Denna uppsats behandlar IT-arbete med fokus på IT-styrning, med offentlig sektor som utgångspunkt. Arbetet baseras på en två månaders praktik som utförts vid ett av Sveriges landsting, där arbetet vid huvudkontorets IT-avdelning har observerats och intervjuer utförts. Arbetet presenterar den struktur för IT-styrande som landstinget använde då praktiken utfördes. Det presenterar dessutom svårigheter som upplevs av de som styr landstingets IT i brist på dels detaljerade styrdokument för IT, och dels ett bristande stöd ifrån ledningen. Detta leder vidare till en teoretisk diskussion kring IT-governance, Shared services samt Strategizing. Det hela fångas upp i en diskussion som redogör för de olika styrande aspekternas påverkan på IT-strategi och IT-arbete. Arbetet bidrar därmed till kunskapsbasen kring IT-styrning genom analys av IT-arbete offentlig sektor.

Syfte: Syftet med uppsatsen är att analysera hur styrning och organisering sker i REKO. Studien ämnar även att undersöka på vilket sätt konceptet REKO skapar värde. Uppsatsens långsiktiga syfte är att upplysa om alternativa och innovativa försäljningskanaler som uppstått i samband med digitalisering. Metod: I denna studie har en kvalitativ fallstudie tillämpats med en abduktiv ansats. Datainsamlingen har baserats på primär- och sekundärdata vilket har utformat empirin. Vi har genom semistrukturerade intervjuer och ett frågeformulär samlat in material från utvalda personer som är involverade i REKO-konceptet eller livsmedelsbranschen, för att få svar på våra frågeställningar. Resultat: Resultatet av studien visar att REKO-konceptet skapar i många avseenden närhet och sociala värden för inblandade intressenter. Vi fann att de sociala värden kunde vara utbyte av kunskap och direktkontakt. Vi ser även att administratörerna samordning är det som håller ihop konceptet men det är producenterna som har det främsta ansvaret.

Sveriges feministiska utrikespolitik förde vid sin lansering 2014 med sig höga förväntningar, och för svenskt utvecklingssamarbete avser den att höja ambitionerna för jämställdhetsarbetet. Generella problem med implementeringen har dock identifierats i en studie två år efter lanseringen. Denna uppsats syftar till att analysera den feministiska utrikespolitikens styrning och implementering inom biståndsmyndigheten Sidas operativa verksamhet. Sida har en lång tradition av jämställdhetsarbete och antas därför ha goda förutsättningar för implementeringen. Den feministiska utrikespolitikens implementering är ett aktuellt och omdebatterat ämne inom biståndskretsar, men forskningsfältet är inte omfattande. Det analytiska ramverket för studien utgår från ett top-down perspektiv och inkluderar ett antal faktorer som kan påverka implementeringen. Ramverket har fungerat som ett verktyg för att analysera uppsatsens empiriska material. Slutsatserna för studien är dels att utformningen av den feministiska utrikespolitikens styrning riktad mot Sidas verksamhet påverkar implementeringen. Främst är det otydligheten i formuleringar och status för dokumenten men även styrningskedjans längd. Studien har vidare kommit fram till att inställningen hos de implementerande aktörerna är en faktor som inte tros ha försvårat implementeringen. Däremot kan en brist på resurser och tid samt en varierande förståelse bland anställda på Sida försvåra tillämpningen av den feministiska utrikespolitikens mål och metoder.

Den här uppsatsen har som syfte att undersöka om det finns något samband mellan ledningsgruppens arbete och skolutveckling. Med skolutveckling avses i det här fallet ökade elevresultat. För att ta reda på detta har en enkätundersökning gjorts. Där har arbetet i sex skolors ledningsgrupper undersökts för att se hur det fungerar och om dess verksamhet leder till skolutveckling. I enkätundersökningen har sex skolor med ledningsgrupper från en mellanstor kommun deltagit. Två olika enkäter skickades ut till skolorna. Den ena vände sig till dem som är medlemmar i ledningsgruppen och den andra vände sig till övriga medarbetare. Frågorna i handlade dels om ledningsgruppens sammansättning och uppgifter, dels om dessa uppgifter kan kopplas till skolutveckling. Resultaten har analyserats och de båda gruppernas svar har ställts mot varandra. Resultatet visar att insynen i vad som avhandlas och beslutas om i ledningsgruppen är liten hos en stor del av övriga medlemmar. De vet inte riktigt vad som händer i ledningsgruppen. Samtidigt menar de i högre grad än medlemmarna i ledningsgruppen själva, att ledningsgruppen diskuterar skolutvecklingsfrågor.

