Arbetsmiljöverkets rapport från år 2012 visar att det finns brister i arbetsmiljön på förskolan och att många förskollärare upplever hög arbetsbelastning. Stress hos förskolans pedagoger är ett omtalat ämne i tidningar, nyhetsinslag och sociala medier. Därför syftar studien till att undersöka förskollärares upplevelse av stress för att ta reda på vilka stressfaktorer som kan finnas i samband med förskolans rutinsituationer samt om dessa stressfaktorer går att förebygga. För att få en helhetsbild inkluderas både förskollärares och förskolechefers perspektiv. Rutinsituationer på förskolan är de aktiviteter som återkommer dagligen för både barn och pedagoger. Studien grundas i ett psykosocialt perspektiv och omfattar kvalitativa intervjuer med nio förskollärare och tre förskolechefer. Ett psykosocialt perspektiv innebär att titta på individen i sitt sociala sammanhang där det sker ett samspel mellan individ och miljö. I studien framkommer bland annat att förskollärare upplever att matsituationen kan vara stressig och att förskolechefer delar denna bild. Det framkommer även att rutinsituationer kan omorganiseras för att förebygga stress, till exempel kan barnen tas emot utomhus vid lämning på morgonen. Studiens resultat pekar på att det finns stressfaktorer i rutinsituationer som både förskollärare och förskolechefer har svårt att påverka.

No description available.

Syftet med denna studie är att öka kunskapen om hur grundskollärare och andra yrkesgrupper inom skolan organiserar, undervisar och inkluderar särbegåvade elever i sin undervisning. För att uppnå syftet utformades en enkät som besvarades av grundskollärare och andra yrkesgrupper inom skolan som ansåg sig ha erfarenhet och kunskap i att arbeta med särbegåvade elever. Svaren som kom in från enkäten analyserades med hjälp av en univariat analys och en kvalitativ innehållsanalys. Studiens resultat diskuteras i relation till studiens bakgrund, det sociokulturella perspektivet och tidigare forskning. Resultaten i studien visar att grundskollärare och andra yrkesgrupper inom skolan arbetar och inkluderar särbegåvade elever på många olika sätt och med flera olika metoder. Den mest förekommande metoden är enligt respondenterna att eleven får en individanpassad undervisning med egna uppgifter samtidigt som eleven inkluderas i klassrummet genom gemenskap och delaktighet i den ordinarie klassen.

Detta examensarbete har fokuserat på att undersöka hur en produkt kan utvecklas för att hjälpa kontorsarbetare på kommunhus att organisera sina papper på skrivbordet. Vilket i sin tur kan öka koncentrationen och sänka stressnivån hos de anställda.För att få en bättre inblick i den nuvarande situationen för kontorsarbetare genomfördes intervjuer och observationer. Här upptäcktes det att många har pappershögar på skrivborden istället för att ha dem i en hylla. En undersökning av vad som erbjuds på marknaden utfördes för att se vad som finns samt vilka lösningar de produkterna har. För att utveckla koncept gjordes idégenereringar. Koncepten utvärderades med skissmodeller och matrisutvärdering. Det resulterade i konceptet Radhus.Bearbetning av koncept Radhus resulterade i Hyllkammen. Hyllkammen blev därefter utvärderad vilket ledde till Hyllan och Kammen. Hyllan och Kammen jämfördes och beslutet blev att gå vidare med Hyllan.Hyllan resulterade i Sort It, som är en liggande hylla med 12 fack och 4 lådor. Sort It hjälper kontorsarbetare att organisera sina pappershögar. Det gör att kontoret blir mindre stökigt vilket kommer göra att kontorsarbetare kan koncentrera sig bättre. / This thesis project’s focus has been to study how a product can be developed to help office employees at the municipality’s building to organize paper at their desk. It can favor them in a way so that they can concentrate better at their work and possibly have a lower stress level.To get a better insight in how office employees’ offices look like, interviews and observations were arranged. Here I found out that they have a lot of paper piles on their desk instead of having them in a shelf. Research of what products exist on the market was done, to see what has been made as well as what solutions those products have. Brainstorming of ideas was made to develop concepts. The concepts were evaluated with sketch models and a matrix evaluation. Here I discovered a new concept that I chose to move forward with, concept Radhus.A process development of concept Radhus resulted with Hyllkammen. Hyllkammen were then evaluated which lead to Hyllan and Kammen. Hyllan and Kammen were compared and the decision of moving on with Hyllan was made.Hyllan resulted with Sort It, which is a shelf with 12 compartments and 4 drawers. Sort It will help office employees to organize their piles of paper. Sort It makes the office less messy which is going to help the office employees to concentrate better.

