I vår uppsats Varför inte en vägledare? har vi behandlat en studie- och yrkesvägledares kunskaper och hur de kan användas i verksamheter utanför utbildningsväsendet. Utifrån det livslånga lärandet och vikten av att hänga med den globala marknadsförändringen måste både individer och organisationer oavbrutet tänka på att utvecklas. I dagens kunskapssamhälle räcker det inte att utbilda sig en gång utan individerna måste ständigt tänka på att vara anställningsbara. Syftet med vårt examensarbetet är att undersöka hur medverkande organisationer utanför utbildningsväsendet får fram och tar till vara på personalens kompetens inom verksamheten. Vi vill jämföra en studie- och yrkesvägledares kompetens och kunskap med de medverkande organisationernas behov vid arbete med personalens kompetensutveckling. Examensarbetet syftar även till att uppmärksamma Studie- och yrkesvägledareutbildningen på vilka kunskaper som efterfrågas bland de medverkande organisationerna. Vidare syftar studien till att påvisa för studenter på Studie- och yrkesvägledareutbildningen hur arbetsmarknaden utanför utbildningsväsendet kan se ut. I studien har vi använt en kvalitativ intervjumodell där nio organisationer, utanför utbildningsväsendet, har medverkat. Vi har analyserat resultatet utifrån två idealtyper som påminner om teorierna Scientific Management och Human Relation. Ytterliggare teoretiker som bland annat behandlas är Peter Senge som poängterar vikten av positiv feedback, Gerard Egan och Gunnel Lind som tar upp samtalsmodeller. Vi har sett i undersökningen att en studie- och yrkesvägledare besitter liknande kunskaper som organisationer, utanför utbildningsväsendet, har behov av. Kunskaper och metoder som liknar de som lärs ut på Studie- och yrkesvägledareutbildningen är bland annat samtalsmetodik, pedagogik, gruppdynamik, omvärldskunskap och förmågan att se helheten av individen i samhället. Bristerna som informanterna har påtalat är framför allt kunskap om arbetsrätt, marknadsföring och ekonomi.

AbstractDenna uppsats har till syfte att undersöka vilka föreställningar studie- och yrkesvägledare har om folkhögskolan och se på hur dessa föreställningar påverkar vägledningen av enskilda individer. Metoden har varit en kvalitativ intervjustudie med åtta studie- och yrkesvägledare. Resultaten visar att det finns tydliga föreställningar om att folkhögskolan passar bättre för vissa individer än för andra. Samtidigt upplevs folkhögskolan vara en positiv skolform för de flesta. De som framförallt ses passa på en folkhögskola är de individer som av olika skäl har misslyckats med den traditionella skolan, kreativa individer och de som vill använda folkhögskolan som en väg in till högskolan. Undersökningens resultat har prövats utifrån teoretiska perspektiv om människors olika pedagogiska och neurofysiologiska skillnader. En slutsats har då varit att föreställningarna om folkhögskolan i väsentlig mån bygger på dessa skillnader. Individer vars tankestil är mer holistisk och har förmågor som inte främst bygger på de logisk-matematiska och lingvistiska anses passa bättre på folkhögskolan. De individer som har en mer systematisk tankestil med sina styrkor i just ovan förmågor ses passa bättre i den traditionella skolan där undervisningsmetoder och struktur är organiserade för att passa just dessa tankestilar.

I vårt examensarbete har vi försökt att belysa niondeklassares behov av studie- och yrkesvägledare samt vägledning på skolan. Syftet med uppsatsen är att både försöka se elevernas behov av vägledare i dagsläget, men även att beröra framtidens vägledning. I vår undersökning har vi använt oss av kvantitativ och kvalitativ metod. Vi har genomfört enkäter och intervjuer med niondeklassare på fyra skolor i Sydvästra Skåne. Våra resultat har vi knutit till olika teoretiska referensramar såsom bland annat Gerard Egans och Gunnel Lindhs samtalsmodeller. För att valsituationen skall leda till kloka och väl genomtänkta beslut så behövs vägledare som hjälp för att öka elevens självkännedom. Vägledaren gör detta i form av en process. Processen handlar om att man som vägledare lyfter fram, speglar tankar och bygger på elevens positiva sidor. Det handlar om att få eleven att lära känna sig själv bättre för att kunna göra självständiga val. Resultaten och vår analys indikerar att eleverna tycker att vägledaren ska finnas på skolan och gärna i större utsträckning än vad som är fallet i nuläget.

