Diss. Stockholm : Stockholms universitet, 2005.

Denna systematiska litteraturstudie inriktar sig på konkret material i matematikundervisning och inom taluppfattning. Syftet med studien är att beskriva vad forskning anser är av vikt vid användandet av konkret material i matematikundervisningen och inom taluppfattning. Studien bygger på 11 vetenskapliga publikationer som valts ut och strukturerats för en innehållsanalys i ett kategoriseringsschema där vetenskaplig forskning om konkret material analyserats och sammanfattats. Publikationerna som studien bygger på har även analyserats utifrån teoretiska utgångspunkter och ramverk då detta påverkar studiens utfall. Resultatet tyder på att det finns både styrkor och svagheter med användandet av konkret material både generellt i matematikundervisning och inom taluppfattning. De generella styrkor som beskrivs är att konkret material förbättrar inlärning, väcker elevers intresse, att det passar alla elever samt utvecklar fler strategier och metoder. Styrkor inom taluppfattning är bland annat att elever utvecklar förståelse för en-till-en samt lättare förståelse för tal och matematiska beräkningar. De generella svagheter som beskrivs är lärares bristande kunskap om konkret material, materialet kan leda till missförstånd och förvirring hos elever, det är barnsligt och materialet i sig leder inte till garanterad kunskap. Svagheter inom taluppfattning är bland annat att lärare använder tiobasmaterial för både positiva och negativa tal, elever har svårt att förstå tals relativa storlek och dess position på tallinjen. När lärare ska använda konkret material i sin undervisning behöver de ha ett tydligt syfte och mål. De behöver även kunskap om vad, hur och varför materialet ska användas. Lärare behöver överväga styrkorna och svagheterna med det konkreta material de avser använda.

Bakgrund: Brist på resurser, långa arbetspass samt övertid skapar stressade situationer för sjuksköterskan. Arbetsrelaterad stress kan resultera i felaktiga beslut, bristfällig koncentration samt risk för patientens säkerhet. Copingstrategier har visats vara effektivt för sjuksköterskans stresshantering. Genom det salutogena perspektivet kan vi förstå personliga styrkor, generella motståndsresurser (GMR), vilka möjliggör framgångsrik hantering av stressorer.   Syfte: Att beskriva sjuksköterskans egna resurser samt copingstrategier för hantering av arbetsrelaterad stress inom somatisk sjukvård.   Metod: Vi genomförde en litteraturstudie baserad på nio vetenskapliga artiklar.   Resultat: I resultatet beskrevs tre kategorier: Att skapa kontroll innefattade hur sjuksköterskor arbetar med planering, prioritering och problemlösning. Att skapa kontroll handlade även om sjuksköterskans hantering av egna känslor, handlingar och tankar. Att söka stöd handlade om hur sjuksköterskan sökte stöd från kollegor, vänner eller högre makter. Personliga egenskaper hos sjuksköterskan innefattade sjuksköterskans egna resurser i form av styrkor och förmågor.   Slutsats: Genom copingstrategier kunde sjuksköterskor påverka GMR positivt och styrka känsla av sammanhang (KASAM). De copingstrategier sjuksköterskor använde mest var planerad problemlösning, söka stöd från andra och självkontroll. Att styrka KASAM genom effektiva copingstrategier kan underlätta sjuksköterskors stresshantering och i förlängningen öka förmågan att utföra ett gott arbete med högre patientsäkerhet.

