Samhället står inför stora klimatanpassningar på grund av den globala uppvärmningen som medför förödande konsekvenser för människa och miljö. En viktig medverkare i arbetet för klimatanpassningen är bank- och försäkringsaktörer som med hjälp av den erfarenhet de besitter kan bidra till samhällets klimatanpassning. Men för att företagen ska lyckas uppnå ett effektivt hållbarhetsarbete behöver en hållbarhetsstrategi formuleras, den strategin kan integreras och kommuniceras i verksamheten genom att styra medarbetarna mot de uppsatta målen via ett styrsystem mot hållbarhet, sustainability control system (SCS). Men forskning menar att de krävs ett aktivt deltagande från medarbetare för att skapa långsiktiga hållbarhetsstrategier i verksamheten, styrsystemet bör även vara utformat så medarbetares kunskap, engagemang och erfarenhet får komma till uttryck i systemutvecklingen. Det blev således intressant att utforma studiens syfte för att identifiera hur medarbetarnas kunskap, engagemang och erfarenhet används hos en bank- och försäkringsaktörs utvecklingsprocess mot hållbarhet samt förstå vilken betydelse egenskaperna har i processen. För att uppnå syftet har en kvalitativ fallstudie antagits, det empiriska materialet har insamlats genom dokumentstudie, observationer samt intervjuer där den teoretiska referensramen låg till grund för en semistrukturerad intervjuguide. Vidare används en analysmodell för analysering av det empiriska materialet och besvara syfte och forskningsfrågor. Resultatet visar att kunskap är en grundläggande faktor för att uppnå en effektiv utvecklingsprocess mot SCS. Det finns kunskap och engagemang inom företaget som inte tas tillvara i hållbarhetsarbetet. Däremot finns en kultur som främjar diskussion, om den även styrs mot hållbarhetsarbetet möjliggör det för en utveckling av SCS i företaget där medarbetarna involveras.

Syfte: Tidigare forskning har visat att intern kontroll och styrning förändras vid outsourcing av ekonomifunktionen. Emellertid är det mindre beforskat på vilket sätt och hur intern kontroll och styrning förändras vid outsourcing av ekonomifunktionen. Syftet är att öka förståelsen för hur ledningen i företag upplever att möjligheterna att forma och använda intern kontroll och styrning förändras vid outsourcing av ekonomifunktionen. Metod: Studien utgår från ett socialkonstruktivistiskt och hermeneutiskt perspektiv. Studien bygger på en kvalitativ forskningsstrategi och abduktiv ansats. Teoretiska referensramen bygger på tidigare forskning och empirin bygger på tio semistrukturerade intervjuer med företagsledare från tio olika företag. Materialet bearbetades och analyserades för att sedan få fram ett bidrag. Resultat & slutsats: Studiens resultat visar på likheter och skillnader jämfört med tidigare forskning. Vi såg att några företagsledare ansåg att möjligheterna att forma och använda intern kontroll och styrning förändras vid outsourcing av ekonomifunktionen, medan några företagsledare inte har samma åsikt. Kommunikation, kontinuerlig uppföljning, ekonomisk kunskap samt genomförandet av outsourcing av ekonomifunktionen var avgörande faktorer till förändring av intern kontroll och styrning vid outsourcing av ekonomifunktionen. Examensarbetets bidrag: I detta arbete har vi ökat förståelsen för hur ledningen i företag upplever att möjligheterna att forma och använda intern kontroll och styrning förändras vid outsourcing av ekonomifunktionen. Studiens främsta teoretiska bidrag är att genomförandet av outsourcing av ekonomifunktionen förändrar möjligheterna att forma och använda intern kontroll och styrning. Ekonomisk kunskap hos företagsledare, kontinuerlig uppföljning samt kommunikation från leverantören var andra avgörande faktorer. Förslag till fortsatt forskning: Vi föreslår att fortsatt forskning bör studera ett flertal små och stora företag på djupet för att undersöka om storlek på företag förändrar möjligheterna att forma och använda intern kontroll och styrning. Det andra förslaget är att studera hur kunskap, kommunikation och kontinuerlig uppföljning samspelar med varandra. Tredje förslaget är att endast undersöka företagsledare som valt att bygga upp en ekonomifunktion internt med externa resurser. / Aim: Previous research has shown that internal control changes when outsourcing