Själva essensen av ett aktiebolag är att kunna starta detta utan att själv löpa någon risk att bli betalningsskyldig för bolagets skulder. I vissa situationer kan dock aktieägare och andra ådra sig ett personligt betalningsansvar, antingen till följd av någon lagbestämmelse eller p.g.a. så kallat ansvarsgenombrott. Denna uppsats avhandlar ansvarsgenombrott mot styrelseledamöter med anledning av domen T 3004-08 från Hovrätten över Blekinge och Skåne. Hovrättens dom är kontroversiell först och främst för att ansvarsgenombrott i sig är ett omtvistat begrepp, men framförallt för att hovrätten utsträckt detta institut till att även omfatta styrelseledamöter och andra än aktieägare. Så sent som förra året skrev doktoranden Johan Svensson en artikel där slutsatsen var att ansvarsgenombrott aldrig förekommit i någon dom från Högsta domsto-len och att institutet således inte existerar i svensk rätt. En av slutsatserna i denna uppsats är att ansvarsgenombrott faktiskt existerar i svensk rätt och då närmast i form av en allmän rättsgrundsats. Rekvisiten för när ansvarsgenombrott kan utdömas är främst dessa tre; otillbörlighetsrekvisitet, osjälvständighetsrekvisitet och underka-pitaliseringsrekvisitet. Deras innebörd är näraliggande till dess språkliga betydelse, dvs. an-svarsgenombrott kan förenklat sägas föreligga när en aktieägare begagnat sitt inflytande på ett otillbörligt sätt över ett bolag som varken är självständigt eller har tillräckligt god kapitalise-ringsgrad. Deras exakta innebörd är dock omtvistat och det förekommer också andra rekvisit och förklaringsmodeller i doktrinen. På grund av oenigheten om rekvisitens exakta innebörd har vissa källor fått större vikt än andra vid domstolarnas tillämpning av ansvarsgenombrott. Av extra stor vikt synes en statlig utredning, SOU 1987:59, fått och i denna utredning finns också stöd för att ansvarsgenombrott ska kunna utsträckas till andra än aktieägare (t.ex. styrel-seledamöter) när dessa har begagnat ett bestämmande inflytande över bolaget och de nyss beskrivna ansvarsgenombrottsrekvisiten samtidigt är uppfyllda. Ytterligare en slutsats i arbetet är att hovrättens domslut verkar vara i linje med gällande rätt med hänsyn till att regeringen (i prop. 2004/05:85 s 208) bemyndigat rättstillämparen att använda och vidareutveckla ansvarsgenombrottsinstitutet och att både SOU 1987:59 och den skiljaktiga motiveringen i NJA 2006 s. 420 omnämner att bakomliggande intressenter, som inte är aktieägare, i vissa situationer kan bli ansvarsgenombrottssubjekt. Det är inte möjligt att exakt säga när ansvarsgenombrott kan konstitueras mot någon annan än aktieägare, men så verkar kunna ske när det är verkningslöst att vända sig emot aktieägarna, t.ex. vid korsvist ägande där bolag äger varandra fullständigt utan några andra fysiska eller juridiska personer med aktieinnehav, och det samtidigt finns andra intressenter i bakgrunden som utövar ett bestämmande inflytande över verksamheten. De som ”stått för verksamheten” kan då bli an-svarsgenombrottssubjekt och det viktiga är då vederbörandes faktiskt bestämmande inflytande och inte deras faktiska ställning. Utöver detta synes ett agerande att försöka komplicera och dölja ägarstrukturen för att kunna undandra sig personligt ansvar tillmätas vikt. Ansvarsgenombrott är således någonting som existerar i svensk rätt men dess exakta innebörd är omtvistat och oförutsebarheten är hög när det används. Av rättsäkerhetsskäl finns det därför goda skäl för att rättsläget klargörs, antingen av regeringen eller av HD.

