Sammanfattning Denna uppsats inleds med en kort historisk genomgång av den aktiebolagsrättsliga utvecklingen i Sverige under de senaste århundradena. Därefter sätts fokus på gällande rätt vad det gäller det personliga ansvaret för styrelseledamöter i aktiebolag. Styrelseledamöters ansvar i samband med likvidation, förpliktelser som uppstår innan bolaget är registrerat och olovlig värdeöverföring genomgås och följs upp med en genomgång av styrelseledamöters skadeståndsansvar gentemot bolaget och gentemot andra. Därefter följer en genomgång av det straffansvar som kan drabba en styrelseledamot. Därpå följer en liknande genomgång av gällande rätt för revisorers personliga ansvar. Revisorsnämndens funktion gås igenom innan gällande rätt för revisorers skadeståndsansvar presenteras. Även det straffansvar som kan komma att bli aktuellt för en revisor utreds. Rättsläget analyseras därefter i de delar som tidigare presenterats. Analysdelens disposition är i stora drag uppställd på samma sätt som i studiens deskriptiva del. Inledningsvis analyseras således styrelseledamöternas personliga ansvar i olika delar, för att följas upp med en analys av revisorers personliga ansvar. Studiens resultat består av ett flertal konkreta råd på hur en styrelseledamot respektive en revisor ska handla i olika situationer för att undvika ett personligt ansvar. Därutöver presenteras ett mycket kortfattat förslag om att revisorsnämnden kan överta tillsättningen av revisorer från bolagsstämman.

I dagens samhälle har betydelsen av både hållbarhetsprestation och kvinnans roll som befattningshavare vuxit, där såväl investerare som företag i större utsträckning än tidigare tar hänsyn till dessa aspekter. I denna studie har en multivariat regressionsanalys tillämpats för att undersöka huruvida det föreligger samband mellan kvinnliga VD:ar respektive kvinnliga styrelseledamöter och hållbarhetsprestation, mätt i ESGC-betyg. Vidare har en interaktionseffekt mellan kvinnliga VD:ar och kvinnliga styrelseledamöter studerats för att predicera ett eventuellt samband till hållbarhetsprestation. Urvalet baserar sig på 508 observationer beträffande svenska börsnoterade bolag under åren 2019 och 2020. Det erhållna resultatet visar ett positivt, signifikant samband mellan andelen kvinnliga styrelseledamöter och hållbarhetsprestation. Detta positiva samband finns redan när andelen kvinnliga styrelseledamöter motsvarar 20 procent och förstärks ytterligare när andelen kvinnor utökas till 30 procent. Studien finner inget signifikant samband mellan kvinnliga VD:ar och hållbarhetsprestation. Liknande resultat föreligger även beträffande sambandet mellan interaktionseffekten och hållbarhetsprestation.

<p>Enligt principal-agentteorin bör incitamentsprogram vara utformade så att den verkställande direktören får incitament att utföra de handlingar som ökar aktieägarnas nytta. Detta kan ske genom optionsprogram. I denna uppsats undersöks huruvida institutionellt och utländskt ägande samt utländska styrelseledamöter driver fram optionsprogram i svenska börsbolag. För att utforska detta har vi samlat in datamaterial från 49 svenska företag noterade på Nordic Large Cap och sedan estimerat logitmodeller. Vi får inget signifikant resultat för vare sig institutionellt eller utländskt ägande. Däremot finner vi att anglosaxiska styrelseledamöter möjligen driver fram optionsprogram i svenska börsbolag, men kausaliteten kan vara omvänd.</p>

