Intresset för organisationskultur har varit stort både inom den akademiska forskningen såväl som i den mer praktiskt inriktade managementlitteraturen. Flera studier har fokuserat på i vilken utsträckning organisationskultur går att styra men att studera medarbetarnas egna upplevelser av styrningsförsöken i och med värderingsstyrning tenderar emellertid att vara mindre vanligt. Syftet med uppsatsen är att undersöka fyra medarbetares egen upplevelse av värderingsstyrning samt vad de anser att en stark organisationskultur innebär för deras arbete, både i form av möjligheter samt svårigheter. Studiens empiriska material utgår från fyra kvalitativa, semistrukturerade intervjuer med fyra medarbetare från ett värderingsstyrt företag med en stark företagsanda. Resultatet lyfter fram att medarbetarna upplever att företagsandan innebär de ser på varandra som en nära sammanbunden grupp, likt en familj, som delar gemensamma föreställningar och värderingar. Kulturen skapar en gemensam förståelse för hur de ska bemöta varandra samt kunder och för hur arbetet ska bedrivas. Empirin visar också att intervjupersonerna upplever att värderingsstyrningen skapar en dubbelsidig kravbild. Från företagets sida ställer den krav på vilken typ av person man ska vara som medarbetare och från de anställdas sida skapas ett krav på att organisationen lever som den lär. De fördelar som lyfts fram med en stark företagskultur är lojalitet, engagemang och trygghet samt att den underlättar samarbetet. Nackdelarna som beskrivs är att kulturen tenderade att hämma nytänkande och skapa likriktning inom organisationen. I resultaten återfanns ingen skillnad i intervjupersonernas uppfattning av organisationskulturen kopplat till ålder, kön, anställningstid eller position. En möjlig förklaring till den homogena förståelsen av företagsandan kan vara att företaget medvetet rekryterar in personer som matchar kulturen och vidare socialiserar in dem i kulturen genom introduktionskurser och lagarbete.

Abstract Title: From Theory to Practice - A case study of Balanced Scorecard at the disability management in the municipality of Karlskrona Authors: Erica Isacsson and Marthina Johannesson Supervisor: Elin K. Funck Examiner: Lars-Göran Aidemark Contact person at the disability management in the municipality of Karlskrona: Claes Wiridén, Director School: School of Business and Economics, Linnaeus University, Växjö Course: 4Fe03E, Thesis, 30 ECTS credits. Date: 2011-05-27 Purpose: The purpose of this study is to describe and explain how the Disability Management thinks that their Balanced Scorecard will be used, namely what is the planned use. We will also describe and explain how the balanced scorecard is actually used. Methodology: We have conducted an abductive, qualitative case study. The empirical material is collected through interviews, observations internal as well as external written material. The theoretical framework is based on the published texts in books, scholarly articles and dissertations. To ensure the results of this study, they have been discussed around different quality criteria. Results: The Balanced Scorecard was designed to provide an improved quality of operational activities. It would also communicate performed activities more effectively to the board. For the team and working group level, it is believed that the purpose of introducing Balanced Scorecard was to communicate goals and strategies down to operational level in order to create consistency among the activities through the administration. Some people though, cannot see any reason at all to implement Balanced Scorecard. No level of the organization considers their daily work to be affected by the Balanced Scorecard. The employees expressed that the Balanced Scorecard is not used to any great extent. However, it has been identified some areas where scorecards actually are used. These areas are as a model for discussion, to ease the decision making process, as a control system and as accountability. There is no single reason why the Balanced Scorecards are not used. It depends on a combination of factors such as: information, attitude, feedback, time, design, decoupling and the fact that many employees had difficulty understanding the purpose of implementing the Balanced Scorecard.