Bakgrund: Behovet av bolagsstyrning är stort för mindre familjeföretag, då det kan hjälpa dem att hantera deras komplexa omvärld. Framförallt är det styrelsen som har en viktig roll när det gäller bolagsstyrning i familjeföretag. Ett aktivt styrelsearbete är viktigt för att de ska kunna stå sig i den ökande globala konkurrensen. En extern styrelseledamot kan bidra till ett aktivt och effektivt styrelsearbete och därmed ge företaget konkurrensfördelar. Det finns dock vissa problem förknippade med tillsättandet av externa styrelseledamöter som kan påverka valet att ta in utomstående i styrelsen. Därmed väcks frågan; vad är det egentligen som påverkar ett litet familjeföretags beslut att tillsätta en extern styrelseledamot? Syfte: Studiens syfte är attförklara varför små familjeägda aktiebolag väljer att tillsätta externa styrelseledamöter. Metod: Studiens syfte har besvarats genom en kvalitativ metod med en deduktiv ansats. Empiriskt material har samlats in genom djupgående intervjuer med representanter för tre små familjeägda aktiebolag, varav två av företagen har tillsatt en extern styrelseledamot medan ett företag inte tillsatt en extern styrelseledamot. Slutsats: Studien visar att tillsättandet av externa styrelseledamöter drivs av behovet av en extern styrelseledamot. Behovet, i sin tur, påverkas av ägarfamiljens komplexitet och företagets komplexitet. Desto större komplexitet, desto större är behovet av externa styrelseledamöter. Har företaget däremot en utvecklad struktur så minskas behovet. En annan slutsats som dragits från studien är att det krävs ett initiativ utifrån för att små familjeföretag ska ta beslut om ett tillsättande av en extern styrelseledamot. Dessutom visar studien att familjeföretag söker att förstärka deras styrelses servande roll, genom att tillsätta externa styrelseledamöter. / Background: The need for corporate governance in small family businesses is large since it helps the companies to handle their complex environment. The board of directors has a prominent role of corporate governance in family businesses, where an active board is important for the businesses in order for them to meet the increasing global competition. An outside director can contribute to a more active and efficient board work and thereby give the business competitive advantages. However, there are some problems associated with the appointment of outside directors that can affect the choice of bringing an outsider to the board. Consequently, raises the question; what really affects the decision to appoint an outside director in a small family business? Purpose: The purpose of this study is to explain why small family owned limited companies choose to appoint outside directors. Method: In order to fulfillthe purpose of the study a qualitative method with a deductive approach hasbeen used. Empirical data was collected trough profound interviews withrepresentatives of three small family businesses, out of which two has outside directors while one business has not appointed an outside director. Conclusion: The study shows that the appointment of outside directors is driven by the need for an outside director. The need is affected by the level of family complexity and business complexity. A high level of complexity equals a large need for outside directors. The need will diminish if the business has a well developed structure. Another conclusion is that it takes initiative from outside the company for them to take a decision to appoint an outside director. Furthermore, the study shows that family businesses want to improve the service role of the board by appointing an outside director.

The main purpose of this study is to investigate whether board diversity and women in a leading position (CEO or chairman of the board) have an impact on a firm’s ESG-score. To investigate whether a larger share of women on the board of directors have a positive impact on a firm’s ESG-score observations were made on firms that were listed on the Stockholm Stock Exchange during the years 2015-2019. Secondary data has been used and retrieved from Thomson Reuters Eikon database and some of the data has been manually retrieved. A regression analysis with fixed effects was conducted to measure the possible link between ESG-score and women on corporate boards and women in leading position. The results from the regression indicate that women on corporate boards are positively affecting the firm’s ESG-score but no link between ESG-score and women in leading position was found. The study’s findings contribute to the literature about women on corporate boards and sustainability reporting. / Könsdiversifiering och hållbarhetsfrågor är två aktuella ämnen som företag bör beakta i sin dagliga verksamhet. Uppsatsen undersöker sambandet mellan företagens hållbarhetsarbete, könsdiversifiering bland styrelsemedlemmar och kön i ledande position. Uppsatsens observationer genomförs på svenska företag som är noterade på Stockholmsbörsen under perioden 2015–2019. Datan som används har samlats in från Thomson Reuters Eikon databas, men även hämtats manuellt från respektive företags årsredovisning och hållbarhetsrapport. De svenska företagens hållbarhetsarbete mäts i form av ett ESG-score, vilket är ett mått på hur företaget arbetar med hållbarhet i miljö-, sociala- och styrningsfaktorer. För att undersöka sambandet så genomförs multipla regressionsanalyser med hjälp av fixed effects model. Även t-tester har genomförts för att ytterligare undersöka sambanden, samt korrelationsanalyser för att undvika spuriösa samband. Den beroende variabeln har varit ESG-score och oberoende variabler har varit GEND som visar andelen kvinnor i styrelsen, samt GILP som dummy variabel som visar om det finns en kvinna i någon av de ledande positionerna (verkställande direktör eller styrelseordförande). Det resultat vi finner utifrån analyserna visar på att det finns ett positivt signifikant samband mellan företagets ESG-score och andelen kvinnor i styrelsen. Resultatet är i linje med majoriteten av tidigare studier som genomförts inom ämnesområdet, resultatet kan även förklaras utifrån intressentmodellen. Utifrån resultaten finner vi inget resultat som visar på ett positivt samband mellan ESG-score och kvinnor i ledande position. Uppsatsens syfte är att bidra med kunskap kring de båda ämnesområdena, hållbarhetsrapportering och könsdiversifiering i företagsstyrelser.

