Sammanfattning Arbetslivet förändras och i och med det även arbetets och organisationernas struktur. Större krav ställs på individen att strukturera och ansvara för sitt arbete. I dessa nya organisationer har den formella hierarkiska styrningen minskat eller försvunnit och det är därför betydelsefullt att studera vilken typ av styrning som ersätter denna. Syftet med uppsatsen är att via en kvalitativ ansats undersöka hur styrningen ser ut i ett litet företag med en organisk karaktär. För att besvara syftet har fyra kvalitativa intervjuer samt en observation genomförts på det valda företaget. För att få fram relevant information har intervjuguiden till viss del utformats med hjälp av metoden ”critical incident”. Analys av intervjuerna har sedan skett genom tematisering utifrån tidigare forskning och teori. Observationen har använts som komplement till intervjuerna. I analysen av intervjuerna framkom två teman som extra tydliga. För det första, de yttre faktorerna, där framförallt kunden framträder som en viktig styrande faktor och att denna får en betydande roll när det gäller företagets organisering. Det andra temat som framkom var den interna gruppen som även den hade en betydande styrningsfunktion. Den interna gruppen får en väsentlig roll vad gäller den interna organiseringen i avseende normer och värderingar, som beteendet i organisationen utgår ifrån.

Denna uppsats syftar till att se hur Nacka kommun styr sina bibliotek i offentlig och privat regi och om det finns en skillnad i synsättet på bibliotekets samhällsuppdrag mellan biblioteken som påverkar hur dessa tolkar och implementerar de krav som kommunen ställer. En förstudie gjordes i form av en observation på respektive bibliotek samt intervju med en ombudsman och en utredare för facket DIK för att få större inblick i ämnet. Intervjuer med respondenter från ett bibliotek som drivs i privat regi och ett offentligt bibliotek genomfördes samt en intervju med en utvärderingsexpert hos Nacka kommun. Informationen från dessa intervjuer analyserades sedan efter de utvalda organisationsteorier som valts ut efter uppsatsens syfte. Resultatet av analysen visade på en skillnad i synsättet hos respektive bibliotek både på ett organisatoriskt plan och i det utbud bibliotek erbjuder till medborgarna. Detta kan ses i relation till en allmän förändring i samhället i synen på bibliotekets samhällsuppdrag.

<p>Detta examensarbete behandlar ämnesområdet internprissättning med hänsyn till strategi, ekonomistyrning och utvärderingsstruktur som påverkande faktorer. Mitt arbete belyser hur ovanstående områden påverkar varandra. Det vill säga hur strategin påverkar ekonomistyrningen som i sin tur påverkar val av utvärdering som i sin tur är av betydelse vad det gäller internprissättningsprincip.</p><p>För att utreda vad företag bör beakta vid val av internprissättningsmodell har arbetet baserats på följande problemställning: Hur bör företag styra och utvärdera sina affärsenheter för bästa möjliga internprissättning inom koncernen?</p><p>Arbetets syfte är att lyfta fram aspekter gällande företags styrning och utvärdering. För att kunna besvara min frågeställning har en fallstudie genomförts på ett företag som arbetar med internprissättningsproblematiken. Dessutom har en litteraturstudie gjorts gällande vilka internprissättningsmodeller som finns att tillgå.</p><p>Jag har kommit fram till att företag kan finna en gemensam modell för internprissättning, om modellen anpassas för respektive affärsenhet med avseende på dess strategier, ekonomiska styrning och utvärderingsstrukturer.</p>