the accounting function. However, it is less researched in which way internal control changes when outsourcing the accounting function. The aim is to provide an enhanced understanding of how managers in companies experience that the opportunities to build and use internal control changes when the accounting function is outsourced. Method: This study is based on a social constructive and hermeneutic perspective. The study has taken a qualitative research strategy and an abductive research approach. The theoretical framework is built on prior research and the empirical data is built on ten semi-structured interviews with managers in ten different companies. The material has been processed and analyzed in order to present a contribution. Result & Conclusions: Study results show similarities and differences with previous research. We saw that some business managers experience that the opportunities to build and use internal control changes when outsourcing the accounting function. while some business managers did not have the same opinion. Communication, continuous monitoring, knowledge in economics and the implementation of outsourcing of the accounting function were crucial factors to changes in internal control when outsourcing the accounting function. Contribution of the thesis: In this work, we have increased the understanding of how business managers in companies experience that the opportunities to build and use internal control changes when outsourcing the accounting function. The main theoretical contribution of the study is that the implementation of outsourcing changes the possibilities of building and using internal control. Knowledge from the business managers, continuous monitoring and communication from the supplier were other crucial factors. Suggestions for future research: We propose that further research should study many small and large companies in depth to investigate whether the size of the companies affects the opportunities to build and use internal control. The second suggestion is to study how knowledge, communication and continuous monitoring interact with each other. The third suggestion is to only investigate business managers who have chosen to build up an accounting function internally with external resources.

I den här uppsatsen undersöks översiktsplaner utifrån deras funktion som vägledning för beslut i efterföljande skeende i planeringsprocesser och lovgivning. Detta avgränsas till att undersöka hur vägledning ges i koppling till hänsyn till klimatförändringar och klimatanpassning. I uppsatsen tillämpas en fallstudie där två olika typer av fall studeras och två fall av varje typ; alltså fyra fall totalt. De två typerna av fall är kommunala översiktsplaner respektive vägledande och rådgivande aktörer för klimatanpassning och översiktsplanering. De fall som undersöks omfattar två olika kommunala översiktsplaner, Vellinge kommun och Helsingborgs kommun, samt två olika vägledningsgivande aktörer, Länsstyrelsen i Skåne och Boverket, som utövar tillsyn och rådgivning för översiktsplanering och klimatanpassning. Inledningen lägger fram uppsatsens problemformulering, syfte och frågeställningar. Därefter kommer en områdesöversikt som behandlar klimatförändringar, klimatanpassning och fysisk planering samt en forskningsöversikt för ämnesområdet. Uppsatsen är empiristyrd och tillämpar ett teoretiskt perspektiv, i form av governance, för att bistå analysen av det empiriska materialet. En komparativ, kvalitativ innehållsanalys tillämpas för att undersöka de skriftliga källor som utgör det empiriska materialet och en deskriptiv redogörelse av relevanta delar av det empiriska materialet föregår analysen. I analysen jämförs fallen med varandra, och det empiriska materialet analyseras utifrån det teoretiska perspektivet och forskningsöversikten. Uppsatsen visar att översiktsplaner är begränsade i sin funktion som vägledning för beslut men även att aktörernas syn på översiktsplanens roll skiljer sig åt. Det finns ofta en anledning till att översiktsplanen begränsas i sin förmåga att bistå med vägledning för beslut, precis som att det finns anledningar bakom att översiktsplaner ska bistå med vägledning. Kommunerna försöker gå en balansgång mellan dessa anledningar, där vägledning för beslut ofta får ge vika.

