Studiens problemformulering bygger på studie- och yrkesvägledaryrkets avsaknad avformella strukturer gällande utformning av tjänsten samt uppdrags- och arbetsbeskrivning.Problemformuleringen synliggör även skillnaderna mellan formella strukturer och praxisinom vägledningsuppdraget. Studien har genom semistrukturerade intervjuer i kombinationmed vinjetter undersökt hur studie- och yrkesvägledare upplever den organisatoriska ochsociala arbetsmiljön inom vägledaryrket. Totalt har sju studie- och yrkesvägledareinformerats som arbetar på grund- och gymnasieskolor i Sverige. Studien avsåginledningsvis att även intervjua rektorer, vilket dessvärre inte blev fallet då enbart en rektorhar intervjuats. Syftet med studien är att förstå hur dessa aspekter av arbetsmiljö kan stå irelation till det vägledande uppdraget. Institutionell teori samt krav- och kontrollmodellenanvänds för att presentera, analysera och tolka den insamlade empirin. Analysen vilarprimärt på den normativa och kulturellt-kognitiva pelaren för att synliggöra handlingar,värderingar och roller som framkommit i det insamlade materialet. Dessutom användsbegreppet särkoppling i ett försök att förklara och bättre förstå glappet som uppstår mellanstyrdokument och det vardagliga arbetet inom yrket. Studiens resultat är kortfattat attförståelsen för yrket brister. Ett exempel på den bristande förståelsen är att studie- ochyrkesvägledarna upplever att övrig personal på skolan inte förstår vad arbetet med studieoch yrkesvägledning som hela skolans ansvar ska vara samt hur ansvarsfördelningen ska seut. Detta genererar problematik gällande implementering av generell vägledning, stress iarbetet samt tillgång till utmaningar i tillgången på direktiv och styrning. Resultatet ochanalysen presenteras i fyra huvudsakliga teman. Dessa är 1) Aktivt arbete ellerhögstressarbete, 2) Tjänstens varierande utformning, 3) Betydelsen av socialt stöd ochsamarbete och 4) Frihet under ansvar.

Ett problem grundskolorna upplever under högstadiet är den ökade andelen elever med problematisk skolfrånvaro, något som i sin tur påverkar elevernas framtid.  Prao kan bli en ny upplevelse för dessa elever vilket kan skapa motivation och framtidstro för elever med problematisk skolfrånvaro. Att elever genomför minst två veckors prao under högstadiet, för att prova på arbetslivet har i perioder varit lagstadgat i Sverige, och den senaste perioden startade 2018. Undersökningens syfte har varit att ta reda på praons betydelse för elever med problematisk skolfrånvaro, samt att skapa en förståelse för vilka förutsättningar studie- och yrkesvägledare skapar, i syfte att dessa elever ska genomföra prao.       Vår undersökning tar sin utgångspunkt i sex semistrukturerade intervjuer med studie- och yrkesvägledare där resultatet har analyserats genom teorin Careership som beskriver olika påverkningsfaktorer vilket formar en individ, samt teorin Self-efficacy där den upplevda självförmågan står i centrum. Vi har även valt att forma en egen konceptuell modell som är kombinerad av de två ovanstående teorierna. Detta för att kunna analysera sambandet av upplevd självförmåga, prao och handlingshorisont.      Resultatet visar att praon är ett viktigt inslag för elever med problematisk skolfrånvaro eftersom prao kan vara en av de delar som bidrar till ökad självkännedom med en insikt av sina förmågor som resultat. Genom prao får eleverna en ökad förståelse för varför eleven ska gå i skolan med en insikt av att skolan leder till arbete, samt ger en ökad motivation och därmed även en ökad närvaro. Resultatet visar även att elever med problematisk skolfrånvaro är beroende av en trygg praoplats för att vilja genomföra prao, och om prao genomförs bidrar detta till en ökad upplevd självförmåga.