<p>Extreme programming (XP) är en av flera lättrörliga utvecklingsmetoder. Detta innebär att arbetssättet är strukturerat på ett sätt som gör att systemets innehåll enkelt kan omformas efter uppkomna önskemål under projektets gång. Dessa metoder är alltså anpassade för att hantera förändrade kravbilder under pågående projekt. Principen är att framtiden är föränderlig, varför det behövs utveckling som stöder föränderlighet.</p><p>Kunden ges en betydelsefull roll i lättrörliga utvecklingsprojekt.</p><p>XP består av ett antal praxis (practices) som tillsammans syftar uttryckligen till att utveckla enastående (outstanding) programvara. Vi har dock funnit att XP inte kan sägas utgöra en metod i bemärkelsen som Goldkuhl (1992) definierar en metod.</p><p>Vår huvudsakliga fråga som besvaras i uppsatsen är hur XP kan användas. Vi har genomfört tvåfallstudier. Vi var nyfikna på att förstå hur företagen löser problematiken att XP inte har en väl beskriven arbetsföljd. Vårt syfte med denna uppsats har varit att genomföra en metodvärdering av XP för att visa hur XP kan användas och vilka styrkor och svagheter som finns i XP. Genom detta vill vi försöka ge råd tillföretag och organisationer som funderar på att införa XP som systemutvecklingsmetod. Analysarbetet har vi genomfört med hjälp av Multi-grounded theory. Metodvärderingen har vi gjort enligt MA/SIMM.</p><p>Vi har i vår undersökning bland annat kommit fram till att bägge företagen som vi undersökt lyckas få till fungerande metoder med hjälp av XP. Vidare har vi funnit att XP innehåller styrkor som gör att projektgruppen utvecklar system med rätt sorts funktionalitet och system med kodrelaterat få fel,samtidigt som kunden får snabb kundnytta och projektgruppenen kompetensspridning. Vi har också kommit fram till att XP innefattar svagheter som leder till att XP upplevs kaotiskt. Vi tycker bland annat att XP kräver att flertalet av projektdeltagarna är erfarna utvecklare.</p>

<p><em><p>Denna studie syftar till att utifrån ett kundperspektiv undersöka vad det är som skapar styrkor i en relation mellan två typer av pokerspelare och pokerföretag på Internet. För att undersöka detta har en djupgående metod använts. Två traditionella fokusgrupper med amatörer och två onlinefokusgrupper med professionella spelare har genomförts. Det kan konstateras att pokerspelare på Internet upplever en rad faktorer som leder till en ökad uppskattning av relationen och vidare en starkare relation. Dock skiljer sig resultaten åt beroende på spelartyp. För amatörerna bidrar ett ökat förtroende för pokersajten till en starkare relation genom användarvänlighet och tillgänglighet, men även viss typ av specialbehandling anses som viktigt.För de professionella spelarna är specialbehandling i form av personliga kontaktpersoner något som skapar en stark relation då dessa kan leda till att ett socialt band mellan spelaren och företaget skapas. Det är även viktigt med ett förtroende till pokersajten genom driftsäkerhet och erfarenhet av spelarna så att de alltid kan spela mot spelare som de tror sig kunna vinna pengar av. Slutligen kan vi konstatera att ekonomiska förmåner lätt kan upplevas som något kopplat tillkärntjänsten, och bidrar därför inte till en starkare relation, utan enbart en svagare relation om förmånerna uteblir.</p></em></p>

Denna studie syftar till att utifrån ett kundperspektiv undersöka vad det är som skapar styrkor i en relation mellan två typer av pokerspelare och pokerföretag på Internet. För att undersöka detta har en djupgående metod använts. Två traditionella fokusgrupper med amatörer och två onlinefokusgrupper med professionella spelare har genomförts. Det kan konstateras att pokerspelare på Internet upplever en rad faktorer som leder till en ökad uppskattning av relationen och vidare en starkare relation. Dock skiljer sig resultaten åt beroende på spelartyp. För amatörerna bidrar ett ökat förtroende för pokersajten till en starkare relation genom användarvänlighet och tillgänglighet, men även viss typ av specialbehandling anses som viktigt.För de professionella spelarna är specialbehandling i form av personliga kontaktpersoner något som skapar en stark relation då dessa kan leda till att ett socialt band mellan spelaren och företaget skapas. Det är även viktigt med ett förtroende till pokersajten genom driftsäkerhet och erfarenhet av spelarna så att de alltid kan spela mot spelare som de tror sig kunna vinna pengar av. Slutligen kan vi konstatera att ekonomiska förmåner lätt kan upplevas som något kopplat tillkärntjänsten, och bidrar därför inte till en starkare relation, utan enbart en svagare relation om förmånerna uteblir.