Detta examensarbete är i samarbete med företaget Skultuna 1607. Arbetets utmaning är att skapa en serie, innefattande två designlösningar, av kontorstillbehör, som bidrar till att åtgärda problemet att inte känna arbetsro, -motivation, trivsel och ordning vid hemarbete. Utöver det är det slutgiltiga resultatet ämnat att spegla Skultunas formspråk så mycket som möjligt. Arbetet följer en iterativ designprocess som består av tre faser, den analytiska fasen, kreativa fasen och presentationsfasen. Rapporten redovisar processen och resultatet av projektets utmaning.   I den analytiska fasen hämtades nödvändig kunskap om ämnet genom att bland annat söka fakta och utföra en enkätundersökning. Den analytiska fasen resulterade dels i insikten att många människor efter covid-19 pandemin väljer att arbeta hemifrån via något typ av hemmakontor.   Att gå från att arbeta på en fast arbetsplats till att arbeta hemifrån, kan medföra problemet som även blev arbetets utmaning. Ytterligare en genomförd undersökningsmetod visade att människor bryr sig mycket om att ha estetiskt tilltalande kontorstillbehör och att hålla ordning i sin arbetsplats. Därefter gick arbetet in i den kreativa fasen där idégenereringar utfördes. Efter utvärderande av idégenereringarna, påbörjades skisser i 3D-program följt av prototypande och tester. Detta gav insikter som ledde till justeringar av designkonceptet för att bättre uppfylla användarens behov, vilka fastställdes i den analytiska fasen. Detta resulterade i två produktkoncept till projektets serie av kontorstillbehör. Den första produkten vars syfte är att förvara och organisera pennor men även ger användaren möjlighet att förvara valfria föremål samt den andra produkten i serien som resulterade i en station till användarens mobiltelefon. Denna ger användaren möjlighet till att ladda mobilen samtidigt som den befinner sig i stationen. Därmed tillåter detta användaren att delta i exempelvis mobila videomöten eller telefonsamtal vid hemarbete utan att manuellt hålla i telefonen.

Följande studie genomfördes med hjälp av kvalitativa intervjuer med 4 lärare i förskoleklass och årskurs 1-3. Syftet var att studera deras uppfattningar om att organisera kommunikation i matematikundervisningen. Resultatet visade att lärarna ser kommunikation som grunden för elevernas lärande i matematik och att denna är viktig för att eleverna ska utveckla en förståelse för matematiken. Detta är något som även grundas i vetenskaplig forskning. Resultatet visade samtidigt att lärarna använder mycket praktiskt material och estetiska uttrycksformer som stöd till eleverna i den kommunikativa matematikundervisningen. Likaså riktar lärarna fokus mot att utveckla elevernas begreppsförståelse. De utmaningar lärarna anser sig finna i att organisera en kommunikativ matematikundervisning berör såväl klassrumsklimat som i att finna en struktur och ett stöd för genomförandet. De slutsatser som kan dras av resultatet är att de möjligheter och hinder som finns för att organisera en kommunikativ matematikundervisning, ligger på lärarnivå. Det är lärarens förmåga att hantera och utveckla såväl material som metoder och arbetssätt som avgör vilket utrymme kommunikation får i matematikundervisningen och som möjliggör elevernas utveckling av den kommunikativa förmågan.