Syfte: Studien genomförs i syfte att undersöka om det finns ett samband mellan BGD (Board Gender Diversity) och total CSP (Corporate Social Performance) samt mellan BGD och miljödimensionen respektive den sociala dimensionen.   Metod: I studien antas en positivistisk forskningsfilosofi med hypotetiskt-deduktiv ansats. Två urval med olika bolagssystem undersöks. Totalt undersöks 403 europeiska bolag. 121 bolag med dualistiskt bolagssystem och 282 bolag med monistiskt bolagssystem. Studiens kvantitativa forskningsstrategi formas utifrån en longitudinell design vilken implementerats mellan åren 2008-2017. All data samlades in via Thomson Reuters Datastream och analyserades sedan i SPSS.   Resultat & slutsats: Studien finner ett signifikant positivt samband mellan BGD och total CSP samt mellan BGD och miljödimensionen respektive den sociala dimensionen. Företag med högre BGD tycks ha större benägenhet att investera i CSR. hållbarhetsprestation. Sambandet påvisas inom såväl det dualistiska som det monistiska bolagssystemet. BGD:s påverkanseffekt är dock starkare inom det monistiska bolagssystemet.   Examensarbetets bidrag: Med studien erhålls ny kunskap om relationen mellan BGD och total CSP samt mellan BGD och miljödimensionen samt den sociala dimensionen. Studien är bland de första att göra en jämförelse mellan det dualistiska och det monistiska bolagssystemet. Resultatet är relevant med hänsyn till att det ställs allt högre krav på företag att agera hållbart samt den pågående debatten om huruvida EU bör införa obligatorisk könskvotering i styrelser.     Förslag till fortsatt forskning: Ytterligare forskning på land- och branschnivå behövs då sambandet kan skilja sig åt mellan de olika länderna och branscherna, och således påverka logiken bakom obligatorisk könskvotering. Framtida forskning föreslås även inkludera det tredje bolagssystemet, mixed board structure. Vidare ges förslaget att titta närmre på företagsrisken och dess betydelse inom olika bolagssystem, dels med avseende på företagens hållbarhetsprestation, men även med avseende på BGD. Slutligen föreslås framtida forskning undersöka de enskilda CSP-dimensionerna närmre i syfte att utröna vad som kan ligga bakom BGD:s större inverkan på den sociala dimensionen. / Aim: The study is carried out in order to investigate whether there is a link between BGD (Board Gender Diversity) and total CSP (Corporate Social Performance) as well as between BGD and the environmental and social dimension respectively.   Method: In this study we adopt a positivist research philosophy with a hypothetical-deductive approach. Two samples with different board systems are studied. 403 European companies in total are studied. 121 companies with a two-tier board system and 282 companies with a one-tier board system. The quantitative research strategy is based on a longitudinal design implemented between 2008-2017. All data was collected through Thomson Reuters Datastream and then analyzed using SPSS.   Result & Conclusions: The study finds a significant positive relationship between BGD and total CSP as well as between BGD and the environmental dimension and the social dimension respectively. Companies with higher BGD seems to be more likely to invest in CSR. The relationship is found within the two-tier board system as well as the one-tier board system. However, the impact of BGD is stronger within the one-tier board system.   Contribution of the thesis: The study provides new knowledge about the relationship between BGD and total CSP as well as between BGD and the environmental dimension and the social dimension. The study is among the first to make a comparison between the two-tier board system and the one-tier board system. The result is relevant in view of the increasing demands on companies to act sustainably as well as the ongoing debate on whether the EU should introduce mandatory gender quotas on boards.   Suggestions for future research: Further research at country and industry level is needed as the relationship may differ between different countries and industries, thus affecting the logic behind mandatory gender quotas. Future research is also proposed to include the third board system, mixed board structure. Furthermore, the proposal to look more closely at the corporate risk and its importance within various board systems, partly with regard to the companies’ sustainability performance, but also with regard to BGD, is given. Finally, it is proposed that future research could investigate the individual CSP dimensions more closely in order to determine what may be behind BGDs greater impact on the social dimension.

