<p>När man läser om olika managementkoncept kan man ibland få uppfattningen om att de är lösningen på många av de problem som organisationer upplever sig ha. Ett av dessa koncept är balanserade styrkortet som kan användas för styrning av företag på både strategisk nivå såsom på operativ nivå. Resultatenheter som bedriver ekonomistyrning enligt traditionella formella styrmedel och som försökt implementera det balanserade styrkort har troligtvis någon gång upplevt att de hamnat i konflikt med de finansiella krav som organisationen ställer. Vidare tycks det finnas en övertro på att det balanserade styrkortet ska vara anpassningsbart för varje organisation i varje situation samt att det har en positiv effekt på det ekonomiska resultatet. Nödvändigtvis behöver ett införande av ett balanserat styrkort inte innebära att styrning av en organisatorisk enhet förbättras.</p> / <p>When reading about different management concepts one can sometime get the impression of that they are the solutions to many of the problems that organizations experience. One of these concept is the balanced scorecard that can be use for steering<em> </em>a company both on a strategic level as well on an oprerational level. Result unit which take usage of economic steering according to formal means of controll and that have tried to implement the balanced scorecard have probably sometime experienced that they have come into conflict with the financial expectations that the organization have put up. Furthermore, it seems to be a belief in that the balanced scorecard should be suitable for every organization in every situation and to have a positive impact on the financial result. Not necessarily can an implementation of a balanced scorecarad mean that steering of a result unit is improved.</p>

<p>Sammanfattning</p><p>Kandidatuppsats i företagsekonomi, Ekonomihögskolan vid Växjö universitet,</p><p>ekonomistyrning, FE 4223, VT 2008</p><p>Författare: Susanne Arve och Mikael Holmström</p><p>Handledare: Elin Funck</p><p>Titel: Försvarbar och balanserad styrning av Marinbasen</p><p>Bakgrund: De senaste decennierna har reformeringstrenden New Public Management</p><p>påverkat ekonomistyrningen i offentlig sektor. Statens styrning av sina myndigheter är</p><p>påverkad av denna trend och den till Regeringen nyligen lämnade s.k. styrutredningen</p><p>vittnar om att detta är ett aktuellt och angeläget ämne. Det gäller inte minst styrningen</p><p>av Försvarsmakten som den senaste tiden tilldragit sig ett stort intresse i massmedia.</p><p>Försvarsmakten är en stor och komplex myndighet och de senaste årens ändrade</p><p>inriktning har ställt stora krav på den interna styrningen.</p><p>Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka om målformuleringar och mått i</p><p>Försvarsmaktens mål- och återrapporteringskedja återspeglar logiska samband som är</p><p>spårbara hela vägen från Regeringens ställda krav ned till förbandsnivå och åter. Vi</p><p>undersöker också huruvida Balanserat Styrkort kan vara ett användbart verktyg för</p><p>Marinbasen i en strävan att förbättra resultatstyrningen.</p><p>Avgränsningar: Uppsatsen omfattar endast ett förband inom Försvarsmakten,</p><p>Marinbasen. Försvarshögkvarteret utgör kopplingen mellan förbanden och Regeringen.</p><p>Därför har även Högkvarteret berörts i undersökningen.</p><p>Metod: För att uppnå syftet med vår underökning har vi valt fallstudien som metod.</p><p>Vårt empiriska material består av interna dokument och fyra kvalitativa intervjuer med</p><p>tre personer på Marinbasen och en person på Högkvarteret.</p><p>Resultat, slutsatser: Vi har i vår undersökning funnit två typer av mål, strategiska mål</p><p>och produktionsmål som löper i parallella spår. Målen är inte motstridiga men heller</p><p>inte integrerade. Spårbarheten i de båda målkedjorna anses vara tillfyllest. Den stora</p><p>mängden produktionsmål komplicerar dock spårbarheten. Måtten som används för</p><p>återrapportering av produktionsmålen är för grova och otillräckligt definierade för att</p><p>vara ett tillräckligt bra beslutsunderlag vid precisa avvägningar. System för</p><p>återrapportering av strategiska mål har ej återfunnits. Vi anser att Balanserat Styrkort</p><p>kan vara ett användbart verktyg för att integrera de strategiska målen i styrsystemet och</p><p>på så sätt få en samordnad styrning mot dessa mål samt vid framtagningen av valida</p><p>mått för produktionsmålen.</p><p>Förslag till fortsatt forskning: Försvarsmaktens tydliga internationella fokus och dess</p><p>samarbete med NATO kombinerat med ämnesvalet i denna uppsats har väglett oss till</p><p>frågeställningen: Hur används NATO:s modell för resultatstyrning och hur skulle den</p><p>kunna fungera ihop med den standard som används för verksamhetsledning inom den</p><p>svenska Försvarsmakten?</p>

