<p>Bakgrund: Finansiella mått har i alla tider använts av företag för att avläsa resultat. På senare tid har även vikten av mått på icke finansiella faktorer uppmärksammats. Som en följd har resultatmätningssystemet Balanced Scorecard vuxit fram. Balanced Scorecard sägs bland annat leda till förbättrad kommunikation och information inom organisationerna samt en ökad grad av måluppfyllelse. Trots den stora litteraturmängden rörandes Balanced Scorecard saknas information om vad som krävs för att organisationer skall kunna utvärdera om de väntade effekterna uppstår vid införandet av ett styrkort. Därför har vi valt att undersöka detta problem närmare. </p><p>Syfte: Syftet med uppsatsen är att identifiera de kriterier som krävs för att effekterna av Balanced Scorecard skall kunna utvärderas. </p><p>Genomförande: För att kunna identifiera de kriterier som krävs för att en utvärdering av effekter av Balanced Scorecard skall kunna genomföras, har vi valt att utföra intervjuer med organisationer som har använt sig av BSC under ett par år. Vi har undersökt om de förväntade effekterna har uppstått, samt letat efter ytterligare effekter. Informationen från intervjuerna har vi analyserat med hjälp av de teorier som finns inom området. </p><p>Resultat: Det är viktigt att organisationens samtliga medarbetare förstår styrkortets innebörd för att hela organisationen skall kunna arbeta effektivt mot de uppsatta målen. Därför måste ledningen vara grundlig i sin genomgång av styrkortet. Dessutom ökar effekterna ju mer de anställda får vara med vid framtagningen av styrkortets mått.</p>

<p>Bakgrund: I och med att företag arbetar i nätverk skapas beroendeförhållande som kräver styrning och koordinering. En viktig faktor i ekonomisk styrning är tillgången till och skapandet av information. Det har inte genomförts någon större mängd studier, i synnerhet inte med svenska exempel. </p><p>Syfte: Uppsatsens syfte är att beskriva vilken ekonomisk information som delas, och hur den systematiseras, i utvecklade vertikala samarbetsrelationer mellan kund och leverantör, samt att förklara hur den ekonomiska informationen används. </p><p>Genomförande: Vi har valt att studera tre relationer mellan företag som redan har ett nära samarbete. Vi har använt oss av intervjuer som datainsamlingsform. </p><p>Resultat: Den ekonomiska information som byts mellan företag i närmare samarbetsrelationer utgörs främst av priser, detaljerade kostnader och prognoser. De främsta användningsområdena för informationen är prissättning, budgetarbete och kostnadskontroll.</p>

<p>Bakgrund: Stress och hälsofrågor är idag ett hett ämne i samhällsdebatten. Konsekvenserna av stress för individen, företagen och samhället talar sitt tydliga språk i stigande sjukskrivningssiffror och medföljande ökade kostnader. Dagens arbetssituation ställer nya krav på människan som vi inte är anpassade till. Trycket på företagen vad gäller att ta mer ansvar för de anställdas hälsa verkar också ha väckts. Frågan är hur chefer ska ta sig an och prioritera stress- och hälsofrågor i sin redan fullspäckade agenda.</p><p>Syfte: Syftet med den här uppsatsen är att undersöka vilken inverkan styrning har på chefers prioriteringar och hur chefer ser på sitt ansvar beträffande stress- och hälsofrågor. Syftet är även att undersöka hur dessa frågor kan få större utrymme bland chefers prioriteringar.</p><p>Slutsatser: Vi anser att styrningens inverkan på chefers prioriteringar är att det som utvärderas signalerar vad som är viktigt. Detta innebär att det som utvärderas således även kommer att prioriteras. De finansiella målen utvärderas mer frekvent och därmed prioriteras de i större utsträckning än de icke- finansiella målen. Stress och hälsa hamnar följaktligen i skymundan. Slutligen har vi konstaterat att stress- och hälsofrågor kan få större utrymme bland chefers prioriteringar genom flera olika alternativ. Hälsobokslut och Balanserat Styrkort är två alternativ som syftar till att förbättra stress- och hälsoarbetet. Vi menar även att ledningen måste ta sitt ansvar för dessa frågor, då detta område annars inte kommer att prioriteras av chefer och medarbetare.</p>

<p>Bakgrund: I debatten har BSC då och då dykt upp som ett ersättningsinstrument till budgeten. Vad som inte alltid framgår är vilket eller vilka instrument som bär de roller som traditionellt bärs upp av budgeten. </p><p>Syfte: Syftet med uppsatsen är att beskriva och analysera vilka roller som BSC och budgeten har tagit i styrkortsanvändande företag. Avgränsningar: Vi har valt att avgränsa oss ifrån den bransch där budgeten som styrinstrument kanske fått mest kritik, nämligen bankbranschen. </p><p>Genomförande: Vi har gjort en förstudie utifrån vilken fyra företag har tagits fram. Dessa företag har sedan studerats på ett fallstudieliknande sätt, via intervjuer. Materialet har sammanställts och legat till grund för analysen. </p><p>Resultat: Vi anser att debatten om att BSC skulle kunna ersätta budgeten är överdriven, då de båda systemen i grunden är så olika. BSC är mera av ett prioriteringsinstrument medan budgeten bistår med de finansiella ramarna. Det viktiga blir istället att användande företag inser vilka roller som bäst spelas av resp. system, vilket vi också ger ett förslag på.</p>