Bakgrund: Privata företag förväntas ha färre finansieringsmöjligheter än publika börsnoterade företag, vilket gör privata företag mer begränsade till extern skuldfinansiering från kreditinstitut. Kostnaden för den externa skuldfinansieringen påverkas av kreditgivarens riskbedömning och det kontrollbehov som bland annat uppstår på grund av agentkonflikten mellan långivare och låntagare. Vi ämnar därför undersöka hur ägaren och ägarens val av styrelse och extern revisor kan reducera agentkonflikten och därmed reducera företagens räntekostnader vid extern skuldfinansiering. Syfte: Syftet med vår uppsats är att undersöka huruvida ägarkoncentrationen samt ägarens val av styrelse och extern revisor påverkar företagens externa räntekostnader i privata svenska aktiebolag. Metod: Studiens ansats är av deduktiv art utifrån en tvärsnittsdesign. Studien utgår från en kvantitativ metod för att testa studiens hypoteser utifrån ett urval av medelstora privata svenska aktiebolag. Resultat: Ägarkoncentrationen, styrelsens storlek samt styrelsens oberoende har ingen signifikant påverkan på räntekostnaden. Däremot visar resultaten i studien att det finns ett signifikant negativt samband mellan räntekostnaden och valet att utse en extern revisor från Big4. / Background: Private companies are expected to have fewer funding opportunities than public listed companies, which makes private companies more dependent on external debt financing from credit institutions. The cost of the external debt financing is affected by the lenders risk assessment and the need for control that naturally appears because of the agency conflict between lenders and borrowers. We aim to examine how the owner and the owner’s choice of board of directors and external auditor can reduce the agency conflict and thus reduce the companies interest costs in external debt financing. Purpose: The purpose of the study is to investigate if the owner concentration as well as the owner’s choice of board composition and external auditor, affects the external interest costs of private Swedish limited companies. Method: The study’s approach is deductive in nature and based on a cross sectional design. The study is based on a quantitative method for testing the hypotheses, based on selection of medium-sized private Swedish limited companies. Conclusions: The ownership concentration, the board size and the board independence have no significant influence on the interest rate. The study does however show a significant negative correlation between the interest rate and the choice to appoint an external auditor from one of the Big4.

Underrepresentation av kvinnor i styrelser är ett omtalat samhällsproblem. För att inkludera kvinnor och skapa ett styrelserum av mångfald har kvoteringar implementerats i EU. Trots kvoteringsdirektiv om en styrelse där 40 procent ska bestå av kvinnor, uppfyller bolagsstyrelser i Europa inte målen. Incitamenten för en mer jämställd styrelse är, förutom kvinnlig representation och rättigheter, finansiell lönsamhet. En god bolagsstyrning är viktigt för en effektiv ekonomisk hälsa och utveckling och lönsamhet. Könsdiversitet tenderar att öka ekonomisk tillväxt. Trots att fördelar för lönsamhet tillsammans med jämställdhet konstaterats återfinns ofta en ojämn könsfördelning bland bolagsstyrningen i börsnoterade bolag. Idag finns ett flertal studier om könsdiversitet i styrelser kopplat till lönsamhet med blandade resultat. Studierna analyserar ofta en mängd bolag där sektorn banker exkluderas. Banker har en betydande roll i samhället och är viktig för ett lands ekonomiska tillväxt. Studien syftar därför till att analysera om inkludering av kvinnor i bolagsstyrelser har en påverkan på europeiska bankers finansiella lönsamhet. Genom studien lyfts teorierna agentteorin, kritiska massanteorin och intresseteorin för att belysa olika perspektiv av ämnet. Där analyseras och diskuteras hur stor andel kvinnor styrelsen bör utgöra för att kunna göra skillnad samt mångfaldens påverkan på gruppen och resultatet. I studien genomförs analyser på de finansiella lönsamhetsmåtten ROA och Tobins Q. Studiens resultat påvisar genom analyserna att ett positivt samband finns mellan kvinnor i styrelser och finansiell lönsamhet. Analysen testar ett flertal variabler där bankernas storlek, styrelsens storlek och likviditet tas i beaktning. Analysen påvisar även att fler variabler har inverkan på lönsamheten. Studien kan genom resultatet påvisa att kvinnor i styrelsen har en påverkan, men framför allt att mångfald tenderar att öka lönsamhet. Jämställdhet är ett samhällsproblem och belyses genom studien där lika förutsättningar och kvinnors egen makt lyfts. I studien påvisas att inkludering av kvinnor i styrelser tenderar att öka lönsamheten hos europeiska banker. Detta lyfter att incitamentet finns att inkludera kvinnor för en finansiell