Frågeställning: ​Vilka bakomliggande faktorer är det som gör att temporära arbetsgrupper i evenemangsbranschen fungerar bra? Syfte: ​Syftet med uppsatsen är att identifiera vilka faktorer det är som gör att personer engagerar sig i tillfälliga arbeten inom evenemangsbranschen och vad det är som gör att dessa grupper ofta snabbt kan uppnå ett gott samarbete. Metod: ​Denna uppsats har genomförts med hjälp utav en kvalitativ forskningsstrategi där vi har haft en induktiv ansats. Studien har ett autoetnografiskt tillvägagångssätt där vi redogör våra egna erfarenheter som en del av empirin, utöver de fem semistrukturerade intervjuer som utförts. Slutsats: ​En viktig komponent är att individernas ​personliga drivkraft till att vilja utföra arbetet är grundläggande för att arbetet skall fungera. Att grupperna fungerar bra anses bero på att alla besitter ​liknande mentalitet kring detta, och att kommunikationen fungerar. Detta har vi funnit bero på att många är en del av en större ​branschkultur som fostrar oss i gemensamma värderingar, normer och föreställningar kring arbete, och att organisationer gärna väljer personer som kommunicerar dessa värderingar. Detta kan leda till en likriktning i medarbetarna, vilket kan ses som en faktor för framgång för temporära grupper, då man enklare förstår varandra, vilket minskar konflikter och gynnar ett gott samarbete.

Som en direkt reaktion på företagsskandalerna kring millennieskiftet började arbetet med att materialisera olika idéer för hur den finansiella datan kan kvalitetssäkras. Paul Sarbanes och Michael Oxleys arbete resulterade i Sarbanes-Oxley Act (SOX) och kom att bli det regelverk som antogs den 30 juli 2002. Lagen förespråkar starkt att företagen ska stärka den interna kontrollen över de finansiella data som ligger till grund för de finansiella rapporterna.Företag som är noterade på den amerikanska börsen är idag skyldiga att följa lagen och detsamma gäller deras dotterbolag i hela världen. Det har inneburit att lagen har fått en global betydelse för finansmarknaden och påverkar även företag här i Sverige. Det svåraste för företagen har varit att ta till sig lagen. Ett sätt har varit att översätta den till något som företaget kan applicera, en form av verktyg. För att en organisation ska adoptera ett verktyg ska det ha olika egenskaper; bland annat skall det vara modernt och effektivt. Verktyg som kan användas vid implementeringen av SOX är Committe of Sponsoring Organzations of the Treadway Commission (COSO) och Control Objectives for Information and related Technology (COBIT). De här verktygen har riktlinjer för hur ledningen ska utforma den interna kontrollen samt hur de ska uppföljas. Att bibehålla säkerheten på den interna kontrollen har blivit en planeringsfråga för ledningen och en process som kräver kontinuerligt arbete och uppföljning. Det här har fört våra tankar till att ta reda på hur efterarbetet med SOX-regleringen har skett inom IT-verksamheten bland företag.Uppsatsens syfte är att analysera företagsledningars förmåga att översätta SOX och uppföljningen av lagen för att säkerställa en god intern kontroll. Syftet är även att analysera företagsledningars förmåga att upprätta en god nivå av IT Governance samt att bidra för teoriutvecklingen på området. För att uppfylla vårt syfte har vi använt oss av en abduktiv och kvalitativ metod för att samla in data, datan har sedan bearbetats genom en narrativ metod. Dedata som vi har samlat in har delvis utgjorts av vetenskapliga artiklar och intervjuer med relevanta personer.Vis a vid teoriutvecklingen är det akademiska bidraget med den här att det inte finns och inte heller kommer att finnas några modeller för hur SOX ska implementeras i en organisation. Utifrån organisationens unika situation måste ledningen vara handlingskraftig och översätta SOX till riktlinjer och policys som identifierar organisationen. Till hjälp kan ledningen använda sig av ramverk som COSO och COBIT. Den bör också sträva efter att ha en hög nivå av IT Governance.Lever företaget inte upp till de legitimitetskrav och mode som samhället kräver kan det få förödande konsekvenser och företagets överlevnad kan sättas på spel. / Uppsatsnivå: D