Inledning I samhället finns en generell syn på hur flickor respektive pojkar utövar makt och dominans. Den generella uppfattningen är att flickor använder mer blickar och verbal dominans medan pojkar använder mer fysisk dominans. Detta examensarbete handlar om förskollärares upplevelser om barns utövande av makt och om det finns någon skillnad mellan pojkars respektive flickors utövande av makt. Tidigare forskning har gjorts om genus och om barns makt men begränsad forskning finns där båda fenomenen är med. Syfte Syftet med studien är att belysa hur förskollärare upplever flickors och pojkars maktutövande, om maktutövandet skiljer sig mellan pojkar och flickor och i så fall på vilket sätt. Metod Syftet undersöktes med hjälp av en kvalitativ metod genom att intervjua sex förskollärare på fyra olika förskolor, i två olika kommuner. I studien användes Bertram Ravens teori om makt. Med hjälp av denna teori besvaras syfte och frågeställningar. Resultat Resultatet från intervjuerna visar att det inte finns någon tydlig bild av hur flickor och pojkar utövar makt. Däremot uppfattas pojkar oftast som mer högljudda och att de tar mer plats medan flickor är mer tysta. De maktkategorier som de intervjuade förskollärarna upplever att barnen använder mest är referensmakt och legitim makt, vilket innebär att vissa barn ses som idoler och att äldre barn styr över yngre barn.

SammanfattningVi har i vårt fördjupningsarbete ingått i ett samarbete mellan Högskolan i Borås och Chalmers Tekniska Högskola, vi har därigenom fått ta del av genomförda forskningsprojekt mellan Chalmers Tekniska Högskola och fordonsindustrin, främst Volvo. Syftet med vårt fördjupningsarbete är att belysa makt och kontroll inom vissa delar av fordonsindustrin under perioden 1990-2005, specifikt har vi undersökt vilka uttryck kontrollen tagit sig på verkstadsgolvet i de båda produktionssystemen, löpandeband respektive alternativ montering. Vi granskar diverse argument för och emot alternativ montering, sedan presenterar vi våra skilda erfarenheter av de båda produktionssystemen, samt vår gemensamma förförståelse av att alternativ montering är att föredra samt att en tydlig kontroll inte gynnar människan. Vi har gjort en genomgång av tidigare forskning bl.a. inom områdena egenkontroll och ledarskap, och även tittat på valet av kontroll eller motivation som en styrningsstrategi. Därefter introducerar vi de teorier som vi använt oss av och då framför allt Mintzbergs strukturering av organisationer. Dessa mynnar sedan ut i en beskrivning av de fyra aspekter av kontroll som vi själva konstruerat inför analys och diskussion; egenkontroll, socialkontroll, direktkontroll och tekniskkontroll. Vi har använt oss av ett hermeneutiskt perspektiv och en tidigare, i samband med nämnda forskningsprojekt, insamlad empiri, vilken utgörs av filmade intervjuer samt observationer. I vårt metodkapitel ger vi fallbeskrivningar och redogör för etiska överväganden. Resultatkapitlet inleds med en presentation av kategorier vi skapat för att underlätta bearbetningen av empirin. Vi har kommit fram till att den tydligaste kontrollmekanismen vid löpandebandet är bandets rörelse och vid dockmonteringen ansvarskänslan. Kontrollen tycks ha en rutinartad effekt i båda produktionssystemen. Vid dockmonteringen framkommer det att kontrollen får negativa konsekvenser för det sociala samspelet, på så sätt att det uppstår konflikter.

BakgrundDet blir allt fler äldre i Sverige, och det kommer att bli en brist på omvårdnadspersonal. Pensionärerna ställer samtidigt nya och högre krav. Fler alternativt drivna äldreboenden har startats, däribland intraprenadverksamheter. Intresset för denna undersökning har sin grund i att båda författarna har tidigare arbetslivserfarenhet från äldrevården, en av oss har dessutom arbetat på ett intraprenadstyrt äldreboende.Syfte Syftet med studien är att undersöka hur ett antal anställda på ett intraprenadstyrt äldreboende upplever sitt arbete. Fokus kommer ligga på aspekterna styrning, delaktighet och inflytande.MetodI uppsatsen används en kvalitativ metod med en hermeneutisk ansats samt ett subjektivistiskt synsätt, då vi utgår från aktörernas synsätt. Vi har gjort tio semistrukturerade och individuella intervjuer.ResultatRespondenterna upplever ledningens arbetssätt som positivt i och med att de arbetar både som ledning och som omvårdare eftersom det ger dem en ökad förståelse för verksamheten, brukarna och personalen. De anställda har delade uppfattningar om ledningens styrning där några upplever den som tydlig, medan vissa anser den vara vag och otillräcklig. Resultatet visar att kommunen har en betydande roll i hur verksamheten styrs, vilket ses som negativt.Delaktigheten och inflytandet de anställda upplever i arbetet visar sig vara varierande. I de flesta fall upplevs ledningen lyssna och ta till sig personalens åsikter. Inflytande har de anställda främst i mindre beslut och i den egna arbetssituationen, medan ledningsgruppen fattar de större besluten i verksamheten. Ett sätt att nå delaktighet och inflytande i verksamheten är genom regelbundna möten och samlingar. Delaktigheten upplever respondenterna påverkar dem positivt. Gällande ekonomin är delaktigheten och inflytandet begränsat. / Program: Organisations- och personalutvecklare i samhället