No description available.

Syftet med studien är att undersöka hur en balanserad styrning i praktiken påverkar verksamheters lärande och utveckling, samt hur en balanserad styrning i praktiken påverkar verksamheters förutsättningar att bli en lärande organisation. Balanserad styrning är en svensköversatt modell av balanced scorecard, en amerikansk styrform. Det teoretiska perspektivet i studien är miljöpedagogik och lärande organisation. Studien bygger på en hermeneutisk tolkande ansats, vilket syftar till att här skapa förståelse för hur en balanserad styrning fungerar i praktiken avseende lärande och utveckling samt hur den skapar förutsättningar för att bli en lärande organisation. Intervjuer har använts som datainsamlingsmetod, respondenter från två kommuner har intervjuats, och i varje kommun har en enhetschef och två medarbetare intervjuats. Resultatet visar att dialog och delaktighet i en balanserad styrning påverkar såväl lärande och utveckling samt verksamheters förutsättning att bli en lärande organisation. En balanserad styrning skapar struktur och tydlighet i verksamheten, där chefen har en betydande roll.

Title: Using the Balanced Scorecard in support departments in a public organisation from the employees point of view   Keywords: Organization, Leadership, Balanced Scorecard [BSC], Processes, Support Department Background: The society requires that organizations which are financed with taxes should use their resources efficiently. It requires that organizations should be driven under constant improvement. One way might be to use the Balance Scorecard [BSC] which is an instrument to lead an organization toward its goals. Problem: What is the experience of the staff of two support departments in a public organization of using of BSC in their departments? What advantages and disadvantages of using of BSC are experienced by the staff of two support departments in a public organization in their departments? How can leaders affect the staff’s experience so the job in these departments becomes more effective? Can we affect staffs motivation to use BSC with the help of the institutional theory? Purpose: The purpose of this work is to study the question if the BSC is a well-functioning control instrument in some departments of one public organization. We will increase the knowledge of how the staff of two support departments experiences the BSC in their departments. Our study can be used as a pilot study for a larger study of the practical use and development of control instruments in support departments in public organizations. Method: This study is descriptive because the purpose is to study the staff’s experience. The analysis has been done deductively. This is a case study with two cases. The method used in the study is qualitative. We take advantage of semi-structured interviews in this study. Conclusion: Our result shows that the staff from these two departments of the public organization does not engage themselves in this activity so much. It can be explained by the fact that their main work tasks which takes most of the time are to support producing departments. That is why the controlling with the help of BSC in these departments is not prioritized from the personals point of view. The staff’s experience coincide with the institutional theory which points out the difference between that what should be achieved and what really has been accomplished. The leaders can affect the staff’s motivation by communicating the BSC so these departments can work more effectively.