Denna rapport har genomförts för att utvärdera om svetsgardiner som luftflödesstyrandeelement i datorhallar ger någon energieffektivisering. Vilket utslag systemet ger dåsvetsgardiner används jämförs med utslaget när inga svetsgardiner finns med och påverkarsystemet. Får servrarna tillräckligt mycket kalluft för att kylas och behöver man tre styckenrumskylare för att kyla rummet tillräckligt? Rapporten har också genomförts för att ge enutvärdering av svetsgardinernas form och funktion. Volvo Personvagnar vill veta om det ärekonomiskt hållbart att använda svetsgardiner i sina datorhallar.Det är också önskvärt att bevisa att det blir ett bättre klimat runt servrarna när svetsgardineranvänds. Resultatet visar att temperaturskillnaden, före och efter rumskylarna samt före ochefter servrarna, ökar för luften i pilotanläggningen. Det leder i sin tur till atttemperaturskillnaden på köldbäraren för kompressorkylmaskinen kommer att minska.Eftersom rumskylarnas funktion, vid specifika fall när svetsgardiner inte existerar, leder tillbegränsning av massflödet på köldbäraren kommer massflödet att vara större under längreperioder vid tilldragna svetsgardiner. Massflödet ökar ofta mer än vad temperaturskillnadenminskar vilket leder till att mer värme kyls bort från pilotanläggningen vid tilldragnasvetsgardiner. Alltså är inte systemet rätt kalibrerat för att utnyttja svetsgardinernas funktion.Vid stor belastning på beräkningsklustren är ofta begränsningen av massflödet förköldbäraren svag. Det leder till att flödena är ungefär lika stora vid både till- och fråndragnasvetsgardiner. Då får man en minskad driftkostnad. Det går inte att bevisa en minskaddriftkostnad genom minskat kompressionsarbete vid alla belastningar och under kortareperioder p.g.a. att rumskylarna inte är korrekt kalibrerade. Inte heller en nämnvärd ökning idriftkostnad inträffar hos kompressorerna. Det verkar som att svetsgardinernas utformninginte är optimalt då kalluften från rumskylarna blåser förbi runt kanterna på gardinerna ochdärmed kyler delar av den varma luften i det varma området. För att detta problem inte skalluppstå kan man t.ex. använda längre gardiner, fästa gardinerna högre upp, fästa gardinernaäven på sidorna och vid golvet. Slutligen bör man få ett bättre resultat av att inte användauppdelad svetsgardin. Kalluftflödet till servrarna är större än vad som behövs men intetillräckligt stort att man bör stänga av rumskylaren som står i det kalla området. Ökar manrumskylarnas reglervärde på temperaturen (för när rumskylana kommer begränsa massflödetpå köldbäraren genom sig) med förslagsvis någon till några grader Celsius, (djupare analyskrävs) vid användandet av svetsgardiner, kommer systemet kunna utnyttja svetsgardinernaspotential. En mindre driftkostnad i form av att mer värme kommer kunna kylas bort tillsamma arbeta för kompressorn kommer då troligtvis inträffa. / <p>This project has been conducted to evaluate if welding curtains function as an airflow-guiding</p><p>element within a data centers will increase the energy efficiency of the system. What result</p><p>does the system show when welding curtains are being used? Compared with what the system</p><p>show when no welding curtains are being used and doesn’t affect the system is something</p><p>that’s look into. Does the servers get enough cold air to sustain its usage? Do you need three</p><p>cooling systems to cool the room sufficiently? The report has also been conducted to provide</p><p>an evaluation of the welding curtains function as well as its design. Volvo Cars wants to know</p><p>if it’s economically viable to use welding curtains in their data centers. It’s also desirable to</p><p>prove that there is a better climate around the servers when welding curtains are being used.