I den här studien undersöktes hur Skolverkets stödmaterial kan påverka lärares autonomi. I studiens teoretiavsnitt presenteras begreppet continuing professional development  (CPD) som handlar om den fortbildning lärare förväntas genomgå under sitt yrkesliv och hur CPD kan ses som ett sätt att styra lärares arbete. Skolverket anses vara en betrodd källa vid val av fortbildning. I avsnittet behandlas även vad autonomi innebär för lärare. Studiens empiriska material bestod av fyra av Skolverkets stödmaterial i undervisningen. Det analytiska verktyg som användes för att kunna undersöka stödmaterialens påverkan på autonomin baserades på LaCoes (2008, s. 39) sex dimensioner av den individuella autonomin. I studiens forskningsöversikt presenteras ett urval av den forskning som genomförts rörande styrningen och olika faktorer som kan påverka styrningen av den svenska skolan. I bakgrunden presenteras den Tillitsdelegation som Regeringen tillsatte år 2016 för att undersöka hur styrningen av bland annat skolan kan förbättras och hur reformerna påverkat hur styrningen av skolan sett ut. Studiens resultat visade att lärares autonomi kan påverkas av innehållet i stödmaterialen och att stödmaterialen kan anses styrande. Analysen av empirin visar även att det finns detaljstyrning i materialens innehåll som liknar en regelstyrning.

<p>Idag ska alla skolor använda sig av individuella utvecklingsplaner för att hjälpa elever att nå de mål som finns uppsatta i läroplaner och kursplaner. Detta beslutades av politikerna och lades till i grundskoleförordningen 2005. Syftet med vår uppsats har varit att ta reda på hur lärarna uppfattar IUP och hur dessa uppfattningar förhåller sig till beslutsfattarnas avsikt med införandet av IUP. Som teoretisk utgångspunkt har vi haft ramfaktorteorin och då framför allt de centrala begreppen formuleringsarenan och realiseringsarenan. I bakgrunden visar vi på vad som historiskt föregått ett införande av individuella utvecklingsplaner samt summerar tidigare forskning om individuella utvecklingsplaner och närliggande ämnesområden. Därefter redovisar vi resultaten av vår undersökning som baseras på enkäter till ett antal lärare samt invervjuer av fyra lärare. Resultatet av vår analys visar att det övergripande syftet är detsamma för lärarna som för politikerna, att fler elever ska nå målen Däremot så avviker lärarnas uppfattningar om flera underliggande syften, som vad IUP:n ska innehålla och hur den bidrar till att stärka föräldrarnas intresse och delaktighet. Dessutom används inte IUP:n kontinuerligt i verksamheten på det sätt som är syftet - enligt vår mening. I diskussionen belyser vi hur det kan komma sig att dessa skillnader uppstår och hur de kan förklaras med att beslutet fattas på en nivå och sedan ska genomföras på en annan nivå. Dessutom är formuleringsarenan tudelad i sina uppfattningar i något fall, vilket gör att syftet blir svårdefinierbart för lärarna.</p>

<p>Syftet med denna studie har varit att belysa inkluderingsfrågor ur skolledarens perspektiv. Vi har studerat hur två kommuner genomför det förändringsarbete som krävs för att skapa en inkluderande skola. Vår studie bygger på en kvalitativ undersökning med intervjuer. Vi har undersökt hur skolledare i respektive kommun tolkat inkluderingsuppdraget, identifierat påverkansfaktorer, belyst hur beslut implementeras samt påvisat vilken kompetens som krävs. Åtta skolledare ingår i studien. Resultaten visar att de flesta skolledare är positiva till att arbeta mot ökad inkludering i skolan. Den specialpedagogiska kompetensen är betydelsefull. Det är viktigt att all personal får nödvändig fortbildning som berör inkluderingsfrågor. Inkludering handlar om värderingar, förhållningssätt och attityder. Tydligt ledarskap är avgörande för hur inkluderingsfrågor integreras i verksamheten. Behovet av en gemensam värdegrund hos alla inblandade i inkluderingsfrågor har dominerat hela studien. Insikten om varje medarbetares bidrag till samarbete och samverkan påverkar direkt graden av inkludering är vår slutsats.</p>