<p>Bakgrund: En betydande styrka med styrverktyget Balanced Scorecard är själva metodiken. Medarbetarna bör vara delaktiga i framtagningsprocessen för att strategin ska kunna genomsyra hela verksamheten. Vissa praktiker menar att stora likheter finns mellan olika organisationers styrmåttsuppsättningar som används i Balanced Scorecard. Om så är fallet finns risken att organisationen anammat en standarduppsättning mått och att poängen med Balanced Scorecard som strategiskt verktyg faller därigenom. </p><p>Syfte: Vårt syfte är att beskriva och analysera tendenser till likriktning vad gäller ickefinansiella styrmått i svenska tjänsteföretags Balanced Scorecard, samt vilka möjligheter som finns att utnyttja likriktningstendenserna. </p><p>Genomförande: Vi har studerat sju tjänsteproducerande organisationer, verksamma inom olika verksamhetsfält. Datainsamling har skett genom intervjuer. Som ett komplement till detta har vi intervjuat sex managementkonsulter. </p><p>Resultat: Likriktningstendenser finns, men de är inte så stora som vi förväntat oss. Organisationerna mäter ofta samma eller liknande områden, såsom kundnöjdhet, men de underliggande mätrutinerna och definitionerna skiljer sig åt. Dessutom finns en betydande andel organisationsspecifika styrmått. De förklaringar till likriktningen som vi har funnit är att konceptet i sig leder till ett sätt att tänka kring måttframtagning samt att de övergripande strategiska målen ofta formuleras likartat, vilket får tankarna att falla mot vissa mätområden. Emellertid har framtagningen i de flesta organisationerna skett med deltagande av medarbetarna, varför vi menar att likriktningstendenserna inte leder till förlorade poänger med Balanced Scorecard. Vi har observerat att många respondenter upplever forum för benchmarking och erfarenhetsutbyte som ett lämpligt och givande sätt att dra nytta av likriktningen.</p>

<p>Bakgrund: De flesta företag lever idag under ett stort konkurrenstryck som tvingar dem att ständigt utveckla, förbättra och anpassa sig. Några aspekter som styrs och kontrolleras som är av vikt för ett företags agerande och hanterande av konkurrensen är lärande, information samt kreativitet. Genom att studera två fallföretag har vi försökt utröna hur aspekterna hanteras och balanseras i respektive verksamhet. </p><p>Syfte: Med uppsatsen avser vi att a) beskriva strukturen och styrningen i två företag med olika förutsättningar samt med den beskrivningen som grund b) diskutera möjliga vägar för företagen att förbättra förutsättningarna för lärande och kreativitet. </p><p>Genomförande: Vi har genomfört en etnografiliknande studie baserad på observationer och intervjuer i två fallföretag. </p><p>Resultat: Vi har i vår undersökning sett att brist på rutiner för hanterandet av information ofta leder till problem i kontakten med kunderna och påverkar de anställdas lärande och kreativitet negativt. Ovanstående problematik kan och bör hanteras olika av företag med skilda förutsättningar i det att de utgår från olika styrmetoder. Avgörande för företagets utgångspunkt är den verksamhet som bedrivs och de krav som omgivningen ställer på företagen. Förändringar bör ske i samråd med de anställda för att särkerställa delaktighet och motivation - något som krävs för en lyckad process.</p>

<p>Genom det växande antalet kravställande intressenter måste företag finna nya vägar att utvecklas. För att uppnå tillväxt och värdeskapande måste företaget vara flexibelt och kan inte längre enbart fokusera på en typ av intressenter om avsikten är att säkra långsiktig framgång och konkurrenskraft.</p><p>Att skydda miljön är ett område som får allt större uppmärksamhet i samhället. Företag kan inte längre ignorera detta område och allt fler röster höjs för att företag och organisationer måste integrera detta i sin ordinarie verksamhet för att nå framgång.</p><p>Denna studie har som avsikt att undersöka möjligheterna att använda verktyget Balanced Scorecard som övergripande styrning av organisationers miljöarbete. Studien har genomförts genom en fallstudie på en större industriell organisation där syftet varit att undersöka möjligheterna att effektivisera dess miljöarbete genom användning av Balanced Scorecard.</p><p>Resultaten i denna studie visar att verktyget är resurskrävande vid framtagandet och utmaningarna är många för en organisation att implementera detta på miljöarbetet. Verktyget kräver att vissa områden beaktas såsom uppmärksamhet, delaktighet och kommunikation.</p><p>Ett Balanced Scorecard för miljöarbetet kan, om identifierade förutsättningar beaktas, förbättra kommunikationen, informationsflödet, redovisning av prestanda och öka möjligheterna till ett tvärfunktionellt miljöarbete. Styrkan hos verktyget är att det presenterar miljöarbetet på traditionellt företagsstyrningsspråk vilket kan öka integreringen i organisationers ordinarie styrning.</p>