<p>Background: Despite the time and money invested in relationships with other companies, it is a fact that many of them fail. Considering this, remarkably little research has been done regarding how inter-organisational relationships are controlled, given that control can function as a solution to the problems involved with collaboration, which arise since such a relation exists in the interface between organisational boundaries, where the companies’ often conflicting interests and points of view meet. If one part is stronger than the other in a relationship, the weaker however tends to give way for the stronger’s will. What happens then in a relationship between mutually strong, mutually dependent actors? Up until now research within the field of inter-organisational control focuses on asymmetric situations of dependence, which leaves the research field of more balanced relationships unexplored. At the same time it is obvious that also more equal parties collaborate and need to efficiently control their relationships.</p><p>Aim: The aim of this study is to create a model of control in an inter-organisational relationship where a strong mutual dependence exists between the parties.</p><p>Completion: Through qualitative interviews a case study has been conducted in a relationship between two mutually dependent companies.</p><p>Findings: The findings of the study show that control in a relationship that is characterized by a strong mutual dependence between the parties, is complex and comprises a combination of different control mechanisms. Closeness, and trust as a control mechanism remain central, but the results also highlight the importance of hierarchical control mechanisms. Furthermore, trust, in certain cases, substitutes hierarchical control. Market forces are also used to control the relationship, but only to a certain extent. Moreover, the study shows that both parties have an active role in developing trust as a control mechanism. The customer has however a more active role in bringing forward other control mechanisms, while the supplier mainly responds to these initiatives, and also accepts them to a great extent. The findings also pinpoint that the contract has a remarkable role, since the control that it enables is only partly applied in the relationship.</p><p>Keywords: management control, inter-organisational relationship, dependence, partnership, Autoliv, Volvo.</p> / <p>Bakgrund: Trots det engagemang, den tid och de pengar som företag investerar i relationer med samarbetspartners, är det ett faktum att många samarbeten mellan företag misslyckas. Med tanke på detta fokuserar anmärkningsvärt lite forskning på hur interorganisatoriska relationer styrs, trots att styrning kan fungera som en lösning på den problematik som uppstår i interorganisatoriska samarbeten. Denna problematik består i att ett samarbete mellan företag befinner sig i ett gränssnitt mellan två parter där inte sällan konflikterande intressen och uppfattningar möts. Om en part är starkare i en relation, tenderar dock den svagare att vika sig för den starkares vilja. Vad sker då i ett samarbete där ingen part är starkare, där båda är ömsesidigt beroende? Hittills fokuserar forskning inom interorganisatorisk styrning på asymmetriska beroendeförhållanden, vilket lämnar forskningen vad gäller mer jämbördiga relationer outvecklad. Samtidigt är det uppenbart att även jämbördiga företag samarbetar och är i behov av att styra sina samarbeten så att de fungerar.</p><p>Syfte: Syftet med denna studie är att skapa en modell över styrningen i ett interorganisatoriskt samarbete där parterna är starkt ömsesidigt beroende av varandra.</p><p>Genomförande: Med hjälp av kvalitativa intervjuer har en fallstudie gjorts av ett samarbete som präglas av ett starkt ömsesidigt beroende.</p><p>Resultat: Studiens resultat pekar på att styrning i ett samarbete som präglas av ett starkt ömsesidigt beroende är komplex och utgörs av en kombination av olika styrmekanismer. Kärnan i styrningen är dock en nära relation och tillit som styrningsmekanism men till detta kommer också en hög grad av hierarkisk styrning, där dock tillitsmekanismer i vissa fall visar sig ersätta hierarkisk styrning. Dessutom finns en liten användning av marknadsmekanismer. Studien påvisar att båda parterna har en aktiv roll i att skapa tillit som styrmekanism. Vad gäller övrig styrning är framförallt kunden pådrivande och leverantörens roll ligger främst i att svara på kundens initiativ till styrning, som till största del accepteras. Studiens resultat pekar också på att den styrning som kontraktet lägger en grund för inte används till fullo i samarbetet, vilket ger kontraktet en anmärkningsvärd roll i samarbetet.</p><p>Nyckelord: styrning, interorganisatoriskt samarbete, beroende, partnerskap, Autoliv, Volvo</p>

<p>My essay is fundamentally about an idea. It could even be placed in the study of the history of ideas by the fact that it could be seen as if I am trying to reflect upon how one single idea can get a strong societal and historical impact. How thoughts, visions and then inventions are constructing societies and everything that derives from them. In my text I try to illuminate and connect social theory to our social reality and by using discourse (theory) analysis I try to study central terms in the discourse of surveillance. The question which is of social psychological interest would be that of how the individual in dialectical relation to the</p><p>surrounding society is free and how he then would get inflected by this surveillance. What if the society could be looked upon as a prison or a reformatory centre, and the individual is not that free as supposed by many post modern non-structurist streams of thought? Not only do I want to illuminate but also try and come to some conclusions at the end. What consequences could the big panoptic machinery bring upon the citizens of society in which it is applied and under constant ongoing and development?</p> / <p>Min uppsats handlar om en idé. Den skulle, ämnesmässigt, kunna hamna under idéhistoria eller liknande som reflekterar över hur idéer får en samhällelig och historisk genomslagskraft. Hur visioner, tankar och uppfinningar bygger fram samhällen och de olika företeelse som kommer därav.</p><p>I den lilla text jag skrivit försöker jag belysa och med en syn försöka koppla an samhällsteori med verkliga tänkbara fenomen och genom att ha diskurs(teori)analys som metod(ik) har jag även försökt studera de centrala begrepp som förekommer i det offentliga kring övervakning. Övervakning är nämligen det centrala i min uppsats och den panoptiska idén är den jag inledningsvis syftade på. I min uppsats försöker jag belysa hur den har bidragit och fortfarande bidrar till ett övervakningssamhälle som kan tyckas bli allt utvidgat.</p><p>Den socialpsykologiska undran jag har i uppsatsen är den om individen vid sidan om, över, eller under strukturen/samhället. I vilken mån kan individen i samhället verka som fri och självbestämmande, eller kan samhället te sig fängelselikt? 1 Hur kan hon påverkas, som ständigt varande i relation med samhället, av denna övervakning som blir alltmer påtaglig?</p><p>Jag börjar uppsatsen med två välkända dystopier för att peka på en bakgrund, och sedan presenterar jag den panoptiska idén. Vidare lägger jag fram den sociala responsivitetsteorin och hur den spontana och mest elementära responsiviteten hos människor blir disciplinerad och inskränkt av samhället och institutioner. Genom diskursanalysen griper jag tag i strukturer och löser upp centrala begrepp och koncept. Som avslut spekuleras kring vad konsekvenserna av detta alltmer övervaknings- upprätthållna samhälle kan vara.</p>