Det finns en rad olika skrivna vetenskapliga artiklar om vad kalkylering är. Men hur används kalkyleringen utav ledningen i ett företag? Används kalkyleringen som ett styrverktyg? Syftet med studien har varit att beskriva och analysera hur kalkyleringsarbetet och utformningen av kalkyleringen påverkar styrningen av ett företag. Jag har därför utformat följande frågeställning: Hur påverkar kalkyleringen och framtagandet utav fördelningsnycklar styrandet utav verksamheten? Jag har valt att undersöka mitt syfte och min frågeställning genom en aktionsstudie på Ardagh Glas i Limmared. Jag valde att göra en aktionsstudie eftersom jag ville få en helhetsbild av hur ett företag kan använda kalkyleringen för att validera sina strategiska beslut. Jag har valt en kvalitativ studie med en abduktiv ansats där jag växlade mellan att gå från empiri till teori och från teori till empiri. I min teoretiska referensram har jag beskrivit de grundläggande begreppen ABC-kalkylering, ABM-styrning, aktivitet, kostnadsdrivare och kapitalets kretslopp. Min empiriska studie omfattade en egen genomgång av Ardaghs kalkylsystem, fyra personliga intervjuer som kompletterades med en enkätundersökning för att guida mig i mitt arbete med att utveckla nya fördelningsnycklar . Resultatet blev att poängtera hur viktigt det är att företag som använder sig av ABC-kalkyleringen har en uppbyggd förståelse om kalkyleringen för att kunna få en bra grundplåt att basera sina strategiska beslut med hjälp av den. Sedan har jag dessutom lämnat förslag om nya fördelningsnycklar för att därigenom få en mer rättvis kostnadsbild i Ardaghs produktkatalog.

Microsoft är en organisation verksam inom IT-branchen och tillhandahåller både produkter och tjänster av dessa produkter till sina kunder. Tjänstemötet kontrolleras för och styrs genom bland annat kundnöjdhetsmätningar. Syftet med denna studie är att undersöka hur medarbetare inom Microsoft upplever och hanterar kundnöjdhetsmätningen som är en del av den kundfokuserade styrningen som företaget tillämpar. Empirin baseras på intervjuer med fyra medarbetare samt en team-manager på Microsoft i Sverige. Teori och empiri kring kundfokuserad styrning, påverkan av denna på arbetssituationen och förhållande till medarbetare och ledning samt arbetstagares motstånd mot styrning redovisas för. Resultatet visar att kundnöjdhetsmätningen är utformad enligt företagets profilering som kundfokuserad och dess behov av att följa upp kvalitetsnivån på servicen samt vägleda mot förbättringsområden. Intervjupersonerna upplever kundnöjdhetsmätningen som delvis nödvändig men orättvist utformad och implementerad. De menar att systemet inte mäter och visar deras arbete på ett kvalitativt sätt. Vidare visar resultatet att mätningen bidrar till en distanserad och avskuren relation till ledningen som inte kommer åt teknikers färdigheter och kompetens. Det styrda arbetsutförandet är enbart servicemöten med kunden, det vill säga hur kunden kontaktas och ärendet hanteras kommunikationsmässigt. Medarbetarna visar att det finns ett motstånd till den kundfokuserade styrningen och dess mätningsverktyg vilket utövas genom att det skapas alternativa roller till det som konstrueras av företagets kundfokusering. Samtidigt bekämpas mätningsverktyget genom att  kraven ifrågasätts och görs gripbara.

Syftet var att undersöka pedagogerna vid lärarlett bildskapande i förskolan. Dels ville jag ta reda på vilken roll pedagogen ansåg sig ha när barn skapade bilder samt på vilket sätt och i vilken grad de styrde. För att få reda på detta besöktes tre förskolor där jag närvarade vid två bildaktiviteter per förskola. Dessa var en kommunal förskola, en friskola samt en Reggio Emilia förskola. Efter den observerade bildaktiviteten intervjuade jag den pedagog som lett bildpasset för att jag skulle få syn på den styrning som kan förekomma samt för att få höra pedagogernas tankar runt att styra barn. Jag fann att pedagogernas agerande kunde skilja sig åt väsentligt mellan olika förskolor. Olikheter fanns i vem som bestämde vilka barn som deltog vid skapande och vem som bestämde när en bild var att betrakta som färdig. Därför sorterades pedagogerna in i tre kategorier, dessa var hög grad av styrning, viss styrning samt låg grad av styrning.