Antalet kvinnliga styrelseledamöter i bolag har ökat de senaste åren och studier visar att bolag med könsdiversifierade styrelser redovisar högre lönsamhet än andra företag. Flera av dessa studier är baserade på data från små, medelstora och stora börsnoterade bolag. Regeringen föreslog nyligen en kvoteringslag där kvinnor skall utgöra 40 procent av antalet styrelseledamöter i bolag med syfte att få mer jämlika styrelser. Intressant är då att studera om fördelarna med könsdiversifierade styrelser beaktas av investerare och hur marknadsaktörer agerar. I studien visas att när nominering av kvinnliga styrelseledamöter offentliggörs har det en negativ påverkan på företagets marknadsvärde, men denna påverkan är inte statistiskt signifikant. Vidare påverkas inte nomineringens inverkan på aktiekursförändringen av ett bolags branschtillhörighet. / The number of female directors of companies has increased in recent years and studies show that companies with diverse boards report higher profitability than other companies. Several of these studies are based on data from small, medium and large listed companies. The government recently proposed a quota law where women will constitute 40 per cent of the directors of companies to push for more equal boards. Hence, studying the benefits of diverse boards and its investor reactions and how the market is moving is of interest. The study shows that when the nomination of female board members is published, it has a negative impact on the company's market, but this effect is not statistically significant. Furthermore, the nomination affect does not have an impact on the stock price change regarding the company's industry affiliation.

Titel: Hur andelen kvinnor i styrelsen påverkar sambandet:Aggressiv skatteplanering och CSR -  En kvantitativ studie på 883 globala företag Nivå: Examensarbete på Grundnivå (kandidatexamen) i ämnet företagsekonomi Författare: Katarina Nordin &amp; Sofie Onsgård Handledare: Jan Svanberg Datum: 2019-Januari Syfte: Det finns ett ökat krav på att företagen ska CSR- rapportera och det har därmed blivit viktigt för företagen att investera inom CSR (corporate social responsibility). Det finns tidigare studier som pekar på att företag som utför aggressiv skatteplanering går emot det CSR står för, då skattepengarna går till företagen istället för att gå till samhällsutveckling och att det därmed skulle föreligga ett negativt samband mellan CSR och aggressiv skatteplanering. Generellt finns det få kvinnor i företagens styrelser trots att kvinnor har andra egenskaper än män, som kan påverka styrelsens beslut och vad de väljer att investera i, bland annat anses kvinnor kunna påverka företagets CSR-prestation. Syftet med studien är att förklara hur andelen kvinnor i styrelsen påverkar sambandet mellan CSR och aggressiv skatteplanering. Metod: Studien har en positivistisk vetenskaplig utgångspunkt där en kvantitativ forskningsmetod med deduktiv ansats har använts. Sekundärdata har samlats in från databasen Thomson Reuters datastream. Vid insamling av datan har en longitudinell design använts för åren 2008–2017. Studiens urval omfattar 883 globala och publika företag, som därefter har analyserats i programmet IBM SPSS. Resultat &amp; slutsats: Studien finner ett negativt signifikant samband mellan företags CSR-prestation och skattebetalning, företag med bra CSR-prestation utför således aggressiv skatteplanering. Vidare visar resultatet inget signifikant samband för interaktionseffekten (andelen kvinnor*CSR) och skattebetalning, det finns således ingen moderation som kan påverka effekten av CSR-prestation på den aggressiva skatteplaneringen. Kvinnor har därmed ingen påverkan på CSR-prestationens effekt på aggressiv skatteplanering. Studien finner inte heller något signifikant samband mellan interaktionsvariabeln och aggressiv skatteplanering för företag med färre än tre kvinnor i styrelsen samt företag med tre kvinnor eller fler i styrelsen. Resultatet visar därmed att kritisk massa-teorin inte har någon effekt, att antalet kvinnliga styrelseledamöter inte har någon betydelse.   Examensarbetets bidrag: Genom denna studie tillkommer ny kunskap inom det företagsekonomiska ämnet då vi fyller ett forskningsgap genom att undersöka hur andelen kvinnliga styrelseledamöter kan påverka sambandet mellan CSR och aggressiv skatteplanering. Studien ger värdefull kunskap till företagsledningen och företagets intressenter gällande kvinnliga styrelseledamöter, CSR och aggressiv skatteplanering.     Förslag till fortsatt forskning: Då denna studie har använt ett sammanslaget mått på företags CSR-prestation har inte alla olika dimensioner kunnat studerats. Ett förslag till vidare forskning är därmed att studera sociala-, ekonomiska- och miljömässiga dimensionerna för att se hur de påverkar bland annat aggressiv skatteplanering. Vidare forskning kan även använda andra mått än ETR för att mäta aggressiv skatteplanering och studera industri- och landstillhörighet mer ingående för att se skillnader i dessa faktorer. Nyckelord: CSR (Corporate social responsibility), aggressiv skatteplanering, kvinnliga styrelseledamöter, kritisk massa

