Under senare tid har det uppstått negativ kritik mot den traditionella ekonomistyrningen då den anses på lång sikt ge bristfällig och ensidig information för verksamheters beslut och strategi. Behovet av ett nytt, mer effektivt styrmedel uppfattades av två professorer på Harvard Business School vid namn Kaplan & Norton som myntade begreppet Balanced Scorecard. Metoden skulle underlätta styrningen av verksamheten genom att använda sig av fyra perspektiv (finansiella, kund, process och utveckling). Balanced Scorecard är ett verktyg som inte enbart tar hänsyn till ”hårda fakta” såsom siffror, utan även väger in alla aspekter av en verksamhet. De delarna är bland annat; kunder, medarbetare, miljö och utveckling. Syftet med denna styrmetod är att, precis som namnet antyder, skapa en hållbar och jämställd balans mellan de olika perspektiven. Vårt syfte med denna uppsats var att identifiera hur företag använder sitt styrkort med avseende på verksamhetsstyrning och uppföljning, samt om detta skiljer sig åt beroende på vilket stadium de befinner sig i. De företag som ingår i vår uppsats är: Gruvöns Bruk, Karlstad Flygplats och Teknik och fastighetsnämnden inom Karlstad kommun. Vi utförde en kvalitativ undersökning och genomförde personliga intervjuer med representanter i ledande positioner från ovannämnda företag för att samla fakta till vår empiri. I intervjuerna använde vi oss av färdigställda intervjumallar som vid ett tidigare tillfälle skickats ut till respondenterna. Teorierna vi använt oss av har valts med hänsyn till uppsatsens ämnesområde. De är hämtade från lämplig litteratur och vetenskapliga artiklar. Informationen som sammanställdes i empirin mynnade sedan ut i vår analys och ur den drog vi våra slutsatser och egna tankar om de åtgärder som nämnda företag genomfört. Det vi kom fram till kan i korta ordalag sammanfattas till att Karlstad Flygplats hade svårigheter med informationsflödet och saknade resurser för att åtgärda problemet. Resultatet blev en avveckling av dåvarande styrkort. Gruvöns Bruk har ett fungerande styrkort, men det har begränsad funktionalitet och kräver uppbackning av andra metoder. Teknik och fastighetsnämndens styrkort verkar ganska lovande, dock ser vi risker att för mycket information kommer att strömma genom systemet. Val av styrmetod kan vara högst personligt och det balanserade styrkortets utveckling och användningsområden kommer med all säkerhet diskuteras flitigt i framtiden.

No description available.

Purpose: The main purpose of our study is to explain how the disability management in the municipality of Karlskrona can design its balanced scorecard from a theoretical basis. The mission of the balanced scorecard is to improve the management control system. To achieve the main purpose we have to study the problems that exist with the current control system, which then becomes our second purpose. Method: Our study has a qualitative approach. The design of the study is a case study in which one case has been looked at. The empirical data is collected through interviews and documents. We have gathered our theory through scientific articles and literature. Results: The goals set by the board are unclear and hard to define. This has lead them to more or less focus only on the economic objective, to keep within the budget framework. The economic focus has lead to a short-term perspective which in turn leads to focus on the wrong things and not on the critical factors of their mission. The disability management has in our opinion a well designed foundation for its balanced scorecard. They have a well formulated vision from which they indirectly have linked their strategies, however they need to communicate their vision to the employees. The chosen perspectives and goals are well designed although we lack a learning and growth perspective. Some of their activities and key figures should in our opinion be reviewed. They have unconsciously created a cause-effect relation both within and across the perspectives. They should have the cause-effect relation in mind for future revisions and degradations. They should also formulate an action plan to complete their balanced scorecard.

No description available.

No description available.

Balanced Scorecard hade en blomstrande period med snabb spridning under 90-talet. Dock har det nu gått mer än 20 år sedan Balanced Scorecard först introducerades och modellen har blivit kritiserad. Kritiken visar på att det förekommer tvivel om Balanced Scorecard som styrmodell. Därför har syftet med denna uppsats varit att skapa en förståelse för varför Balanced Scorecard har kritiserats. Detta genom att svara på frågeställningen: Vilka svårigheter finns det med Balanced Scorecard och varför? För att kunna svara på frågeställningen tillämpade vi en kvalitativ undersökning där vi gjorde intervjuer på två företag, The Palladium Group samt SKF Business Consulting. På The Palladium Group intervjuade vi en konsult vars kärnkompetens låg inom ramarna för Balanced Scorecard. På SKF Business Consulting intervjuade vi en ansvarig för deras egna styrkort, då de hade upplevt en del svårigheter med det. I analysavsnittet presenteras vilka svårigheter det finns med Balanced Scorecard. En svårighet kan vara att ledningen har skattat företagets strategi, eller det orsak-verkan-samband som hela styrkortet bygger på, felaktigt. När styrkortet sedan ska upprättas är det optimalt att det görs av ledningen tillsammans, därför bör inte konsulter hyras in för detta ändamål. Råder det oenighet i ledningen eller har inte hela ledningen engagerat sig i arbetet kring styrkortet, kan även det vara en svårighet med Balanced Scorecard. Vi har även kommit fram till att kommunikationen är viktig, då styrkortet måste vara djupt rotat i hela företaget för att vara effektivt samt då medarbetarna ska få en inverkan i styrkortet. En annan svårighet kan vara att företag inkluderat för många och/eller fel styrmått i styrkortet. Inte att förglömma är att företag bör pröva sina strategier och modifiera sina styrkort. Dock anser vi att dessa svårigheter inte beror på att det föreligger fel i Balanced Scorecard-modellen, utan svårigheterna uppkommer beroende på hur företag använder och hanterar modellen.