Bakgrund och Problem: Dagens samhälle förändras ständigt och i en allt högre takt. Det gemensamma för förändringar är att de berörda ständigt måste anpassa sig för att utvecklas med förändringen. Förändringarnas baksida är att de kan vara kostsamma, och att organisationerna kan vara dåligt rustade för att klara av dem. Genom att sprida kunskaper om förändringsprocesser kan detta motverkas. Externa förändringar kan exempelvis vara nya lagar. Något som blivit allt vanligare i och med den ökade globaliseringen och sedan inträdandet i EU. Medlemskapet innebär att Sverige, som medlemsland, måste anpassa sig till de lagar och beslut som EU fattar. Det skedde en stor förändring 2008, vilket var införandet av förordningen (2007:603) för intern styrning och kontroll. Förändringsprocesser är ett mycket välforskat ämne, men vad är det då som gör det så intressant? Förändringar påbörjas varje dag influerade av olika krafter, men förändringar är komplicerade - mer än 70% av alla inledda förändringar misslyckas, eller förverkligas aldrig. Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka hur myndigheter hanterar stora förändringar, genom att studera hur införandet av förordningen (2007:603) för intern styrning och kontroll genomfördes. Metod: Studien är en fallstudie, utförd i form av intervjuer på fyra myndigheter, Finansinspektionen, Försäkringskassan, Riksgälden och Internationella programkontoret. Empirin har analyserats med hjälp av den teoretiska referensramen. Slutsatser: Myndigheterna tycks ha följt de teorier och forskning som finns på området för en lyckad implementering. Porras och Silvers delmoment ingripande, målvariabler och organisationsmedlemmar har till stor del uppfyllts på samtliga myndigheter. Visionen kring FISK är tydlig och spridd inom organisationen. Målvariabler finns och organisationsmedlemmarnas attityder är positiva, enligt vad som framkommit under intervjuerna. Delmomentet resultat är ännu inte helt uppfyllt, och därmed är individuell utveckling, samt organisationsresultat förhoppningsvis att vänta. Kotters åttastegsprocess tycks ha följts av ledningen. Regeringen såg ett problem i transparensen hos myndigheterna, vilket förankrades hos myndigheterna genom att påvisa bristerna. Myndigheternas ledningar utbildades för att bilda en stark koalition för att kunna driva förändringen ute i organisationerna. Det har funnits en tydlig vision, som förankrats och kommunicerats. Personalen involverades på ett eller annat sätt i processen. Delmål förekom utifrån FISKens komponenter sett. Än är det för tidigt att säga att FISK blivit organisationskultur, men myndigheterna är på god väg. Vissa har bevakningsfunktioner för att se att utvecklingen går åt rätt håll, och inte stagnerar. Förslag till vidare studier: Det skulle vara intressant att se om en god intern styrning och kontroll underlättar implementeringen av förändringar.