<p>Bakgrund: Bolagsstyrning innefattar både ägande och effektiv styrning av företag. I detta sammanhang spelar bolagsstyrelser och deras sammansättning en stor roll, då de är ansvariga för att besluta om företagens mål och strategier samt hur dessa skall uppnås. Styrelsens sammansättning är ett mycket väldebatterat och aktuellt ämne i näringslivet, men företeelsen gemensamma styrelseledamöter, det vill säga att företag har samma styrelseledamot, har inte fått särskilt mycket uppmärksamhet, varför vi har fördjupat oss inom det området. </p><p>Syfte: Syftet med denna uppsats är att studera förekomsten av gemensamma styrelseledamöter hos storföretag på Stockholmsbörsen. Vidare syftar studien till att ge möjliga orsaker till att företag har gemensamma styrelseledamöter. </p><p>Genomförande: Denna studie är en dokumentstudie, vilket innebär att det empiriska materialet bygger på sekundärkällor. </p><p>Resultat: Förekomsten av gemensamma styrelseledamöter var 2003 utbredd bland de företag som återfinns på listan ”mest omsatta” på Stockholmsbörsens A-lista. Det finns inte enbart en giltig förklaring till förekomsten av gemensamma ledamöter. De förklaringar som funnits har sin grund i styrelseledamöternas ålder, lojalitet styrelseledamöterna emellan och framförallt ägande och sfärer. I studien har det dessutom framkommit att det fanns klusterbildningar kring de finansiella företagen Investor, Industrivärden, SHB och SEB.</p>

Bakgrund: Bolagsstyrning innefattar både ägande och effektiv styrning av företag. I detta sammanhang spelar bolagsstyrelser och deras sammansättning en stor roll, då de är ansvariga för att besluta om företagens mål och strategier samt hur dessa skall uppnås. Styrelsens sammansättning är ett mycket väldebatterat och aktuellt ämne i näringslivet, men företeelsen gemensamma styrelseledamöter, det vill säga att företag har samma styrelseledamot, har inte fått särskilt mycket uppmärksamhet, varför vi har fördjupat oss inom det området. Syfte: Syftet med denna uppsats är att studera förekomsten av gemensamma styrelseledamöter hos storföretag på Stockholmsbörsen. Vidare syftar studien till att ge möjliga orsaker till att företag har gemensamma styrelseledamöter. Genomförande: Denna studie är en dokumentstudie, vilket innebär att det empiriska materialet bygger på sekundärkällor. Resultat: Förekomsten av gemensamma styrelseledamöter var 2003 utbredd bland de företag som återfinns på listan ”mest omsatta” på Stockholmsbörsens A-lista. Det finns inte enbart en giltig förklaring till förekomsten av gemensamma ledamöter. De förklaringar som funnits har sin grund i styrelseledamöternas ålder, lojalitet styrelseledamöterna emellan och framförallt ägande och sfärer. I studien har det dessutom framkommit att det fanns klusterbildningar kring de finansiella företagen Investor, Industrivärden, SHB och SEB.

Enligt principal-agentteorin bör incitamentsprogram vara utformade så att den verkställande direktören får incitament att utföra de handlingar som ökar aktieägarnas nytta. Detta kan ske genom optionsprogram. I denna uppsats undersöks huruvida institutionellt och utländskt ägande samt utländska styrelseledamöter driver fram optionsprogram i svenska börsbolag. För att utforska detta har vi samlat in datamaterial från 49 svenska företag noterade på Nordic Large Cap och sedan estimerat logitmodeller. Vi får inget signifikant resultat för vare sig institutionellt eller utländskt ägande. Däremot finner vi att anglosaxiska styrelseledamöter möjligen driver fram optionsprogram i svenska börsbolag, men kausaliteten kan vara omvänd.