</p><p>The result shows that the temperature difference of the air, before and after the cooling</p><p>systems and before and after the servers, increases in the data center. This also leads to that</p><p>the temperature difference of the coolant for compressor chiller will decrease. Because of the</p><p>room coolers limiting of the mass flow (in certain situations) on the coolant to a lesser extent</p><p>when welding curtains are being used, the mass flow rate will be greater for longer periods.</p><p>The mass flow often increases more than the temperature difference decreases and that leads</p><p>to that more heat is cooled from the data center when welding curtains are being used. Thus,</p><p>the system isn’t properly calibrated to utilize welding curtains to a full extent. At large loads</p><p>on the computing clusters, the room coolers affect the mass flow of the coolant to a minimum.</p><p>The result is that the mass flow is approximately equal both with and without welding</p><p>curtains in use. This leads to an increase in efficiency of compressor chiller because more heat</p><p>is being chilled with the same work of the compressor as without any welding curtains. When</p><p>welding curtains are being used you can’t prove that a reduced operating cost will occur due</p><p>to reduction of the compressor work. This is because of the room coolers are not properly</p><p>calibrated. Neither a significant increase in operating cost occurs in the compressor chiller.</p><p>An indication occurs that the design of the welding curtain is not optimal because of that the</p><p>cold air from the cooler systems blows past the edges of the curtains and thus cools some of</p><p>the hot air in the heated area. To solve this problem one can e.g. use taller welding curtains,</p><p>replace the curtains to a higher position and attach the curtains on both sides as well as on the</p><p>floor. Also the use of a welding curtain that isn’t divided in two or more parts is an idea that</p><p>can be implemented. The cold airflow to the servers flows at a larger rate than necessary but</p><p>not that sufficient that one, in the cold area, should put the cooling system in idle mode. If you</p><p>increase the cooling systems temperature set-value (temperature set-value for when the cooler</p><p>limits the mass flow through it) by a few degrees Celsius when welding curtains are being</p><p>used (a deeper analysis is needed), the system will hopefully be able to utilize the potential of</p><p>the welding curtains. I.e. increased efficiency of the compressor chiller because more heat is</p><p>being chilled to the same work of the compressor.</p><p>Program: Energiingenjörsprogrammet med inriktning mot eldistribution</p>

No description available.

Organisationskultur, styrning och uppköp är ämnen som separat har forskats mycket kring inom internationellt företagande, men forskning som för dessa samman finns i liten omfattning. Denna studie kombinerar dessa begrepp och syftar därmed till att undersöka vilket samband skillnader i organisationskultur har med hur ett huvudkontor styr uppköpta enheter. Detta är intressant då det ofta förekommer kulturkrockar och problem relaterade till organisationskultur vid uppköp. Scheins modell används för att jämföra organisationskulturen på ett huvudkontor och två uppköp. Skillnaderna mellan organisationskulturerna appliceras sedan på styrningsmekanismen processkontroll. Intervjuer baserade på Likertskalan används för att fånga organisationskulturen på huvudkontoret och respektive uppköp, samt fånga hur huvudkontoret styr dessa. Resultaten visar att det finns ett samband, där vissa organisationskulturella skillnader har ett tydligare samband med ett huvudkontors styrning än andra, samtidigt som vissa delar inom styrningen påverkas mer av dessa skillnader. Resultaten visar även att upplevd skillnad i organisationskultur har ett tydligare samband med styrningen än den faktiska skillnaden.