Syftet med den här studien är dels att undersöka hur det nya sättet att arbeta med studie och yrkesvägledning i Falköping fungerar, sedan starten av Vägledningscentret i höstas, och dels att undersöka vad elever tycker och tänker om den vägledning de får idag.Förra hösten ersattes praon i Falköpings kommun av VISA, som står för Vägledning Inför Studier och Arbetsliv. VISA har tagits fram genom projektet Personligt Entreprenörskap – att forma sin egen framtid. Jag har undersökt vad eleverna tycker om den nya formen av prao och hur fungerar den i praktiken Jag har använt mig av en kvantitativ metod och låtit elever i årskurs nio, besvara en enkät med frågor om vägledning och VISA. Jag har även låtit studie och yrkesvägledarna i kommunen besvara en enkät för att få deras synvinkel på de nya sätt som de nu arbetar på. Då det inte finns så mycket litteratur kring det nya arbetssätten så har jag också gjort två intervjuer, en med en koordinator och en med en projektledare.I resultat av studie- och yrkesvägledarenkäterna så beskrivs bland annat studie- och yrkesvägledarnas arbetsuppgifter i Falköping och vad de tycker och tänker om de arbetsuppgifter och de arbetssätt som de arbetar på. Det framkommer också i resultatet vilka arbetsuppgifter som har försvunnit och vilka som har tillkommit inom yrket i Falköping.I resultat av elevenkäterna så framkom det bland annat att många av eleverna tyckte att den information som de fick av sin studie- och yrkesvägledare inför gymnasievalet var bra eller mycket bra.Fler än hälften av eleverna tyckte att det samtal som de hade med sin studie- och yrkesvägledare inför gymnasievalet hjälpte dem att komma fram till vilket gymnasieprogram som de skulle välja.Femtiofem av eleverna tyckte att det arbetsplatsförlagda studiebesöket var bra, Tjugo elever tyckte att det var mycket bra.Den andra hälften, sjuttien elever, tyckte att besöken var mindre bra eller inte alls bra.

Valfriheten har ständigt ökat i Sverige till exempel inför valet inför gymnasiet. Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur studie- och yrkesvägledare uppfattar valfriheten och vad de anser valfriheten medför för ungdomarna inför gymnasievalet. Vidare undersöks studie- och yrkesvägledarnas upplevelse av vad som krävs för att hantera valfriheten. Metoden som användes för att besvara frågorna var kvalitativ metod, där studie- och yrkesvägledare intervjuades. Bakgrunden till undersökningen är att det finns forskning som visar att en stor valfrihet kan vara negativ och bidra till stress och ångest. Här finns det en tro på det rationella valet och att det är en viktig del i valfriheten. Författaren resonerars också om förmågor som krävs för att hantera valfriheten, vilket enligt studier inte utvecklats i samma takt som valfriheten. Inför valet till gymnasiet finns det många val för ungdomar. Studie- och yrkesvägledare är en yrkeskår som arbetar nära valsituationer och har en uppfattning och upplevelser kring vad valfriheten kan innebära. Resultatet visar på en stor komplexitet och kluvenhet kring valfrihet. Respondenterna upplever att valfriheten kan medföra stress och ångest. Det finns också motiverande faktorer vilket valfriheten medför. Det läggs stor tonvikt vid att ungdomarna är engagerade och själva tar sig tid till att söka information om olika val. Här visar resultatet också på en upplevd skillnad mellan de som har hjälp hemifrån och de som inte har det. Resultatet visar också att de förmågor som ryms i begreppet valkompetens anses vara av vikt för att hantera valfriheten.