<p>Det balanserade styrkortet är ett styrverktyg som utvecklats för företag i syfte att underlätta att dess kortsiktiga aktiviteter understöder organisationens långsiktiga mål. Ledningen för Landstinget i Värmland beslutade år 2004 att det balanserade styrkortet skulle införas som ett verktyg för strategisk styrning i hela organisationen. Lanstingsledningen slog vidare fast att styrverktyget skulle utvecklas samt implementeras stegvis in i organisationen, med en början på landstingsnivå och sedan vidare ner till länsverksamhets- samt slutligen till enhetsnivå. Vårdcentralen Rud är en av Landstinget i Värmlands verksamheter på enhetsnivå och tillhör länsverksamheten allmänmedicin. Hösten år 2005 blev det aktuellt för vårdcentralen att utveckla och implementera sitt eget balanserade styrkort.</p><p>Studiens syfte är att beskriva samt granska hur det balanserade styrkortet utvecklas, utformas och tillämpas i organisationen Landstinget i Värmland samt en av dess enheter, Vårdcentralen Rud. En kvalitativ metod i form av intervjuer har använts för att skapa förståelse för landstingets relation till det balanserade styrkortet.</p><p>Studien visar att Landstinget i Värmland har utvecklat sitt balanserade styrkort genom att tillämpa olika teorier om styrverktyget. Dessa har sedan anpassats till organisationens struktur och situation. Då det balanserade styrkortet införs stegvis in i organisationen, har landstingets styrkort fungerat som utgångspunkt för länsverksamheters samt enheters styrkortsutformning. Det balanserade styrkortet har blivit förankrat samt accepterat på landstingsnivå och används numer som ett styrverktyg för Landstinget i Värmlands strävan att nå sina strategiskt långsiktiga mål.</p><p>Vårdcentralen Ruds verksamhetschef, har utifrån landstingets samt länsverksamheten för allmänmedicins balanserade styrkort, utvecklat ett eget styrkort tillsammans med sin personal. Styrkortet befinner sig för närvarande i sin implementeringsfas där det är av vikt att verktyget blir accepterat samt förståeligt för verksamhetens medarbetare. Vårdcentralen upplevs ha goda förutsättningar för att få styrverktyget förankrat i verksamheten.</p>

Från år 1965 till idag så har det hänt mycket med hur företagen använder sin kunskap. Företagen har gått ifrån att i början av 1960-talet enbart använda sig av styrsystem som redovisar finansiella värden till att under senare delen av 1980-talet utveckla styrverktyg som även tar de icke-finansiella värdena i beräkning. Ett sådant styrverktyg skapades av Kaplan &amp; Norton och fick namnet Balanced Scorecard. Detta styrverktyg skapades på grund av att all information som finns i ett företag ska kunna användas på ett produktivt sätt, denna information ska senare leda till framtida konkurrensfördelar. Balanced Scorecard har senare utvecklats av Olve, Roy &amp; Wetter vilket är den modell vi använder oss av i vår studie. Ett av kraven för att konkurrensfördelarna ska materialisera sig är att styrsystemet implementeras på rätt sätt i företaget. Med rätt implementering ökar chansen att företaget får det resultat som de förväntar sig, dock visar forskningen att en större del av alla implementeringsarbeten misslyckas. I vår studie reder vi ut vad som kan bidra till det höga antal misslyckade implementeringsprojekt.Vi går i denna uppsats igenom de delar som krävs för att implementeringen ska få en grund att stå på. Detta gör vi genom att vi använder oss av allmänna implementeringsteorier och samtidigt jämför detta med Balanced Scorecard teorier angående implementering. Detta ställde vi sedan mot kritiska tankar angående implementering av Balanced Scorecard. Med detta som grund för vår forskningsfråga gick vi sedan vidare för att utföra en kvalitativ undersökning hos vår respondent genom intervjuer. Detta arbetssätt bedrev vi för att få en så överensstämmande bild av vad som krävs för att kunna utföra en lyckad implementering då vi jämförde skillnaden mellan teorin och empirin för att komma fram till ett resultat. Därefter presenterar vi detta genom att diskutera de inre och yttre faktorer som påverkar implementeringsprocessen. Där visar vi att det finns faktorer som påverkar en implementeringsprocess mer än andra. I vår slutsats kom vi fram till att de faktorerna som har störst påverkan på implementeringsprocessen är förankring samt företagskulturen. Vi anser genom denna slutsats att utan en god förankring i företaget samt en stödjande företagskultur så finns det stor risk att implementeringsprocessen kommer att stöta på problem.