Studien handlar om hur förskollärare på en förskola med teknikprofil talar om teknik ochteknikarbete samt deras tal om teknisk kompetens. Syftet med denna studie är att ta reda på hur förskollärare på en förskola med uttalad profilering mot teknik talar och arbetar med teknik. Dessutom syftar studien till att redogöra för förskollärares syn på kompetens vad avser teknik samt i relation till barns lärande om teknik i förskolan. För att ta reda på det intervjuade jag förskollärare med flera års erfarenhet av teknikarbete. Innehållet i intervjuerna och det observerade teknikmaterialet på förskolan låg till grund för studiens resultat. Resultatet visar att det går att identifiera mycket som är teknik i förskolans vardag och att teknikarbete inte behöver vara komplicerat. Vidare visas att alla sinnen kan engageras i arbetet med teknik med förskolebarn. Likaså bör aktiviteterna vara mer processinriktade istället för resultatinriktade. Resultatet visar också att satsningar och riktad fortbildning inom ämnet är önskvärt då studiens förskollärare trots stor kännedom om teknikämnet och utarbetade arbetsmetoder ändå eftersökte mer komptensutveckling.

Digitalisation is on the rise throughout society, this applies for the construction industry as well. The use of ICT tools, such as applications for tablets and smartphones, are in continuous development for the construction industry. A review of the literature shows that, despite this, the construction industry has not had the development that other industries have had regarding digitalisation. Many construction companies have been motivated to invest in and implement new technology because of the expected benefits, such as a more efficient construction process. A company's ability to take advantage of the knowledge and information available within the company is also closely associated with the use of ICT tools. The aim of this thesis has been to study how an actor in the construction industry could organise the work around ICT tools and how to motivate employees to use them. The thesis also aimed to study how the use of these tools can contribute to an organisation's learning process. To find out how the use of ICT tools could be organised, an analysis of the current situation must first be made. Mapping the user’s experience of ICT tools have been made to gain understanding of the current situation. A case study has been done, where data from interviews have been gathered. Interviews have been conducted with supervisors and subcontractors working in the production phase. The interviews show that the majority are in favour of working with this type of tool in the production phase. The largest identified driving force among supervisors are the time that can be saved on administrative work. Subcontractors considered that the greatest opportunity of this approach is to get access to statistics, which can create a learning process in their organisation. A recommendation for how a residential developer can organise and work with ICT tools have also been developed. It is based on the respondents' opinions and the studied literature. The recommendations include that users need to be well informed about the purpose of the tool. Users also need to be well trained in how the tool should be used, in order for the purpose to be fulfilled. Finally, drivers need to be identified and communicated in order to motivate users. / Digitalisering är på frammarsch i hela samhället, så även inom byggbranschen. Användandet av digitala informations- och kommunikationsverktyg (IKT-verktyg), så som applikationer för läsplattor och telefoner, är i ständig utveckling för byggbranschen. En genomgång av litteraturen visar på att byggbranschen trots detta inte har haft den utvecklingen som andra branscher har haft när det kommer till digitalisering. Många byggföretag har varit motiverade att investera i och implementera ny teknik på grund av de förväntade fördelarna med användandet, så som en mer effektiv byggprocess. Även ett företags förmåga att ta tillvara på den kunskap och information som finns inom företaget är nära förknippat med användandet av IT och digitala hjälpmedel. Syftet med detta arbete har varit att studera hur en aktör i byggbranschen kan organisera arbetet kring IKT-verktyg, samt hur anställda ska motiveras till att använda dem. Arbetet har också syftat till att närmare studera hur användandet av dessa verktyg kan bidra till en organisations lärandeprocess. För att ta reda på hur användandet av IKT-verktyg kan organiseras måste först en analys av nuläget göras. En kartläggning av användares upplevelse av IKT-verktyg har gjorts för att få förståelse för den nuvarande situationen. En fallstudie har gjorts, där data från intervjuer har samlats in. Intervjuer har genomförts med arbetsledare samt underentreprenörer verkande i produktionsskedet. Intervjuerna visar att majoriteten ställer sig positiva till att arbeta med den här typen av verktyg inom byggproduktion. Den största identifierade drivkraften, bland arbetsledare är tiden som kan sparas in på administrativt arbete. Hos underentreprenörer anses den största möjligheten med detta arbetssätt vara att få tillgång till statistik för att på så sätt skapa en lärandeprocess i den egna organisationen. En rekommendation för hur byggföretag kan organisera och arbeta med digitala hjälpmedel har också tagits fram. Den utgår från respondenternas åsikter och den studerade litteraturen. Rekommendationerna innefattar att användarna behöver vara väl informerade kring syftet med hjälpmedlet. Användarna behöver också vara väl utbildade i hur hjälpmedlet ska användas för att syftet ska uppfyllas. Slutligen måste drivkrafter identifieras och förmedlas, för att kunna motivera användarna.