Det var under 1920-talet som budgetering började användas som ett verktyg för att styra kostnader och kassaflöden. Budgeten började användas för att planera och samordna verksamheter och senare blev strategisk planering vanligt. Budgeten används som en plan för inkomster och utgifter under en viss tid. En plan upprättas för att skapa mål och handlingsvägar. Strategin och budgetprocessen utför tillsammans grunden för att besluta om vilka mål som är realistiska och hur de målen skall uppnås. Politikerna ställer idag krav på de myndigheter som de ansvarar för. De vill få underlag för att kontrollera att pengarna används på ett effektivt sätt och att verksamheten håller sig inom de angivna ramarna. Staten är idag ägare av Högskolan på Gotland och kontrollerar att deras verksamhet sköts. Högskolan på Gotland har en stabil ekonomisk situation och styrningen är idag inriktad på verksamhetsmål och vision. Kan en myndighet som Högskolan på Gotland då använda budgeten som ett verktyg för att nå sina verksamhetsmål? Problemformuleringen som växte fram var: - På vilket sätt använder Högskolan på Gotland budgeten och budgetprocessen som styrmedel? Syftet med uppsatsen är att studera Högskolan på Gotlands budgetprocess för att ta reda på om den används som ett styrmedel. I studien har det används organisationsdokument och det har även genomförts sju stycken intervjuer med personal som arbetar med dessa frågor för Högskolan på Gotland. För att förbättra sin verksamhet måste en organisation ha ekonomiska mål. Mål finns på de olika nivåerna i en organisation och används för att sammanföra planering och ansvar. För att kunna föra samman dessa krävs att organisationen har en plan, d.v.s. en strategi för hur de skall uppnå dessa mål. Det finns fyra olika styrmedel; organisation och bemanning, belöningssystem, formellt styrsystem och mindre formaliserad styrning. Dessa är beroende av varandra, men oftast läggs tyngden på en av dem. Budgeten är ett handlingsprogram för en organisations mål och handlingsramar och baseras på antaganden och förutsättningar under en bestämd tid. En budget har olika syften beroende på vilken organisation det är. Den är ett bra verktyg när en organisation skall göra en verksamhetsplan, budgeten är verksamhetsplanen i siffror. Med hjälp av strategi och budgetprocess kan en organisation fastställa mål och de strategier som en organisation behöver för att nå dessa mål. Budgetprocessen består av tre olika faser, budgetuppställning, budgetuppföljning och budgetanalys. Resultatet av studien är att Högskolan på Gotland använder budgeten och budgetprocessen som ett styrmedel tillsammans med verksamhetsplanen. Budgeten används som ett planeringsverktyg, då rektorn ger institutionerna anvisningar inför kommande perioder med hjälp av budgeten. Den används för att fördela ansvaret i organisationen och skapa en medvetenhet bland de anställda om varför en chef ibland säger nej till vissa saker. Den används också för att fördela de anslag som de får ifrån regeringen till de olika institutionerna. Budgeten används som styrmedel på både strategisk- och taktisk nivå.

My essay is fundamentally about an idea. It could even be placed in the study of the history of ideas by the fact that it could be seen as if I am trying to reflect upon how one single idea can get a strong societal and historical impact. How thoughts, visions and then inventions are constructing societies and everything that derives from them. In my text I try to illuminate and connect social theory to our social reality and by using discourse (theory) analysis I try to study central terms in the discourse of surveillance. The question which is of social psychological interest would be that of how the individual in dialectical relation to the surrounding society is free and how he then would get inflected by this surveillance. What if the society could be looked upon as a prison or a reformatory centre, and the individual is not that free as supposed by many post modern non-structurist streams of thought? Not only do I want to illuminate but also try and come to some conclusions at the end. What consequences could the big panoptic machinery bring upon the citizens of society in which it is applied and under constant ongoing and development? / Min uppsats handlar om en idé. Den skulle, ämnesmässigt, kunna hamna under idéhistoria eller liknande som reflekterar över hur idéer får en samhällelig och historisk genomslagskraft. Hur visioner, tankar och uppfinningar bygger fram samhällen och de olika företeelse som kommer därav. I den lilla text jag skrivit försöker jag belysa och med en syn försöka koppla an samhällsteori med verkliga tänkbara fenomen och genom att ha diskurs(teori)analys som metod(ik) har jag även försökt studera de centrala begrepp som förekommer i det offentliga kring övervakning. Övervakning är nämligen det centrala i min uppsats och den panoptiska idén är den jag inledningsvis syftade på. I min uppsats försöker jag belysa hur den har bidragit och fortfarande bidrar till ett övervakningssamhälle som kan tyckas bli allt utvidgat. Den socialpsykologiska undran jag har i uppsatsen är den om individen vid sidan om, över, eller under strukturen/samhället. I vilken mån kan individen i samhället verka som fri och självbestämmande, eller kan samhället te sig fängelselikt? 1 Hur kan hon påverkas, som ständigt varande i relation med samhället, av denna övervakning som blir alltmer påtaglig? Jag börjar uppsatsen med två välkända dystopier för att peka på en bakgrund, och sedan presenterar jag den panoptiska idén. Vidare lägger jag fram den sociala responsivitetsteorin och hur den spontana och mest elementära responsiviteten hos människor blir disciplinerad och inskränkt av samhället och institutioner. Genom diskursanalysen griper jag tag i strukturer och löser upp centrala begrepp och koncept. Som avslut spekuleras kring vad konsekvenserna av detta alltmer övervaknings- upprätthållna samhälle kan vara.