Missnöjet inom vården beror främst på de långa väntetiderna och bristfällig tillgänglighet till vårdcentralerna. Frågan är om det verkligen är mer resurser som är lösningen på problemen eller om intresset istället bör riktas mot de system och ramar som vårdpersonalen har att verka inom? Att använda ett styrmedel som fokuserar på rätt faktorer och inte bara det ekonomiska, kan möjligtvis hjälpa vårdcentralerna att bli mer flexibla, förbättra tillgängligheten och öka kvaliteten på vården. I denna uppsats studeras KvaLita Närsjukvård AB (KvaLita NSV), en privat vårdorganisation som driver ett antal vårdcentraler på entreprenad åt landstinget. KvaLita NSV:s ekonomistyrning bedrivs med ett balanserat styrkort som styrmedel. Tanken med balanserat styrkort är att företaget ska ses ur fler perspektiv än enbart det finansiella. Styrkortet ska även koppla ihop den kortsiktiga verksamhetsstyrningen med den långsiktiga visionen och strategin. Uppsatsens övergripande syfte är att beskriva KvaLita NSV:s balanserade styrkort och därmed belysa hur en sjukvårdsenhet kan tillämpa modellen. Delsyftet med uppsatsen är att identifiera och jämföra företagsledningens attityder kring styrkortets funktion och fördelar. Som metod för insamling av empirisk data användes en kvalitativ fallstudie. Primärdata samlades in genom ostrukturerade intervjuer. Undersökningen är gjord ur ett ledningsperspektiv, där de intervjuade valdes utifrån deras position i företagets ledning. Användandet av balanserat styrkort i KvaLita NSV har inte riktigt fått den effekt som ledningen på huvudkontoret önskade. De har inte lyckats förankra konceptet i hela organisationen och uppföljningen har varit bristfällig. Det framkom av undersökningen att det finns en hel del skillnader inom ledningen gällande attityden till styrkortet. Styrkortet måste för att fungera, vara levande i hela organisationen. Om inte ledningen är överens om dess funktion och fördelar är det svårt att övertyga och engagera övriga medarbetare. De intervjuade är dock överens om att balanserat styrkort är rätt styrmedel för verksamheten och att utformningen är bra. KvaLita NSV kommer därför att göra en nysatsning i styrkortsarbetet år 2006.

Engagerade medarbetare kan leda till ökad effektivitet och produktivitet, men även till ökad kundnöjdhet och lägre personalomsättning. Arbetsmotivation kan bidra till ett ökat engagemang och en organisations val av ekonomistyrningsverktyg kan därmed påverka motivationen. BSC är ett ekonomistyrningsverktyg som kan användas för att förmedla ut organisationens strategier till dess medlemmar i form av olika målsättningar. Mål och olika strategier kan enligt Jacobsen och Thorsvik (1998) ha positiva effekter på en organisation och dess anställda. Målen kan även ha en motiverande effekt på de anställda då ett uppsatt mål kan få dem att anstränga sig lite extra och organisationens strategier kan ge dem vägledning i arbetet mot målen. Två olika perspektiv (chefsperspektiv och medarbetarperspektiv) har antagits och som ligger till grund för problemformuleringen: Hur används BSC för att motivera de anställda i organisationer? På vilket sätt motiveras anställda av den information som återfinns i BSC? Syftet med denna studie är att genom en fallstudie undersöka om BSC används som ett motiverande verktyg i en kommunal förvaltning. Detta har gjorts genom att undersöka om chefer använder BSC som ett motiverande verktyg gentemot de anställda men även genom att undersöka om de anställda motiveras av BSC i det dagliga arbetet. Vi har även studerat fallets BSC för att se om det innehåller motivationsfaktorer som kan kopplas till den utvalda teorin. En kvalitativ forskningsstrategi ligger som grund för denna uppsats och vi har genomfört semistrukturerade intervjuer för att få utvecklade och fylliga svar. I denna uppsats berör den utvalda teorin motivation och balanserade styrkort (BSC), och detta utgör uppsatsens referensram. Teorin består av fyra delar och börjar med en kort förklaring av två klassiska motivationsteorier; Maslows behovsteori och Herzbergs tvåfaktorteori. Detta görs då det inte finns särskilt mycket moderna teori om motivation, men den som finns är ofta grundad på någon av dessa två klassiska teorierna. Därefter beskrivs de moderna motivationsteorierna samt BSC uppbyggnad och användningsområde. Slutsatsen vi har kommit fram till är att chefer till viss del använder BSC för att motivera sina anställda, men att det inte är BSC primära syfte. De tycker att BSC är ett bra komplement men att det behövs mer än så för att deras anställda ska känna sig motiverade. De anställda verkar inte motiveras till av BSC utan motiveras mer av en inre tillfredställelse. Därför verkar inte BSC räcka som det enda motiverande verktyget i en organisation