Uppsatsens fokus ligger på att utreda om manövertänkande är implementerat i den svenska markstridsfunktionpå bataljonsnivån och vid lägre nivåer, samt manövertänkandets tillämpbarhet dåsvenska förband samarbetar med förband från andra nationer.Undersökningen har skett genom enkät och intervjuer med officerare som har hög grad av erfarenhetav att leda förband efter år 2000. Som stöd för undersökningen har teoretisk definition ochanalysverktyg utarbetats ur William S. Linds Maneuver Warfare Handbook.Undersökningen visar att svenska officerare har god teoretisk kunskap om manövertänkande samtförmåga att tillämpa manövertänkandets olika delar. Dock pekar resultatet på att svenska officeraregenerellt har begränsad erfarenhet av att tillämpa manövertänkande i varierande och komplexasituationer. Dessutom medges de inte att tjänstgöra tillräckligt länge på specifika befattningar föratt möjliggöra att nödvändig erfarenhet byggs upp. Ytterligare en följd av att svenska officerareroterar snabbt på befattningar är att tillit mellan ledningsnivåer inte byggs upp, vilket är centraltför att manövertänkande skall kunna tillämpas fullt ut vid svårare situationer med hög hotnivå.Markstridsfunktionens sätt att öva förbanden präglas av begränsat handlingsutrymme för truppförandechefer. Vidare medges inte förbanden att nå tillräcklig hög utbildningsståndpunkt, för attuppnå förmåga att hantera svårare situationer under varierande förutsättningar.Svenska förband i internationella insatser tillämpar manövertänkande i den mån de har förmågaoch utrymme för det, men tendensen är att utrymmet för manövertänkande minskas avsevärt vidsamarbete över nationsgränser. Faktorer som begränsar är bl.a. kulturella skillnader, skillnader imilitära traditioner och språkliga begränsningar. Dock erhåller förband som uppvisar duglighetökat förtroende från högre nivån, vilket ofta resulterar i utökat handlingsutrymme. / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-uppsHylla: Upps. ChP 03-05

Sverige och Norge är två små sjömakter och länderna uppvisar såväl stora skillnader somlikheter på olika plan. På det marina området uppfattas att det finns en större skillnad än somintuitivt borde vara fallet. Syftet med detta arbete blir därför att jämföra den svenska och norskasynen på sjömakt. För denna jämförelse har respektive lands marina doktriner valts somundersökningsobjekt. En intressant frågeställning blir därför att utröna hur sjömakt återspeglas idessa doktriner. För att kunna genomföra detta måste först frågan besvaras: vad är signifikantför begreppet sjömakt? Denna operationalisering utförs genom att använda kända marinamilitärteoretiker, Alfred Mahan, Eric Grove och Geoffrey Till, syn på begreppet och tolka dessinnebörd.Detta skapar en analysram för den fortsatta undersökningen av doktrinerna. Resultatet avundersökningen visar att det finns en samsyn avseende den maritima geografin och vikten av attkunna uppträda i området nära kusten poängteras i båda doktrinerna. I den svenska doktrinendetekteras att den unika svenska miljön kan relateras till de förmågor som den svenska marinenbesitter idag. Den norska motsvarigheten har sin tyngdpunkt i den omfattande betydelsensjöfartsnäringen har för Norge. Skillnaden kan främst kopplas till den maritima ekonomin ochhur detta ligger till grund för behovet av marin förmåga i Norge. Sammanfattningsvis är dettaett arbete om sjömakt och hur synen på begreppet kan återspeglas i den svenska och norskamarina doktrinen. / The purpose of this study is to compare the Swedish and Norwegian view on the concept of seapower. This is done because the author observes a difference in views when there should be greatresemblances. Sweden and Norway are two small sea powers that show significant differences andlikeness but at different levels. To make this comparison, the maritime doctrine of each countryhas been chosen as examination objects. An interesting question is therefore to find out how seapower is reflected within those doctrines. However, what is significant about the notion of seapower is the question that first needs to be answered. In order to do so, sea power needs to bedefined and interpreted by using known maritime theorists; Alfred Mahan, Eric Grove andGeoffrey Till.Once the term sea power is operationalized, it is then used for the examination of the doctrines.The comparison detects likenesses when describing the maritime geography but shows equaldisparity when it comes to expressing the importance of maritime economy for the country’swelfare. / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-upps. Hylla: Upps. ChP 06-08