Problemdiskussion: När ett företag arbetar med processer kommer deras processer att generera information om hur väl den tillfredsställer deras kunder. Med hjälp av den informationen går det att förbättra processen. Problemet är ofta att företag antingen mäter fel information eller att det tar för lång tid innan informationen har sammanställts. Dessa förutsättningar behöver identifieras och analyseras. Det som bör mätas ska vara processorienterat för att på så sätt åstadkomma lämpliga mål som underlag för att stödja och styra verksamheten i önskad riktning. För att kunna arbeta med förbättringar krävs det tillgång till data samt analys av dessa data. Vi ansåg att tillverkande företag skulle vara intressant eftersom mer och mer av tillverkningen flyttas ut ifrån Sverige till lågkostnadsländer. De som fortfarande har sin tillverkning i Sverige borde rimligtvis använda sig av de fördelar som kan uppnås med mätning och styrning av tillverkningsprocessen. Tillverkningsprocessen kan definieras som en process från råmaterial, delar, montering som går i ett flöde genom fabriken. Syfte: Syftet med uppsatsen är att beskriva vad svenska tillverkande företag mäter i sina tillverkningsprocesser För att sedan förklara hur dessa mått påverkar hur de styr sina tillverkningsprocesser. Resultat: Vad mäter svenska tillverkande företag i sina tillverkningsprocesser? [] Leveransprecision in och ut ur tillverkningsprocessen [] Produktivitet [] Kvalitet På vilket sätt påverkar mätningen hur de styr sina tillverkningsprocesser? Företag arbetar aktivt med att ta tillvara måtten för att styra sin tillverkningsprocess mot förbättringar. För att få en effektiv styrning skall resultaten av de övergripande måtten förmedlas till alla inom företaget. Att arbeta med få mått ger en större tydlighet och gör att styrningen kan fokuseras på de mått som är viktiga.

Inom The Nuance Group, vilket är ett ledande globalt företag inom tax-free, finns det en finansiell syn på verksamheten som kan utvidgas till att bli mer konkurrenskraftig. Syftet med denna uppsats är att upptäcka och synliggöra faktorer och perspektiv i företaget som kan utvidga den traditionella finansiella styrningen och bidra till bättre verksamhet och balanserad styrning. Med hjälp av fyra perspektiv har vi belyst betydelsen av medarbetare, kunder och processer, som i samverkan med de finansiella aspekterna kan utgöra en del av företagets ekonomistyrning. Genom att bryta ner The Nuance Groups verksamhet i olika perspektiv skapas det mer fokus på särskilda fokusområden där företaget lättare kan se vilka områden som är viktiga för framgång. Utarbetningen av mål, mått och framgångsfaktorer inom varje perspektiv bidrar till fokusering inom perspektiven samtidigt som mellan dem skapas det förutsättningar för balans. Det är ett sätt att mobilisera alla resurser inom företaget för att öka verksamhetens konkurrenskraft. När fokus förflyttas från traditionella finansiella tal till immateriella resurser synliggörs faktorer som är betydelsefulla för företagets framgång. Flera framgångsfaktorer är nödvändiga än bara ekonomiska i ekonomistyrningen och därför utgör kund-, process- och medarbetarperspektivet den grunden som behövs för skapandet av en integrerad syn på ekonomistyrning.