Det balanserade styrkortet är ett redskap som har använts av organisationer världen över. Ett av de syften styrkortet har är att kommunicera organisationens strategi och vision bland alla anställda, vilket innebär att det ska göras över många organisatoriska gränser. Dessa organisatoriska gränser skiljer så kallade sociala världar åt. I detta verk har vi undersökt om styrkortet kan agera gränsobjekt mellan sociala världar, det vill säga om styrkortet kan finnas i och tillfredsställa informationsbehoven av dessa världar. Gränser mellan sociala världar är dessutom av olika typer som ställer olika krav på kommunikation. En fallstudie med intervjuer av styrkortsansvariga har gjorts i Landstinget i Uppsala län för att undersöka vilka gränser styrkortet kan överbrygga och hur. Vi finner att styrkortet har potential att agera gränsobjekt över alla typer av gränser, detta på grund av en implementeringsprocess där brister i kommunikation av strategi upptäcks samt att styrkortsarbetet är formbart efter situationers behov.

Abstrakt/Sammanfattning Titel: Det balanserade styrkort –den omedvetna användningen i små och medelstora företag. Nivå: Kandidatuppsats Författare: Elin Karlsson &amp; Evelina Larsson Handledare: Stig Sörling &amp; Tomas Källquist Datum: 2014 augusti Problem: Det har forskats en del kring det balanserade styrkortet och dess användning i små och medelstora företag. Det kan även finnas en omedveten användning då många chefer i dessa mindre företag inte är medvetna ombegreppet-Det balanserade styrkortet. Syfte: Syftet med vår studie är att belysa den omedvetna användningen av de processersom finnsi det balanserade styrkortet i små och medelstora företag. Metod: Vi valde att först göra en förstudie för att få en första kontakt med företagen. I detta skedevalde vien kvantitativ metod i form av enkäter. Vi skickade enkäterna till alla registrerade små och medelstora företag som fanns i Vimmerby kommun, vilket utgjorde54 stycken. Utifrån dettautvecklade sedan vår förstudie meden kvalitativ metod i form av sexstycken intervjuer. Vi samlade sedan in sekundärdata i form av vetenskapliga artiklar för att jämföra meddenprimärdata som vi samlat in. Det varmed hjälp av enkäter, intervjuer och sekundärdatasom vi sedan kunde utföra vår analys och komma fram till vårtresultat. Resultat och slutsats:Studien visar att de små och medelstora företag som vi har intervjuat har de verktyg som krävs för att implementera det balanserade styrkortet i företaget, men det kommer krävas mer jobb. Förslag till fortsatt forskning:Det behövs mer forskning när det kommer till det balanserade styrkortet i små och medelstora företag. Detvore intressant att forska mer kring fjärde generationen och det balanserade styrkortet som informationssystem. Nyckelord: Små och medelstora företag, balanserat styrkort, omedvetenhet, verksamhetsstyrning

