Syftet med denna studie är att studera vad det diskuteras om i den mediala debatten kring den kulturutredning som lades fram den 12.e februari i år, 2009. Sedan utredningen lagt fram sina förslag till en ny kulturpolitik har diskussionerna varit livliga i media och ofta har de genomsyrats av hård kritik. Diskussionerna baseras många gånger på utredningens förslag om en myndighetssammanslagning och decentralisering av kulturarbetet. Genom studien görs begrepp så som mångfald och kvalitet sig gällande men framförallt berörs aspekter som har med styrning och kommersialism att göra. Materialet som studiens analys baseras på är insamlat från Sveriges största riksstäckande tidningar, Aftonbladet, Dagens nyheter, Expressen och Sveriges dagblad. De debattartiklar som varit av intresse för studien har utgivits under en tidsperiod som sträckt sig mellan den 12 februari 2009 och den 12 mars 2009, det vill säga från den dagen då kulturutredningens betänkande lämnades in och en månad framåt. Varför en studie av detta slag varit av intresse är på grund av att debatten kan tyckas handlar om mer än bara estetik. Men vad? Vad är det som diskuteras i kulturdebatten egentligen?

Problem och syfte: Syftet är att beskriva hur företag använder styrmekanismer för att styra leverantörer som ska omfattas av företagets etiska riktlinjer, för att på så sätt säkerställa att de etiska normerna genomsyrar hela värdekedjan. Detta görs i syfte att skapa en modell som steg för steg tydliggör styrmekanismernas användning och koppling till ett system för verksamhetsstyrning. Syftet är även att beskriva den betydelse som relationen mellan företaget och dess leverantör har för styrmekanismernas användning. Frågan är av intresse då företagets ansvar i etiska frågor verkar sträcka sig längre än bara inom den egna organisationen. Många företag har fått sitt rykte skadat av handlingar som vidtagits av leverantörer längre tillbaka i värdekedjan, vilket har medfört att företag i ökande omfattning använder sig av exempelvis uppförandekoder för att styra leverantörer i etiska frågor. Metod: Utifrån den teoretiska referensramen har en analysmodell bestående av tre steg i ett system för verksamhetsstyrning utvecklats. Genom intervjuer med tre företag har mekanismer för att styra leverantörerna i etiska frågor identifierats, vilka senare kopplas till analysmodellen. Användningen av dessa mekanismer har klassificerats som diagnostisk eller interaktiv. Likheter och skillnader i användningen av styrmekanismer har härletts till företagens relation med sina leverantörer. Slutsats: Samtliga studerade företag använder styrmekanismer som kan kopplas till de tre stegen i verksamhetsstyrningen. Styrmekanismerna som avser specificera och kommunicera mål samt kontrollera och mäta utförandet används främst diagnostiskt. Den styrmekanism som kopplas till incitament används främst interaktivt.

Syfte: Syftet med uppsatsen var att undersöka hur de kulturella skillnaderna påverkar styrningen av ett svenskt franchiseföretag etablerat i Saudiarabien. Detta då Saudiarabien är ett land grundat på religionen.  Metod: De metoder författarna använde sig av var studier av litteratur, artiklar och internet samt personliga intervjuer med varuhuschefer på IKEA. Även sonen till ägaren av franchisekonceptet i Saudiarabien närvarade vid en av intervjuerna.  Modeller: De modeller författarna använder för sin analys är Gert Hofstede - kulturella dimensioner och Robert Simons – Levers of Control.  Slutsats: De slutsatser författarna kommit fram till är att de kulturella skillnaderna påverkar styrningen till följd av religionen, men så länge IKEA är generösa med att göra undantag möter franchisetagarna inga problem med att anpassa konceptet.

Uppsatsens titel: Två kulturer under ett tak. Franchising – IKEA, en fallstudie Kurs: EFO018, Kandidatuppsats i ekonomistyrning, 15 hp Författare:  Codine Assaad och Ulrika Mauricci Handledare: Björn Johansson Syfte: Syftet med uppsatsen var att undersöka hur de kulturella skillnaderna påverkar styrningen av ett svenskt franchiseföretag etablerat i Saudiarabien. Detta då Saudiarabien är ett land grundat på religionen. Metod: De metoder författarna använde sig av var studier av litteratur, artiklar och internet samt personliga intervjuer med varuhuschefer på IKEA. Även sonen till ägaren av franchisekonceptet i Saudiarabien närvarade vid en av intervjuerna. Modeller: De modeller författarna använder för sin analys är Gert Hofstede - kulturella dimensioner och Robert Simons – Levers of Control. Slutsats: De slutsatser författarna kommit fram till är att de kulturella skillnaderna påverkar styrningen till följd av religionen, men så länge IKEA är generösa med att göra undantag möter franchisetagarna inga problem med att anpassa konceptet.