<p>Background: A Balanced Scorecard can be used as a tool for communicating and presenting the vision and strategic goals of an organisation in a way that is easy to understand. Implementing a scorecard will support the learning process and dialog concerning the strategy of the organisation. It will also increase the employees understanding of the organisation and motivate them to reach the strategic targets.</p><p>Purpose: To evaluate and describe employees opinions of a Balanced Scorecard that has been created by the management group from a management point of view. From that, our aim is to recommend our case company, Swedish Tissue, how to implement their Balanced Scorecard. We will also give more general recommendations on how to implement a scorecard.</p><p>Method: The conclusions in this thesis are the result of a case study. The case studied is Swedish Tissue, a Swedish tissue manufacturer. Some 20 qualitative interviews with employees at lower level have been performed. Information about the company has been contained from information material and through interviews with the management group.</p><p>Results: A scorecard that is distributed only through mail does not create any specific interest within the organisation. To create understanding, involvement and dialog, for the scorecard, the employees have to be involved in the scorecard process at an early stage. Other important issues for a successful implementation of a scorecard is:</p><p>· goals that are derived from all levels of the organisation so that every individual can identify with them · making it easy to understand · connecting rewards to the goals of the scorecard · frequent updating.</p>

<p>Bakgrund: Företag som distribuerar varor till kund kan tillämpa antingen direkta eller indirekta försäljningskanaler, såsom centralt styrda enheter och franchising. Fördelar med franchising är en ökad tillväxttakt såväl som att franchisetagaren genom att satsa eget kapital motiveras att driva butiken så bra som möjligt vilket även gynnar franchisegivaren. Fördelar med centralt styrda enheter å andra sidan är standardisering, vilket lättare uppnås vid högre kontroll som kan återfinnas i centralt styrda organisationer där beslutsvägarna är kortare. Att tillämpa en distribution genom centralt styrda enheter ger även stordriftsfördelar genom exempelvis gemensamma inköp. För att öka kunskapen om fördelar och nackdelar med olika distributionsstrategier anser vi att det är intressant att studera hur distributionen påverkar ett företags anställda. Vi har valt att rikta in oss mot klädbranschen där det på butiksnivå troligtvis är butikschefen som påverkas mest av vald distributionsstrategi. Detta beror på att strukturen i företaget påverkar hur mycket inflytande och påverkan som butikschefen har över exempelvis personal, sortiment och resultat, vilket i sin tur påverkar butikschefens motivation.</p><p>Syfte: Syftet med denna uppsats är att jämföra hur distribution genom centralt styrda butiker kontra franchising påverkar butikschefers motivation inom klädbranschen.</p><p>Genomförande: Uppsatsen bygger på en kvalitativ metod där data samlats in genom 20 intervjuer med butikschefer på KappAhl och Vero Moda, 4 intervjuer med personal på butikernas huvudkontor samt 6 intervjuer med personal vid andra butikskedjors huvudkontor.</p><p>Resultat: Vår studie visar på skillnader avseende styrning av butikscheferna. Butikschefer i de butiker som drivs via franchising uppfattar att de har större möjlighet att påverka genom deras ansvar för inköp. Butikschefer i den centralt styrda butikskedjan har istället ett resultatansvar. Den centralt styrda butikskedjan ger belöningar i form av monetära och ickemonetära belöningar vilket är individuellt för franchisetagarna varpå alla butikschefer inte har samma förutsättningar. Vårt resultat visar dock på att val av distributionsstrategi, genom centralt styrda butiker eller franchising, inte har någon direkt påverkan på butikschefens motivation. Butikschefer inom båda studerade distributionskanaler är mycket motiverade. En fråga som vårt resultat väckt är därför om den fördel av ökad motivation, som i litteraturen lyfts fram hos franchising som distributionsform, försvinner under förhållandet som råder i studerat företag genom anställning av en butikschef för butikens dagliga drift.</p>

<p>Bakgrund: Finansiell information har länge dominerat företags redovisnings- och styrsystem. Under senare år har emellertid kritik riktats mot de finansiella nyckeltalens särställning. Som ett medel att lösa den traditionella ekonomistyrningens brister och som ett sätt att lyfta fram immateriella tillgångarnas värden har Balanced Scorecard (BSC) presenterats. </p><p>Syfte: Beskriva hur företag använder Balanced Scorecard, identifiera och konkretisera svårigheter som uppstår vid denna användning samt presentera konkreta råd och anvisningar för hur ett Balanced Scorecard bör användas för styrning och utvärdering. </p><p>Genomförande: Slutsatserna i detta arbete är ett resultat av empiriska undersökningar av en rad företags praktiska användande av Balanced Scorecard samt av studier av relevant litteratur. </p><p>Resultat: BSC används av de undersökta företagen främst som ett internt styrverktyg. Att definiera, mäta och att finna en relevant ”måttstock” för de nyckeltal som används är en svårigheter som de flesta användare upplever. Att finna relevanta orsakssamband samt att göre en samlad bedömning är andra svårigheter som förs fram. En rad konkreta tids och idéer presenteras i uppsatsens avslutande kapitel.</p>