theories to analyze our data, the sociocultural theory and the new institutional theory, because these theories connect with different aspects of our study and that´s the reason why we exercise both. We have also used six different articles in our study, whereat five are written in swedish about swedish afterschool programs and one of them is an international article about an american afterschool program. These articles are used for the discussion, where we compare the results from our analyze with these articles. The results we have accomplished is that the afterschool teachers were experiencing challenges with the complementary education and the most frequent challenges were planning time, framework factors and the status of the professional role. The possibilities in the complementary education they illustrated were the curriculum, interest of activities and the student's participation.

No description available.