SAMMANFATTNING   Titel: Medarbetarperspektivet inom det balanserade styrkortet - En studie kring användandet och perspektivets betydelse för medarbetarengagemang   Nivå: Kandidatuppsats     Författare: Victor Hansson och Lotta Melander   Handledare: Stig Sörling och Tomas Källquist   Datum: 2015 – Juni   Syfte: Enligt tidigare forskning har medarbetare fått en större roll inom organisationer och företag. Medarbetarperspektivet används bland svenska företag för att skapa fokus på medarbetare och främja medarbetarengagemang. Tidigare forskning har diskuterat de fördelar som införande av ett medarbetarperspektiv kan bidra till, men djupare forskning kring detta samt medarbetarengagemanget saknas. Syftet med studien är därför att från ett ledningsperspektiv belysa hur indikatorer och mått inom medarbetarperspektivet är utformade och används, samt hur dessa bidrar till att skapa engagemang hos medarbetare.     Metod: Studien har genomförts utifrån en hermeneutisk forskningsansats. Undersökningen har en abduktiv ansats och en kvalitativ metod har använts. Empirin samlades in genom tio semistrukturerade intervjuer. Empirin är sammanställd med en utgångspunkt från en kvalitativ innehållsanlys. En analys har sedan gjorts mellan empirin och den teoretiska referensramen, för att upptäcka likheter och skillnader som resulterat i studiens bidrag.     Resultat &amp; slutsats: Studien har visat på att ledningen spelar en avgörande roll i skapandet av medarbetarengagemang. Det balanserade styrkortet i sig verkar inte skapa engagemang utan måste användas som ett verktyg av ledningen för att bidra till detta.     Förslag till fortsatt forskning: Studien är begränsad till att belysa ur ett ledningsperspektiv. För att få en annan synvinkel kan ytterligare forskning göras förslagsvis ur ett medarbetarperspektiv.     Uppsatsens bidrag: Studien har bidragit till värdefull kunskap gällande medarbetare och deras engagemangs betydelse. Studien har även tydliggjort motiv för användningen av medarbetarperspektivet, samt bidragit till ökad förståelse för betydelsen och användningen av perspektivet. Denna studie har även bidragit med insikt kring ledningens roll för medarbetarengagemanget.     Nyckelord: Balanserat styrkort, medarbetarperspektiv, indikatorer, mått, medarbetarengagemang. / ABSTRACT     Title: The employee perspective within the balanced scorecard - A study on the use of perspective and the importance of employee engagement   Level: Final assignment for Bachelor Degree in Business Administration   Author: Victor Hansson and Lotta Melander   Supervisor: Stig Sörling and Tomas Källquist   Date: 2015 – June   Aim: According to previous research, employees have got a larger role in organizations and companies. The employee perspective is used among Swedish companies to create a focus on employees and promote employee engagement. Previous research has discussed the benefits that the introduction of an employee perspective can contribute, but deeper research on this, and employee commitment is lacking. The purpose of the study is therefore to, from a management perspective, illustrate how the indicators and measures of the employee perspective are designed. And further how they are used and how they contribute to create commitment among employees.   Method: The study was conducted based on a hermeneutic research approach. The survey has an abductive process and a qualitative method has been used. The empirical data was gathered through ten semi-structured interviews. The empirical data is compiled with a starting point from a content analysis. An analysis has been made between the empirical collection and the theoretical framework, in order to discover similarities and differences that resulted in the contribution of the study.   Result &amp; Conclusions: The study has shown that management plays a crucial role in the creation of employee engagement, but the balanced ccorecard itself does not seem to create commitment and must be used as a tool by the management to do this.   Suggestions for future research: The study is limited to examine from a management perspective. To get another point of view, additional research can be done as a suggestion, from an employee perspective.   Contribution of the thesis: The study has contributed with valuable knowledge concerning employees and the value of their engagement. The study has also clarified motives for the use of the employee perspective, and contributed to greater understanding of the importance and use of the perspective. This study has also contributed with insight about the management role for employee engagement.   Key words: Balanced scorecard, employee perspective, measures, indicators, employee engagement.