Elever i årskurs nio står inför ett val då de ska söka till gymnasiet. De blir informerade, av studie- och yrkesvägledarna och även av rektorerna på gymnasieskolorna, om de program som det finns att välja på i deras närhet. Vi har bestämt oss för att titta närmare på den här informationen, hur den ser ut och om alla program får lika mycket uppmärksamhet. Vi har valt att inrikta oss på det individuella programmet. Detta har lett följande frågeställningar:•Vilken information får högstadieeleverna om individuella programmet?•Hur presenteras informationen för eleverna på högstadiet?•Vilka attityder har studie- och yrkesvägledare på högstadiet och rektorerna på gymnasieskolan till individuella programmet? För att nå fram till ett resultat har vi använt oss av viss litteraturgenomgång men främst av de intervjuer som vi har genomfört med sex stycken studie- och yrkesvägledare och två rektorer. I resultatet kan vi se att studie- och yrkesvägledarna använder sig av stereotyper när de kategoriserar eleverna som går på individuella programmet. De menar att det är en viss typ av människor som finns där. Både studie- och yrkesvägledarna och rektorerna är överens om att individuella programmet inte är ett program som eleverna aktivt söker, utan istället hamnar på. De är även eniga om att programmet har en negativ stämpel. Genom intervjuerna kan vi tycka oss se fördomar om individuella programmet både hos studie- och yrkesvägledarna samt rektorerna.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka några manliga studenters väg frångymnasieval till studie- och yrkesvägledarutbildningen. Utifrån syftet har jag formulerat följande frågeställning: Hur har manliga studenter på studie- ochyrkesvägledarutbildningen kommit fram till sitt val av utbildning? För att få svar påfrågeställningen har jag gjort en kvalitativ intervjuundersökning. Mitt urval är tremanliga studenter på studie- och yrkesvägledarutbildningen i termin ett på Malmö högskola. Intervjupersonerna har under intervjuerna fått tänka tillbaka till sittgymnasieval och berätta hur deras väg fram till studie- och yrkesvägledarutbildningenhar sett ut. För att tolka resultaten har jag använt mig av Gottfredsons teori omkompromiss och egenbegränsning.Mina resultat visar att endast en av intervjupersonerna hade vid gymnasievaletbestämt vad han ville göra efter gymnasiet och kunde därför välja ett gymnasieprogram utifrån det. De andra två valde gymnasieprogram mer utifrån sina kompisars val. Efter gymnasiet visste ingen av intervjupersonerna vad de ville blioch de provade därför alla på ett flertal olika utbildningar och yrken. De har därefterpå olika sätt kommit i kontakt med studie- och yrkesvägledarutbildningen som dealla tre ansett stämmer överens med deras självbild. Samtliga intervjupersoner hardålig eller ingen erfarenhet av studie- och yrkesvägledning på grundskolan ochgymnasieskolan. För en av intervjupersonerna har det varit en påverkande faktor ibeslutet att bli studie- och yrkesvägledare.Ett par slutsatser jag kan dra är att tanken att bli studie- och yrkesvägledare är någotsom har vuxit fram hos samtliga intervjupersoner. Trots att det finns likheter mellan intervjupersonernas vägar, ser deras vägar från gymnasieval till studie- och yrkesvägledarutbildningen olika ut. Den önskvärda framtida arbetsplatsen har för en av intervjupersonerna varit en påverkande faktor vid valet av utbildning.

No description available.

I vårt examensarbete har vi undersökt könskodning i gymnasieskolan för att tydliggöra hur det uttrycks. Utöver detta har vi valt att titta närmare på hur ungdomar och studie- och yrkesvägledare uppfattar detta fenomen samt hur könskodningen påverkar ungdomarna. Bakgrunden till detta arbete grundar sig på våra praktikerfarenheter där vi kommit i kontakt med könskodning och blivit uppmärksammade på detta ämne av främst vuxna i skolvärlden. Ungdomarnas erfarenheter och upplevelser av könskodning av gymnasieprogram är ett outforskat ämne vilket motiverade oss att forska inom ämnet med särskild fokus på ungdomarna. I vår undersökning har vi främst utgått från Hirdmans genusteori. Vi har genomfört två fokusgruppsintervjuer i två könsdominerade klasser; en manlig och en kvinnlig. Underlaget till dessa intervjuer grundar sig på 90 enkätsvar från tre olika gymnasieprogram med olika könskodning. Vidare har vi utfört två intervjuer med vägledare på högstadieskolor för att därigenom få en bredare bild av fenomenets utbredning samt för att kunna jämföra ungdomarnas och vägledarnas erfarenheter och tankar kring det. Vår forskning visar att könskodning är ett brett begrepp som finns införlivat på olika nivåer i skolvärlden. Trots att tveksamhet uttrycktes till om ungdomarna var medvetna om könskodning visar våra resultat på att ungdomarna var både medvetna om det samt levde med det i sin dagliga skolmiljö. Det som tydliggjordes är att en av orsakerna till könskodade val är förväntningar och normer på individen vilket leder till att ungdomarna gör könstypiska val. Vidare framkom det även att bristande information och programbeskrivningar är en betydande faktor vid ungdomarnas val vare sig det är könstypiskt eller atypiskt.

När eleverna väljer till gymnasiet genomför ett flertal av dem ett byte av program i nära anslutning till skolstart. Undersökningen tittar närmare på omvalet och kan komma att vara ett stöd för samtliga yrkeskategorier inom skolan som möter elever inför gymnasievalet. Studie- och yrkesvägledare inom skolan skall vara ett stöd i personalgruppens studie- och yrkesorienterande insatser vilket gör resultatet relevant för deras yrkesutövning. Syftet med undersökningen är att få veta vilka aktiviteter som kan ha haft betydelse för ungdomars val till gymnasieskolan samt vilka de viktigaste anledningarna till omval varit. Som metod har en kvantitativ enkät med semistrukturerade frågor använts. Den har sänts till de elever som har genomfört ett omval i åk 1 på gymnasiet under perioden 19 augusti till 15 september, 2009 i en medelstor kommun i Västsverige.