Bedömning är en central och inte helt okomplicerad del i lärarens uppdrag oavsett ämnes- och åldersinriktning. Bedömning av ämneskunskaper i de lägre åldrarna är betingade med åldersrelaterade utmaningar då alla elever i dessa åldrar inte är läs- och skrivkunniga ännu, vilket således kan göra det svårt för läraren att lyckas få ett tillräckligt bedömningsunderlag. Bedömning av SO-ämneskunskaper är omgärdade av en särskild sorts komplexitet eftersom de i läroplanen framskrivna syftena för ämnet inrymmer mer än en tolkning. Det är detta problem som ligger till grund för denna studie vars syfte är att genom lärares egna berättelser få insyn i deras bedömningspraktik i SO-ämnesblocket i årskurs 1–3. Studien utgår från Lee Shulmans teori pedagogical content knowledge (PCK). Datainsamlingsmetoden är dels intervjuer, dels insamling av planeringar och bedömningsexempel.

SAMMANFATTNING Tidigare forskning har visat att elever i de lägre årskurserna som arbetar med att skriva sig till läsning, kan skriva längre texter eftersom det är fysiskt lättare för dem att skriva på datorn än för hand. Dock har vi inte funnit några belägg för hur elever organiserar och planerar sina texter vid skrivandet av berättande texter på datorn. Syftet med denna studie blev därför att undersöka vilka möjligheter elever i årskurs ett ges för att producera och organisera berättande texter, i en klass som arbetar med datorn som verktyg och en som inte gör det. Undersökningen utgick från två lärares beskrivningar av undervisningen och elevtexter. I studien utgick vi från ett sociokulturellt perspektiv eftersom vi tror att språk och skriftspråk konstrueras i en social kontext. Genom samtal kring texter, användningen av olika verktyg och stöd av en mer kompetent kamrat finner vi att elever kan utveckla sitt skrivande. Genom intervjuer har lärare fått beskriva sin undervisning. Denna undervisning jämfördes sedan med elevtexterna. Elevtexterna från de olika klasserna jämfördes också med varandra. I resultatet framkom det att båda undervisningssammanhangen möjliggör elevers skrivande, planerande och organiserande av berättande texter, fast undervisningssammanhangen ser olika ut. Klassen som arbetade med datorn skrev längre texter med ett bättre ordförråd än den andra klassen. Dock skrev den andra klassen med en mer sammanhängande röd tråd i sina berättande texter. I studien framkom även likheter mellan undervisningens stödstrukturer och hur eleverna organiserade sina texter. / ABSTRACT Previous research has shown that young children, who work with writing to reading, write longer texts because it is physically easier for them to write on the computer than by hand. However, we have not found any evidence of how pupils organize their texts when they write narrative texts. The aim of this study was to explore which possibilities the pupil gives to produce and organize the narrative texts, in the lower grades. One class worked with the computer as a tool and one did not. The survey was based on two teachers' descriptions of teaching and student texts. In this study, we assumed a sociocultural perspective because we think that language and written language is constructed in a social context. Through conversations about texts, the use of various tools and the support of a more competent person, we think that students can develop their writing. Through interviews with teachers who described their teaching and through pupil texts we found some interesting things. The result showed that both educational contexts allow students' writing, planning and organization of narrative texts. The teaching contexts were different from each other. The pupils who worked with writing through computers, wrote longer texts with a better vocabulary than the pupils who wrote by hand. However, the pupils who wrote by hand, had better support structures for the narratives red line and then wrote a more coherent text, than the pupils who worked on the computer. The study also showed similarities between the education support structures tours and how the students organized their text.