Har storleken någon betydelse?Enligt den amerikanske marina militärteoretikern Milan N. Vego har den detvad avser fartyg vid mellanstatliga konflikter i kustnära farvatten.Denna uppsats syftar till att svara på frågan om samma förhållanden gäller vidPeace Support Operations (PSO).Uppsatsen analyserar Vegos tes, små ytstridsfartygs egenskaper, kraven vidPSO:s och de fall där små ytstridsenheter har verkat vid PSO:s.Slutligen värderas analyserade fakta och frågan besvaras. / The fast patrol boat (FPB) has played an important role in the cold war and inits aftermath. In recent years though, we have seen a development where theFPB:s are disappearing in nation after nation. The American naval theoristMilan N. Vego claims that the FPB:s have a natural role in naval operations innarrow seas during wartime. This essay is trying to answer the question ofwhether this is also true in peace support operations (PSO).Since wartime operations and PSO:s differ in both it’s goals and it’s methods Ihad to break down the methods in to functions. The functions are; anti surfacewarfare (ASuW), anti submarine warfare (ASW), anti air warfare (AAW), minecounter measurements (MCM), command and control (C²) and other functions.To answer the question I started to examine the abilities of the FPB:s, to findout it’s strengths and it’s weaknesses. In the next step I described and examinedthe demands in a PSO with emphasis on the naval tasks. I also tried toanticipate what future PSO:s will probably look like.My next step was to examine the three known cases where FPB:s haveparticipated in PSO:s. Each case was studied and described as a separate case.Finally I have tried to value to what extent the wartime functions have beenused in the studied PSO:s. I then discussed what functions I deemed wasnecessary in order to conduct the PSO:s. My next step was to estimate whetherthe studied cases corresponds to estimated future PSO:s.My conclusion is that the FPB:s are a valuable asset in PSO as well as inwartime operations. The reason for the decline of FPB:s in European navies hasnot been answered in this essay, nor the consequences. This is an interestingsubject for further investigation. / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-upps.Hylla: Upps. ChP 02-04

Mot bakgrund av problemet varför säkerhetspolitiska ambitioner inte alltid kan omsättas i militäreffekt eller förmåga är syftet att förklara varför Sverige trots större resurser och tydliga politiskaprioriteringar verkar ha sämre förmåga än Finland att genomföra fredsfrämjande insatser.Insatsförmåga definieras som förmåga att på ett flexibelt sätt genomföra olika verksamheter ellerlösa olika uppgifter. Svenska och finska förband i Kosovo jämförs med hjälp av sju kriterier, ochförmågan hos förbanden antas delvis spegla nationell insatsförmåga. De viktigaste slutsatserna äratt de undersökta förbanden har likvärdig förmåga, men att den svenska kontingenten haft högrepersonalkostnader samt högre kostnader för hyror, varor och tjänster. Vidare anges att de svenskametoderna för rekrytering och utbildning är något mer komplicerade och därmed merkostnadsdrivande än motsvarande finska. Slutligen framhålls svårigheterna med att dralångtgående slutsatser enbart grundade på jämförelser av personalstyrka och kostnad. / The aim of this thesis is to explain why Sweden, − despite greater resources andrelatively clear political priorities, − seems to have less capability than Finland in thefield of peace-support operations. The study seeks explanations by comparingSwedish and Finnish infantry battalions deployed in Kosovo. The comparisonincludes manning, training, readiness, flexibility, sustainability, capability ofindependent operations, interoperability and costs. In the study the followingquestions are examined:− Which of the two compared units is the most capable of carrying out differentoperations quickly and flexibly (as measured with the criteria above)?– What are the costs of manning, training and maintaining the different units?– How can differences in the capability to execute operations quickly and flexibly atnational armed forces level be explained (using the answers to the first twoquestions)?One conclusion is that the Swedish and Finnish battalions deployed in Kosovo in2003 have the same capability of executing their missions, i.e. to carry out operationsquickly and flexibly. There are however differences in costs between the Swedish andFinnish units. The main reasons for these differences are, among other things, to befound in the more expensive Swedish methods of training and the higher costs ofpersonnel in the Swedish unit. However, the study also shows that there aredifferences in administrative procedures as well between the techniques used in eachcountry when presenting costs, which make comparisons between military units fromdifferent countries more complicated than / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-upps.Hylla: Upps. ChP 02-04