Hur kan studie- och yrkesvägledare hjälpa elever hitta sin vilja att studera när deras motivation har svalnat? Så lyder i stora drag vår utgångspunkt i detta examensarbete. Via sex djupintervjuer med studie- och yrkesvägledare på gymnasienivå har vi sökt svar på huvudfrågan ovan. Val av motiveringsmetod hänger samman med hur respondenterna definierar inre motivation, hur de förklarar elevens beteende, vilka hinder de upplever i sitt motivationsarbete och hur de se ser på utvecklingsmöjligheter inom samma område. Det var då intressant att även ha med dessa problemformuleringar i vår undersökning.Då motivation är ett komplext begrepp har vi använt oss av flera olika teorier för att belysa ämnet ur följande perspektiv: aktuell ungdomsforskning, den humanistiska inriktningen med Maslows behovsteori och Egans empatitankar, förväntningsteori och attributionsteorin. I resultatet framgår det att de sex studie- och yrkesvägledarna beskriver inre motivation som en drivkraft och en vilja att göra något utan yttre påverkan. Respondenterna anser vidare att relationen till eleven är det första som måste fungera innan den inre motivationen kan byggas upp igen. Det gäller att finna elevens egen nivå och anpassa sig efter den. Intervjusvaren visar även att de bakomliggande orsakerna först måste bli synliga, för både studie- och yrkesvägledare och elev, innan motiveringsarbetet kan börja. Studie- och yrkesvägledaren motiverar genom sina olika samtalsfärdigheter i det enskilda samtalet och kan med positiva förväntningar ge elevens självförtroende en puff framåt för att stärka självkänslan.Vägen mellan studier och arbete är lång och osäker idag vilket gör att en del elever ger upp sina gymnasiestudier. Dagens arbetsmarknad och ungdomars sociala bakgrund är några förklaringar till varför elever tappar sin motivation enligt vår undersökning. Vi får också veta att studie- och yrkesvägledarnas fantasi och egna begränsningar spelar stor roll för hur de ser på nya möjligheter och nya alternativ. Därför är nätverk och arbetslag en bra grund för att hitta ny inspiration och nya perspektiv på sitt eget arbete. Respondenterna säger sig behöva mer tid att skapa bra relationer med eleverna, tid att fullfölja hela vägledningsprocessen och tid att reflektera över sitt arbete. I diskussionen framkommer det att vi tycker oss se ett mönster i våra respondenters vägledningsarbete beroende på om de har en formell studie- och yrkesvägledarutbildning eller inte. Vi kan också se att deras tidigare yrkesbakgrund har format deras val av arbetsupplägg och hur de väljer att forma sin roll som studie-och yrkesvägledare.

Syftet med denna studie är att undersöka hur och på vilket sätt studie- och yrkesvägledare använder sig av karriärteorier i praktiken. Syftet har lett till följande frågeställning; På vilket sätt och i vilken utsträckning använder sig studie- och yrkesvägledare av karriärteorier i praktiken inom skolväsendet? För att besvara syftet har vi gjort en kvalitativ undersökning med sex stycken semistrukturerade intervjuer där respondenterna har varit yrkesverksamma studie- och yrkesvägledare i Malmö kommun. Respondenterna är verksamma på två olika institutioner, grundskola och gymnasiet. Resultatet av den insamlade empirin analyserades med hjälp av tidigare forskning och teoretiska utgångspunkter som har varit Gerard Egans Trestegsmodell (2010), Anders Lovens Karriärvägledning (2015) och Mitchell, K. E., Levin, S., & Krumboltz, J. D. Planerad händelse (1999). Resultatet i studien visar att utbildade och verksamma studie- och yrkesvägledare använder sig av diverse karriärteorier men implementerar dessa på så vis som passar dem. Det vill säga studie- och yrkesvägledare anpassar teorierna till sitt arbete efter vad den sökande behöver. Respondenterna påpekar att det krävs att man som vägledare har förmågan att ändra och tillämpa teorierna till varje elev och att dela upp teorierna till vad som behövs för specifikt det enskilda vägledningssamtalet.