Bakgrund Små familjeägda aktiebolags styrelsesammansättning brukar kännetecknas av en överlappning mellan familjen och företaget. Små företag har ofta inte råd med det antal kompetenta styrelseledamöter som de har behov av och kan därmed gå miste om viktig information, kompetens och erfarenheter som en extern styrelseledamot kan bidra med. Vidare har tidigare forskning visat att externa styrelseledamöter kan tillföra ett främmande inslag i familjeföretaget vilket kan ge en känsla som innebär förlust av kontroll. Slutligen kan det anses finnas brister i tidigare forskning då små företag har undersökts i mindre utsträckning. Forskningsfrågor Vad är det som avgör varför små familjeföretag väljer att tillsätta externa styrelseledamöter eller inte? Syfte Syftet är att genom kvalitativa intervjuer förklara små familjeföretags tillsättande av externa styrelseledamöter. Metod Studien har byggts på en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer som genomförts med tio VD:ar i tio små svenska familjeägda aktiebolag. Teoretisk referensrams Den teoretiska referensramen bygger på en trecirkelmodell som beskriver familjeföretags överlappande system. Avslutningsvis ges en överblick av styrelser samt beskrivs agentteorin och stewardshipsteorins förhållande till externa styrelseledamöter. Empiri De tio genomförda intervjuernas resultat presenteras under fyra teman och tabeller. Analys Analyskapitlet har genomförts med stöd av den teoretiska referensramens olika delar. Slutsats 0Vår slutsats är att den viktigaste egenskapen hos en extern styrelseledamot är dess kompetens och erfarenhet. En annan viktig faktor som avgör valet är för att få en s.k. input, en extern syn på verksamheten och någon att bolla idéer med. I och med tillsättandet har många av företagens styrelsearbeten övergått från passivt till aktivt styrelsearbete och de intervjuade företagarna ser endast positivt på tillsättandet. / Background Small family-owned limited liability company board composition is usually characterized by an overlap between the family and the company. Small businesses often can’t afford the number of qualified board members that they have in need and can thus miss important information, expertise and experience as an external board member can contribute. Furthermore, previous research has shown that outside directors can bring a foreign element in the family business which can give a sense involving loss of control. Finally, it is considered to be flaws in previous research when small companies have been investigated to a lesser extent. Research questions What is it that determines why small family businesses choose to appoint outside directors, or not? Purpose The purpose is that through qualitative interviews explain small family companies appointment of external board members. Method The study has been built on a qualitative approach with semistructured interviews conducted with ten CEOs of ten small, familyowned companies. Theory The theoretical framework is based on a threecircelmodel that describs the overlapping systems in family business. Finally it is an overwiev of boards and a explanation about the agency theory's and stewardship theory’s relation to the external board members. Empiricism The ten completed interview results are presented under four themes and tables. Analysis The analysis chapter has been implemented with the support of the theoretical framework different parts Conclusion Our conclusion is that the main feature of an external director is its expertise and experience. Another important factor that determines the choice is to get a so-called input, an external view of the business and someone to bounce ideas with. After the appointment many boards have worked in shift from passive to active and the interviwed businessowners only look positive on the appointment.

De senaste åren har en ökning av andelen kvinnliga styrelseledamöter i svenska börsnoterade företag kunnat urskiljas. I takt med denna ökning är det intressant att undersöka huruvida en mer könsdiversifierad styrelse har en påverkan på diverse bolagsbeslut, exempelvis beslut om utdelning. Tidigare studier har funnit att andelen kvinnliga styrelseledamöter, samt dessa styrelseledamöters aktieinnehav, har ett signifikant positivt samband med olika mått på utdelning. Detta ligger i linje med agentteorin och tidigare forskning gällande kvinnor och mäns riskpreferenser. Tre regressionsmodeller används i studien för att undersöka huruvida samma samband går att finna i svenska börsnoterade företag mellan åren 2014-2017. Utdelning mäts på tre olika sätt: huruvida företag genomför utdelning eller inte, aktiens direktavkastning och utdelningen per aktie. Resultaten visar att det inte föreligger ett samband mellan något av måtten på utdelning och andelen kvinnliga styrelseledamöter. Studien finner inte heller stöd för att ett samband skulle föreligga mellan de kvinnliga styrelseledamöternas aktieinnehav och något av de olika måtten på utdelning.