Kaplan och Norton publicerade år 1992 den första tidskriftsartikeln där en ny styrmodell presenterades – det balanserade styrkortet. Ambitionen med denna styrmodell var att öka förståelsen och ge ett nytt perspektiv på hur verksamheter kan ledas. Nya möjligheter skapades åt företag och detta ledde till att organisationer kunde precisera nyckelfaktorer och sammankoppla dessa till verksamhetens strategier och mål. Modellen för det balanserade styrkortet har sedan dess utvecklats och modellens framtagna funktioner och användning har förändrats med tiden. Denna utveckling har generat olika anledningar för verksamheter att adoptera det balanserade styrkortet, vilket denna uppsats belyser.Undersökningen har visat att det finns flera faktorer som spelar in på varför vissa verksamheter väljer att adoptera eller förkasta det balanserade styrkortet. Med hjälp av uppsatsens analys har vi kunnat identifiera vilka dessa faktorer är och dessa benämns i slutsatsen, där vi även besvarar uppsatsens problemformulering. Målet med vår studie är att förklara de huvudsakliga faktorer som påverkar ett adoptionsbeslut. Syftet blir därmed att identifiera och beskriva dessa faktorer. Undersökningen visade att verksamheter vill framstå som proaktiva och rationella på grund utav att omgivningen är en stark faktor som påverkar adoptionsbeslutet. Eftersom det finns flera modeller av ett styrkort blir detta en påfrestning för organisationer och komplicerar därmed adoptionsbeslutet, vilket även har en påverkan. En ytterligare faktor är kulturen inom en verksamhet, kulturen formar organisationer och därmed även styrmodellen. Sambandet mellan dessa påverkar utfallet av ett adoptionsbeslut.Vi valde att forma vår undersökning utifrån en kvalitativ ansats. För att samla information kring detta har vi haft kontakt med Christian Ax och Nils-Göran Olve som båda är kända forskare inom ekonomistyrning. Deras hjälp gav oss en riktlinje till relevant forskning samt att de deltog i vår empiriska undersökning. Undersökningen grundas på intervjuerna med forskarna samt en egen tolkning på valda forskningsartiklar. / Program: Kandidatutbildning i företagsekonomi

<p>Sammanfattning</p><p>Titel: Verksamhetsstyrning</p><p>- Hur styr banker respektive revisions/redovisningsbyråer praktiskt</p><p>sin verksamhet?</p><p>Problemformulering: Hur styr banker respektive revisions/redovisningsbyråer sin</p><p>verksamhet?</p><p>Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur banker respektive</p><p>revisions/redovisningsbyråer praktiskt styr sin verksamhet och</p><p>vilka styrhjälpmedel de använder sig av. För att utveckla detta</p><p>kommer vi att studera om det finns likheter och skillnader mellan</p><p>de olika branscherna samt studera hur verksamhetsstyrningen</p><p>eventuellt anpassas till följd av omvärldsförändringar.</p><p>Metod: Vi har genomfört en kvalitativ undersökning i form av sex</p><p>intervjuer. I studien har vi sett på tillvaron utifrån den intervjuades</p><p>perspektiv och den kunskapssyn vi använt oss av är den</p><p>hermeneutiska. Vår studie bygger på ett deduktivt angreppssätt då</p><p>vi fördjupat oss i redan befintliga teorier. Vi har ändå varit aningen</p><p>induktiva då vi kompletterat med ytterligare teorier.</p><p>Teori: Inom ämnet vi valt att studera finns det mycket litteratur.</p><p>Framförallt teorier gällande budget och balanserat styrkort har</p><p>använts då dessa teorier är centrala inom området. Vi har använt</p><p>oss av både svenska och engelska författare. De mest kända inom</p><p>området är Kaplan och Norton vilka även är upphovsmännen</p><p>bakom av det balanserade styrkortet.</p><p>Slutsats: De företag vi studerat använder sig av olika tekniker för att styra</p><p>sin verksamhet, det finns inte bara en väg att gå. Det existerar</p><p>likheter och skillnader mellan dels de enskilda företagen och även</p><p>mellan branscherna i sig. Företagen har även behov av att kunna</p><p>anpassa sig till omvärldsförändringar då dessa påverkar deras sätt</p><p>att styra verksamheten.</p>