Bakgrund: I och med New Public Managements intåg i den offentliga sektorn, med ett öka administrations- och rapporteringskrav, startade regeringen 2016 en delegation med fokus på att styra och leda med tillit. Tillitsdelegationen har utvecklat en styrmodell kallad Tillisbaserad styrning och ledning som syftar till att öka de yrkesproffesionellas handlingsutrymme. Ett antal reformer tillsammans med ett skifte mot en ökad linjestyrning visar indikationer på att New Public Management successivt letar sig in i universitetsvärlden. Syfte: Denna studie ställer sig frågande till hur utbredd de två styrteorierna New Public Management (NPM) och Tillitsbaserad styrning och ledning (TSL) är vid universitet i Sverige. Studien vill vidare belysa frågan om hur ett universitets styrning upplevs ur de anställdas perspektiv. Undersökningen tar avstamp i Hoods (1991) sju kriterier för New Public Management och Bringselius (2017) tre styrprinciper för Tillitsbaserad styrning och ledning. Metod: Studieobjektet som ligger till grund för studien är Uppsala Universitet. Analysmetoden är kvalitativ i form av intervjuer och styrdokument. Studiens teoretiska ansats sammanfattas i fyra huvudområden: styrning, ledning, organisation och kultur. Resultat och slutsats: Studien visar att det finns inslag av både NPM och TSL inom universitetets styrning. De främsta inslagen av NPM ses inom området styrning genom ökade krav på uppföljning, mätning och administration medan TSL snarare uttrycks genom universitetets kultur och ledarskap. Resultatet visar att NPM har haft störst genomslag vid universitetets högre nivåer men ter sig inte lika starkt vid de lägre organisatoriska nivåerna. De mest framträdande i styrningen verkar vara den traditionsenliga kollegiala prägeln, tillsammans med de vetenskapliga normerna.

Syfte Studien syftar till att med hjälp av sjuksköterskor vid Landstingen i Värmland och Dalarna bidra till forskningen om hur sjuksköterskorna själva uppfattar att dagens NPM-influerade styrning inom vården påverkar deras förutsättningar att skapa värde. Frågeställningar • Vad är det som sjuksköterskorna själva uppfattar styr deras arbete? • Vilka områden upplever sjuksköterskorna påverkas av styrningen? • Vilka brister inom styrningen har sjuksköterskorna uppmärksammat och ser de några potentiella lösningar? • Hur anser sjuksköterskorna att förutsättningarna för värdeskapande påverkas av styrningen? Metod För att svara på studiens syfte har en kvalitativ ansats tagits. Det har utförts sjutton personliga intervjuer med sjuksköterskor på olika kirurgavdelningar inom Värmlands och Dalarnas Landsting. Resultat Studien visar att den NPM-influerade styrningen har en mestadels negativ påverkan på sjuksköterskornas möjlighet att skapa värde. Avdelningschefens styrning hade en positiv påverkan på sjuksköterskornas arbete. Sjuksköterskorna upplevde ett orimligt krav på produktivitet där hög genomströmning av patienterna efterfrågades, ofta i konflikt med vårdkvalitet. Bristande kommunikation mellan ledning och sjuksköterskor medför också onödig irritation och missnöje från sjuksköterskor. Slutsats Den hierarkiska maktstrukturen som idag finns inom sjukvården påverkar sjuksköterskorna på kirurgavdelningarna på landstinget i Värmland och Dalarna negativt när det kommer till deras möjlighet att skapa värde. Problemen rörande krav på produktivitet och dokumentation från ledningen har förvärrats av den hierarkiska strukturen och att sjuksköterskorna inte får vara med och påverka sitt eget arbete i den mån de önskar. / Purpose The aim of the paper is to research how today's NPM-influenced methods of control affects the nurse’s ability to create value from the nurses point of view. Problem • According to the nurses, what controls their work? • Which areas are affected by the management control according to the nurses? • What flaws in the management control have the nurses noticed and do they see any potential solutions? • How do nurses consider the conditions for value creation to be influenced by management control? Methodology In order to answer the purpose of the study has a qualitative approach been used. Seventeen interviews were conducted with nurses at different surgeon sections in Värmland and Dalarna county. Results The study shows that the NPM-influenced governance has a negative impact on the nurses' ability to create value. The management control from the head of the department had a positive impact on nurse’s work. The nurses experienced an unreasonable demand for efficiency, where high flow of patients was requested, often in conflict with the safety of the patient. A lack of communication between management and nurses also causes unnecessary irritation and dissatisfaction from nurses. Conclusion The hierarchical power structure that exists today in the healthcare negatively affects the nurses on the surgeon sections in the county of Värmland and Dalarna when it comes to their ability to create value. The problems regarding the demands of productivity and documentation has been worsened by the hierarchical structure and the fact that the nurses cannot influence their own work to the extent they wish.