Denna studie behandlar hur studie- och yrkesvägledare, som arbetar på flera skolor samtidigt, upplever sin yrkesroll. Detta studeras genom att titta på vägledarens upplevelse om krav, resurser, förväntningar och stöd. Genom dessa faktorer får läsaren en klarare bild över hur studie- och yrkesvägledare upplever sin arbetssituation. Den kvalitativa studien har genomförts på så sätt att sex studie- och yrkesvägledare, som arbetar inom grund- och gymnasieskolan, intervjuats. Vi har utgått från Krav-kontroll modellen för att undersöka hur faktorerna påverkar den upplevda arbetstillfredsställelsen. Resultatet visade att på grund av små tjänster behöver arbetsuppgifterna prioriteras vilket har en negativ inverkan på vägledningen. Att studie- och yrkesvägledarna i denna studie har arbete på flera skolor samtidigt gör att de upplever att de inte utför ett gott arbete på grund av tidsbrist. Detta kan leda till upplevelse av negativ stress. Studie- och yrkesvägledarna upplever att det finns en otydlighet i deras yrkesroll vilket präglar samarbetet på arbetsplatsen. Okunskap om studie- och yrkesvägledares yrkesroll gör att övrig personal har orealistiska förväntningar på vägledarna, vilket påverkar samarbetet och gruppdynamiken.

Samhällsutvecklingen som skett i Sverige under de senaste årtiondena har bland annat inneburit en förändring på utbildnings- och arbetsmarknaden, vilket i sin tur medfört att valalternativen ökat för dagens skolelever. Samtidigt har ett flertal studier visat att elevers kunskaper och förmågor att fatta väl underbyggda val är bristfälliga. Studiens syfte är därför att undersöka hur studie- och yrkesvägledare i grundskolan resonerar kring begreppet valkompetens, sin yrkesroll, sitt ansvar samt sina lokala förutsättningar att arbeta med elevernas valkompetens. För att möta studiens syfte har följande frågeställningar formulerats:- Hur förstår och tolkar studie- och yrkesvägledare verksamma i grundskola begreppet valkompetens?- Vilka förutsättningar upplever studie- och yrkesvägledare verksamma i grundskola att eleverna ges för att kunna utveckla valkompetens?I studien har en kvalitativ metod tillämpats och sju halvstrukturerade livsvärldsintervjuer genomförts. Den insamlade empirin har sedan analyserats utifrån begreppen valkompetens, vägledning i vid och snäv bemärkelse samt utifrån systemteorin med fokus på skolan och studie- och yrkesvägledning. Resultatet visar att informanterna främst har en teoretisk förståelse för begreppet valkompetens och anser att det är av vikt att eleverna utvecklar valkompetens. Vidare visar resultatet att organiseringen av studie- och yrkesvägledningen skiljer sig åt på informanternas arbetsplatser och likaså förutsättningarna att arbeta med elevernas valkompetens. Tidsbrist, rektorns engagemang samt samverkan med lärare är faktorer som informanterna menar påverkar deras möjligheter att ge eleverna förutsättningar för att kunna utveckla valkompetens.

I dagens samhälle är det inte ovanligt att man under någon period i livet varit arbetslös. Har man inte varit det själv finns det förmodligen någon i ens närhet som är eller har varit arbetslös. I detta examensarbete har jag fördjupat mig i hur man uppfattar sin situation som arbetslös då man är över 45 år. Det övergripande syftet med studien är att öka förståelsen för hur äldre uppfattar och hanterar situationen som arbetslös. I min studie har jag använt mig av en kvanlitativt inriktad analysmetod som heter fenomenografi. Det innebär att jag genom fem djupintervjuer med äldre arbetslösa har fått tillgång till deras uppfattningar av sin situation som arbetslös. I min analys har jag använt mig av Goffmans(2006)stigmateori samt Marcus och Nurius (1986)motivationsteori kallad "möjliga själv". Studiens resultat visar att informanterna befinner sig i en mycket komplex situation genom sin arbetslöshet. Många av dagens företag vill hålla en lägre medelålder i sin organisation vilket försvårar informanternas möjligheter att hitta ett nytt jobb. De negativa attityder som finns gentemot äldre arbetslösa i samhället påverkar informanternas självbild på ett negativt sätt, vilket leder till att tron på den egna kapaciteten försämras. I vardaglig interaktion med andra människor blir situationen som arbetslös mycket påtaglig, ständiga frågor om varför man inte kunnat hitta ett nytt jobb tär på informanternas självförtroende. Att försvara den egna personen blir en vana i mellanmänskliga möten.

No description available.