lönsamhet, men även för jämställdhet. / Underrepresentation of women in boardrooms are societal issues. To include women and create a diverse boardroom, quotas have been implemented in the EU. Despite directives requiring boards to consist of 40 percent women, European corporate boards fail to meet these goals. Incentives for a more gender-balanced boardroom include, in addition to female representation and rights, financial profitability. Good corporate governance is crucial for effective economic health, and development, and profitability. Gender diversity tend to increase economic growth. Despite benefits for profitability along with gender equality, an uneven gender distribution is often found among corporate boards in listed companies. Today, there are numerous studies on gender diversity in boards linked to profitability with mixed results. These studies often exclude the banking sector. Banks play a significant role in society and are important for a country's economic growth. Therefore, the study aims to analyze whether the inclusion of women in corporate boards affects the financial profitability of European banks. The study highlights the theories of agency theory, critical mass theory, and stakeholder theory to illuminate different perspectives on the subject. The study analyzes and discusses what proportion of women the board should consist of to make a difference, as well as the impact of diversity on the group and the outcome. In the study, analyses are conducted on the financial profitability measures ROA and Tobin's Q. The results of the study demonstrate a positive significant relationship between women on boards and financial profitability. The analysis tests several variables, including bank size, board size, and liquidity. The analysis also indicates that several variables affect profitability. The study's results can demonstrate that women on the board have an impact, but primarily that diversity tends to increase profitability. Gender equality is a societal issue highlighted in the study, where equal opportunities and women's empowerment are emphasized. The study shows that the inclusion of women on boards tends to increase the profitability of European banks. This highlights the incentive to include women for financial profitability, as well as for gender equality.

Titel: A Game of Nods and Winks - En studie om faktorer som påverkar svenska börsbolagsanvändning av resultatmanipulering Bakgrund: Resultatmanipulering är att omdiskuterat ämne i Europa såväl som i USA.Resultatmanipulering har konstaterats frekvent användas i svenska bolag. Vi frågar oss vilkabakomliggande faktorer kan påverka mängden av resultatmanipulation. Syfte: Studiens syfte avser att förklara hur analytikers prognoser och andelen kvinnligastyrelseledamöter påverkar resultatmanipuleringen i svenska noterade bolag. Metod: En tvärsnittsstudie med en deduktiv ansats genomförs där teorier testats viahypotesprövning. Teorierna Positiv redovisningsteori, Agentteori, Prospect theory och Critical Mass theory avser att behandla de incitament som ligger till grund förresultatmanipulering. Urvalet består av Stockholmsbörsens Large, Mid, Small Cap bolagunder åren 2012 till 2016. Slutsatser: Resultatet påvisar att företag har en stark vilja nå analytikers prognoser samt atten hög andel kvinnliga styrelseledamöter har en negativ påverkan på företagets vilja atttillämpa resultatmanipulering. Vi kan i studien även visa en interaktionseffekt mellan de tvåfaktorerna. / Title: A Game of Nods and Winks - A study on underlying factors that affect the use of Earnings management in Swedish public companies Background: Earnings management is a subject of discussion in Europe as well in the United States. Earnings management has been found to be frequently used in Swedish companies. We ask ourselves what the underlying factors are and how can they affect the amount of Earnings management. Purpose: The main purpose of this study is to investigate how analysts’ forecasts and a high proportion of female board members affects how public Swedish companies manage their earnings through Earnings management. Method: A quantitative cross-sectional study with a deductive approach are performed and theories constitutes the basis for our hypothesis. The theories; Positive accounting theory, Agency theory, Prospect theory and Critical Mass theory intends to deal with the incentives behind Earnings management. The observation period is 2012 to 2016 and consists of companies from the Stockholm stock exchange market. Conclusions: The result concludes that companies have strong incentives to reach analysts’ forecasts and that a high percentage of female representation on the board have a negatively impact on company’s willingness to manage their earnings. In the study, we can also detect an interaction effect between the two variables.