<p>Problemdiskussion:</p><p>När ett företag arbetar med processer kommer deras processer att generera information om hur väl den tillfredsställer deras kunder. Med hjälp av den informationen går det att förbättra processen. Problemet är ofta att företag antingen mäter fel information eller att det tar för lång tid innan informationen har sammanställts. Dessa förutsättningar behöver identifieras och analyseras. Det som bör mätas ska vara processorienterat för att på så sätt åstadkomma lämpliga mål som underlag för att stödja och styra verksamheten i önskad riktning. För att kunna arbeta med förbättringar krävs det tillgång till data samt analys av dessa data. Vi ansåg att tillverkande företag skulle vara intressant eftersom mer och mer av tillverkningen flyttas ut ifrån Sverige till lågkostnadsländer. De som fortfarande har sin tillverkning i Sverige borde rimligtvis använda sig av de fördelar som kan uppnås med mätning och styrning av tillverkningsprocessen. Tillverkningsprocessen kan definieras som en process från råmaterial, delar, montering som går i ett flöde genom fabriken.</p><p>Syfte:</p><p>Syftet med uppsatsen är att beskriva vad svenska tillverkande företag mäter i sina tillverkningsprocesser För att sedan förklara hur dessa mått påverkar hur de styr sina tillverkningsprocesser.</p><p>Resultat:</p><p>Vad mäter svenska tillverkande företag i sina tillverkningsprocesser? [] Leveransprecision in och ut ur tillverkningsprocessen [] Produktivitet [] Kvalitet På vilket sätt påverkar mätningen hur de styr sina tillverkningsprocesser? Företag arbetar aktivt med att ta tillvara måtten för att styra sin tillverkningsprocess mot förbättringar. För att få en effektiv styrning skall resultaten av de övergripande måtten förmedlas till alla inom företaget. Att arbeta med få mått ger en större tydlighet och gör att styrningen kan fokuseras på de mått som är viktiga.</p>

Syftet med studien är att undersöka förskollärares erfarenheter av utvecklingssamtal i förskolan. Vi vill därmed att studien ska bidra med kunskap om hur förskollärare tänker om genomförandet av dessa samtal i förskolan. Som blivande förskollärare anser vi att detta ämne är av prioritet eftersom förskolläraren i samband med den reviderade Läroplanen för förskolan (Lpfö 98/2010) tillskrevs det yttersta ansvaret för utvecklingssamtalets innehåll, utformning och genomförande. Forskningen som ligger till grund för studien visar också att bedömning i samband med utvecklingssamtal förekommer alltmer i dagens förskola trots att förskolans styrdokument motsäger bedömning av det individuella barnet.   Studiens teoretiska utgångspunkt är Foucaults maktteori. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med fem förskollärare, förskollärarnas berättelser utifrån deras personliga erfarenheter om utvecklingssamtal är i fokus. Studiens huvudsakliga resultat visar att barn blir föremål för bedömning i samband med utvecklingssamtal. Det råder dock skilda meningar om huruvida förskollärarna ser utvecklingssamtalet som en bedömning av det individuella barnet. Resultatet visar även att en central del av genomförandet är den så kallade blanketten. Den goda relationen med vårdnadshavaren visar också resultatet är a och o för utvecklingssamtalets genomförande. En slutsats som framkommit är att det inte finns någon likvärdighet i hur utvecklingssamtal genomförs.