Denna studie syftar till att undersöka hur lärare i årskurs 6 upplever de nya nationella proven i årskurs 6.  Studien har genomförts genom intervjuer med lärare som är verksamma i årskurs 6 under hösten 2012 där lärarnas generella uppfattning om de nationella proven samt hur proven påverkar lärarnas arbete har varit det centrala i undersökningen. I studien ingick sex stycken lärare från tre olika län i Sverige. I studien framgår det att lärarna har en positiv inställning till de nationella proven men upplever att det är väldigt tidskrävande att genomföra dem. Lärarna anser även att proven är ett bra verktyg för att utvärdera deras egen undervisning, att ett gott resultat vid nationella proven innebär att man bedrivit en bra undervisning och att eleverna lärt sig det som de förväntas lära sig. Huruvida proven påverkar det dagliga arbetet i klassrummet så är lärarna inte helt överens, men att de påverkar deras arbete på ett eller annat sätt kan man tydligt se i studiens resultat. I analys och diskussion lyfts debatten om läraryrkets förändringar har lett till en intensifiering eller en professionalisering, i denna studie kan man se tendenser åt båda håll och något svar på den frågan ges inte. I studiens konstateras dock att lärarna har fått ett utökat ansvar och i och med ett ökat ansvar så skapas fler arbetsuppgifter vilket har medfört att lärarna i denna studie upplever att de inte hinner med sina arbetsuppgifter inom ramen för 45h/arbetsvecka.

No description available.

Den offentliga svenska hälso- och sjukvården som är styrt av landstinget har under historiens gång stött på ett antal finansiella problem, vilket har bidragit till behovet av nya styrmedel. Bland annat har balanserat styrkort som styrmedel uppmärksammats alltmer då den är ett styrmedel som tar fasta på finansiella såväl som icke-finansiella perspektiv. Det primära syftet med denna studie är att utforska hur balanserat styrkort anpassas inom offentliga hälso- och sjukvårdsorganisationer. Metoden i denna studie är en kvalitativ fallstudieundersökning på ett offentligt svenskt sjukhus. Den huvudsakliga teorin som presenteras är: processen kring balanserat styrkort samtanpassningen av styrkortet inom hälso- och sjukvården utifrån tre valdaaspekter. Resultaten visar att det existerar styrkort på alla nivåerna i organisationen men att det finns obligatoriska styrkortsvariabler som påverkar anpassningen av styrkorten. Studien visar även att balanserat styrkort modifieras ständigt efter verksamhets behov samt att olika intressenter påverkat anpassningen. Slutligen indikerar studien att det även sker en kontinuerlig utvärdering och informationsutbyte inom organisationen vilket underlättat anpassningen av styrkortet. Slutsatser som kunnat dras från denna studie är att kommunikation utgör en framgångsfaktor för anpassningsprocessen i en verksamhet som involverar många intressenter. En ytterligare slutsats är att balanserat styrkort är ett flexibelt styrverktyg som är nödvändig för anpassningen av styrkortet till sjukvårdskontexten. Dessutom uppvisar studiens resultat att det finansiella perspektivet utmärker sig trots att den undersökta organisationen är ett offentligt sjukhus som inte har ett uttalat vinstsyfte i grunden.

Syfte: Syftet med vår studie är dels att undersöka hur ICA styr sina kunder i butiken med hjälp av rumsliga faktorer. Vidare vill vi studera hur ICA framställer sig vad gäller miljösatsningar och hur de arbetar med miljövänliga varor i butiken. Metod: Vår datainsamling består av en dokumentstudie av hemsidor, en observationsstudie i uppsatsens aktuella butiker samt en semistrukturerad intervjustudie med ägare alternativt butikschef för respektive butik (fyra stycken). Dokumentstudien består i sin tur av två delstudier. I delstudie 1 studerar vi ICAs centrala hemsida och i delstudie 2 studerar vi butikernas egen hemsida. Resultat/slutsats: Studiens resultat visar att butikerna, med hjälp av rumsliga styrmedel, har möjlighet att utforma sina lokaler för att främja kärnverksamhet och affärsidé. Ett antal legitimitetsskapande miljöaspekter står omnämna på ICAs centrala hemsida. Hur studiens butiker arbetar med miljövänliga varor skiljer sig mycket åt. I två av studien fyra butiker tycker vi oss inte se att ICAs centrala riktlinjer genomsyrar arbetssättet. Mellan dessa två butiker och den presentation av miljösatsningar som ICA centralt redogör för på sin hemsida ser vi lösa kopplingar.