En utbildning är en av de viktigaste faktorerna för en ungdoms framtidsmöjligheter. Ungdomar som inte har fullföljt sin gymnasieutbildning riskerar i många fall att hamna i en utsatt situation där vägen till fortsatta studier eller arbete begränsas.Enligt Skollagen 29 kap. 9§ ska en hemkommun kontinuerligt hålla sig informerad om hur ungdomar i kommunen är sysselsatta. Det innefattar ungdomar som fullgjort sin skolplikt men inte är inskrivna eller har fullföljt ett nationellt gymnasieprogram.Syftet med denna studie är att undersöka hur studie- och yrkesvägledarna skapar ett arbetssätt utifrån deras tolkning av Skollagen 29 kap. 9§ och Skolverkets allmänna råd, gällande det kommunala aktivitetsansvaret (KAA).Teorier som har använts beskriver tolkning och översättning, samtalstyper och tre stegs modell. Kvalitativ metod med sex intervjuer har genomförts för att samla in det empiriska materialet.Resultat som framkommit är att alla respondenter tolkar lagen snarlikt. Skolverkets allmänna råd läses inte av alla respondenter. Skollagen och Skolverkets allmänna råd brister i att ge information om hur man ska arbeta inom det kommunala aktivitetsansvaret, vilket lett till att alla respondenterna har gjort ett eget individuellt anpassat arbetssätt beroende på vad de har med sig sedan tidigare erfarenheter. En av slutsatserna är att skollagen 29 kap. 9§ samt Skolverkets allmänna råd behöver utvecklas samt att det krävs mer resurser för att uppnå kraven för att minska antalet ungdomar utan sysselsättning. / An education is one of the most important factors in a youth's future opportunities. Young people who have not completed their secondary education are in many cases at risk to end up in a precarious situation where the way to further studies or work are limited.According to the Swedish Education Act, Chapter 29. Section 9, a home municipality have to continuously work to keep it self-informed of how young people in the municipality are employed. This act comprises the young people who completed their compulsory schooling but are not enrolled or have completed a national high school program.The purpose of this study is to look in to the work of the educational and career guidance counselors in the municipal activity responsibilities, how they create the work based on their interpretation of the Education Act Chapter 29. Section 9 and the National Agency's guidelines.The theories that have been used for this study describe interpretation and translation, conversation types and a three-stage model. A qualitative method with six interviews were conducted to collect the empirical material.The result revealed that all respondents interpret the law very similar. The School Board general advice is not read by all respondents. The Education Act and the National Agency's guidelines fail to provide information on how to work within the municipal responsibility activity, which has led to that all the respondents have made their own individually tailored approach depending on what they have with them since past experience. One of the conclusions is that the Education Act Chapter 29. Section 9 and the National Agency general guidelines need to be developed and need for more resources to meet the requirements to reduce the number of young people without jobs.

Studien bygger på kvalitativa intervjuer med fem ungdomar som valt att läsa lärlingsutbildningen. Gymnasial lärlingsutbildning är en försöksverksamhet som startade hösten 2008. Syftet med studien är att undersöka vilka bakomliggande faktorer som påverkar eleverna att välja en lärlingsutbildning, vilka förväntningar de har på utbildningen, hur de tänker kring sin utbildning och sitt framtida arbete i ett livsperspektiv. Ett övergripande resultat i min studie är att intervjupersonerna genom sina individuella val av utbildning, synen på arbete och tankar om framtiden tenderar att reproducera den sociala klass som de vuxit upp i. Resultatet visar också att utbildningsformen med stor arbetsplatsförlagd del är attraktiv för ungdomarna i studien. Att få tillämpa de teoretiska kunskaperna i praktiken gör inlärningen bättre anser några av dem. Utbildningsformen fungerar som en motivationsfaktor för skoltrötta elever och gör att de får en gymnasieutbildning. Några av ungdomarna anser dessutom att den leder till att de lättare kommer att få arbete efter avslutad utbildning. Utbildningsorten är också av betydelse för valet av utbildning för ungdomarna i studien. Ungdomarna i studien föredrar fast anställning framför tillfällig. De tycker det är viktigt med tryggheten som en fast anställning ger. De teoretiska perspektiv som behandlas i uppsatsen är Bourdieus sociologiska teori där han använder begreppen habitus och olika slags kapital för att förklara våra val samt Gottfredsons socialpsykologiska teori om individens kompromisser och begränsningar i en valsituation. / The individual acting space related to social class - a study about the training education