Organisationskultur är det arbetsklimat och de arbetssätt som företag skapar utifrån sina värderingar och visioner. En central aspekt av organisationskultur är att förmedla företagets värderingar och få medarbetare att göra värderingarna till sina egna, för att på så sätt förbättra företagets produktivitet och resultat. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur strategier för att förmedla organisationskultur på en arbetsplats kan skapa motivation och samtidigt styra de anställda. För att undersöka detta genomfördes en kvalitativ studie på ett rekryteringsföretag, där tio semistrukturerade intervjuer genomfördes med anställda på olika positioner. Fokus låg på att få en helhetsbild av företagets kultur och arbetssätt för att se hur dessa kan motivera och styra de anställda. För att tolka våra resultat har vi utgått från Foucaults teori om makt med fokus på disciplineringsprocessen. Resultatet visar att organisationskultur inom företaget implementeras och förmedlas via olika strategier som på olika sätt motiverar och samtidigt styr de anställda. Vi valde att kategorisera dessa strategier som: Värderingar och stämning, Arbetsuppgifternas utformning, Rekrytering och introduktion, Fysiska arbetsmiljö, Mål och feedback samt Ledarskap och kommunikation. Slutsatsen av denna studie är alltså att strategier som syftar till att motivera de anställda på det undersökta företaget på ett eller annat sätt kan få en styrande och kontrollerande effekt. Detta bland annat genom öppen kommunikation, informellt ledarskap och goda sociala relationer mellan kollegor. / Organizational culture is described as the working environment and practices that companies create based on their values ​​and visions. A central aspect of organizational culture is to convey the company’s values ​​and get the employees to make the values their own, thus improving the company's productivity and profits. The purpose of this paper is to examine how strategies to convey the organizational culture of a workplace can create motivation and simultaneously control the employees. To examine this, a qualitative study of a recruitment agency has been carried out, where ten semi-structured interviews were conducted with employees in different positions. The focus was on getting a complete overall picture of the company's culture and work practices to see how they can motivate and control employees. To interpret our results, we have applied Foucault's theory of power, focusing on the disciplinary process. The result of the study shows that organizational culture within the company is implemented and communicated via various strategies, which in different ways motivate and simultaneously control the employees. We chose to categorize these strategies as: Values ​​and atmosphere, Task design, Recruitment and introduction, Physical working environment, Goals and feedback and Leadership and communication. Consequently, the conclusion of this study is that strategies that aim to motivate the employees of the investigated company in one way or another can have a governing and controlling effect, such as open communication, informal leadership and good social relationships between colleagues.

Försvarets Materielverk (FMV) är en civil myndighet som sköter all anskaffning av materiel och tjänster åt Försvarsmakten (FM). Vid anskaffning måste de rätta sig efter de upphandlingslagar som gäller i Sverige, bland annat Lag (2007:1091) om offentlig upphandling (LOU) samt Lag (2011:1029) om upphandling på försvars- och säkerhetsområdet (LUFS). För att anskaffningsprocessen ska bli lyckad krävs att FM tydligt definierar det behov de har gällande anskaffning av varor och tjänster. Än viktigare är att FMV bryter ner behoven i väldefinierade och tydliga krav. Detta för att undvika missförstånd och tolkningar som kan leda till att den vara eller tjänst som levereras inte motsvarar behovet. Felaktigheter i krav kan leda till felaktigheter i kontrakt, vilket i sin tur leder till att kontrakten ibland behöver ändras för att den vara eller tjänst det avser ska gå att använda på ett effektivt sätt. Denna ändring i kontrakt kallas av FMV för kravglidning. Syftet med denna rapport är att identifiera förekomsten av kravglidning vid anskaffningar genomförda av FMV sedan november 2011.

Syftet med föreliggande studie är att belysa hur dokumentation som arbetsform kan förstås som ett redskap för regementalitet och normalisation i förskolans verksamhet. I studien har förskolans läroplan, samt två ytterligare dokument från skolverket och regeringen studerats med diskursanalytisk metod och begrepp hämtade från Foucault. Detta med syfte att bilda förståelse för hur dessa instanser skapar förutsättningar för förskolans dokumentationsarbete. Studien belyser hur dessa givna förutsättningar söker bidra till att barn styrs till att utveckla vissa specifika förmågor, som kommer att utgöra norm för förskolans barn. Vidare visar studien att dokumentation förväntas utsätta också pedagogerna för styrningstekniker då de genom detta arbete ska bli utsatta för synliggörande praktiker, och granskade, av sig själva och sina medarbetare. Detta ska åstadkommas genom att ge pedagoger möjlighet att övervaka förskolans verksamhet och individerna som verkar där. Resultatet visar att dokumentation i det studerade materialet förs fram som ett redskap med vilket pedagoger  kan övervaka barn, andra pedagoger och sig själva samt styra individer mot ett sanktionerat beetende. Studien belyser också på vilket sätt den diskurs som de studerade dokumenten är en del av fungerar normaliserande i förhållande till utvecklandet av vissa förmågor, bland annat lust till lärande.