I rapporten ges förslag på hur arbetsmiljön och säkerheten kan förbättras på Skanskas byggarbetsplatser i Värmland genom att integrera säkerheten i den visuella styrningen. På skyddsrondsprotokollen finns det vissa anmärkningar som ofta återkommer, nämligen fallskydd, allmän oreda och personlig skyddsutrustning. Bakom dessa anmärkningar och många olyckor som sker ute på byggarbetsplatserna ligger ofta den mänskliga faktorn, vilket innebär att många av olyckorna som skett skulle ha kunnat förebyggas. Visuell styrning är en metod som tidigare provats på Skanskas arbetsplatser med syftet att öka produktiviteten genom kommunikation och synlighet för arbetarna. Genom deras delaktighet i visuell styrning ökar engagemanget och det skapas en ”vi-känsla” ute i produktion, något som skulle kunna lösa många av de problem som finns på arbetsplatserna. Visuell styrning hos Skanska fungerar praktiskt så att en whiteboardtavla sätts upp ute på byggarbetsplatsen, där man samlar ihop medarbetarna framför tavlan varje morgon innan man börjar producera och går igenom det som är prioriterat i produktionen på tavlan. Vår idé är att integrera säkerheten i den visuella styrningen genom att sätta upp punkter på tavlan som är viktiga ur säkerhetssynpunkt. Till dessa kan en skala sättas där man enkelt kan se hur den aktuella säkerheten för varje punkt är på bygget. Den som är ansvarig för tavlan gör en bedömning i slutet på varje arbetsdag där han markerar på tavlan vart han tycker att säkerheten gällande dessa punkter ligger. Att enbart markera på tavlan hur säkerheten ser ut är enligt vår mening inte nog. Den ansvarige för tavlan bör tala om grunden för bedömningen och påpeka brister men får inte glömma positiv kritik. Genom att hela tiden påpeka och påminna bör det ge resultat då det är medarbetarnas egna säkerhet som diskuteras. Detta är en metod som tros fungera då den är enkel, tydlig och sätter fokus på de viktigaste problemen. Utformningen på tavlan och vilka punkter som tas upp kan lätt ändras vilket innebär att tavlan kan anpassas till alla byggarbetsplatser. / The report shows how to improve the working environment and safety on working sites of Skanska in Värmland through integrating safety by visual monitoring. On the safety regulation protocols, some remarks appear frequently and those are the remarks about fall-arrest safety netting, untidyness in general and personal safety equipment. Behind these remarks, and behind the many accidents occuring on the building sites, the human factor is the main cause, which implies that many of these accidents could have been prevented. Visual monitoring is a method that earlier has been tested on the worksites of Skanska with the purpose of increasing productivity through communication and visibility for the workers. Through their participation in visual planning, their commitment increases and a feeling of togetherness in production is created, something that could solve many of the problems occuring on the building sites. At Skanska, visual monitoring in reality works out in a way that a white board is put up on the building site where the workers assemble every morning before production commences, and all priorities concerning production are gone through. Our idea is to integrate safety into visual monitoring through putting up points on the white board that are important from a safety aspect. To these points a scale could be added where one easily could view the current safety situation for every point on the building site. The person responsible for the white board makes a judgement in the end of every working day by indicating where he thinks the level of safety is among the points put up. But just indicating the judgement of safety is in our opinion not enough. The person responsible for the white board should explain the basis used in forming his judgement and call attention to shortcomings, while not forgetting positive feedback. Through constant remarks and reminders, this should produce a result as it is the workers own security that is being discussed. This method is thought to work because it is simple and straightforward and puts focus on the most important issues. The formulation on the white board and the matters discussed can easily be altered which means that the whiteboard can be adjusted to all building sites.

Detta är ett examensarbete som handlar om bytet av värmesystem i Glömminge Kyrka på Öland. Glömminge kyrka har bytt ut sitt gamla värmesystem som gick på direktverkande el mot ett mer kostnadseffektivt och miljöanpassat värmesystem. Det nya systemet har brännare med panna för att kunna värma kyrkan med olika sorters miljöbränslen exempelvis rapsfettsyra. I arbetet beskrivs värmesystemet, bränsletyper samt det styrsystem som används för att styra värmesystemet. Examensarbetet handlar även om vilka nivåer av relativ luftfuktighet man bör ha i byggnader med känsliga inventarier och vilka åtgärder man kan vidta för att hålla önskad luftfuktighet.