Föräldrarollen är i omvandling och i takt med den ökade IT-användningen i samhället stöter föräldrar på nya prövningar. Syftet med denna studie var att undersöka föräldrar till barn i åldern 6-12 år och deras attityder och förhållningssätt gällande barnens internet-och medieaktiviteter. Hur föräldrarna kontrollerar, styr samt skyddar sina barn har undersökts närmare. Metoden i studien var kvalitativ och två stycken fokusgruppsintervjuer användes för att inhämta det empiriska materialet. Datan analyserades med hjälp av innehållsanalys. Teorin som användes var Baumrinds (1966) teori om föräldraskapsstilar där tre olika föräldraroller är i fokus. Resultatet visade att föräldrar saknar en kommunikation gällande barnens internet- och medieaktiviteter med personal inom skola- och barnomsorg. Föräldrar såg även prövningar i sin föräldraroll på grund av IT-samhällets omfattning och dess följder.

Bakgrund: Miljöhänsyn utgör en påtaglig konkurrensfaktor hos dagens företag. Samtidigt finns barriärer mot grönare verksamheter. Miljöaktiviteter upplevs problematiska att operationalisera och att affärsmässigt motivera. Forskare har identifierat lean-modellens resurseffektivitet och operationaliseringsverktyg som en potentiell lösning. Däremot finns begränsat stöd för hur lean kan miljöanpassas i en inomorganisatorisk kontext. Således är det relevant att kartlägga hur svenska lean-företag organisatoriskt samordnar miljöaspekter och lean-aktiviteter. Syfte: Syftet med studien är att utreda hur miljöaspekter och lean-aktiviteter organisatoriskt kan samordnas för att realisera de fördelar ett integrerat arbetssätt kan medföra. Därtill ger studien konkreta rekommendationer för verksamheter liknande de studerade. Metod: Studien har genomförts med en kvalitativ forskningsstrategi. Den empiriska undersökningen utgörs av en fler-fallstudie innefattande 23 intervjuer med lean- och miljörespondenter på 12 företag. Företagen har klassificerats i en kartläggande analysmodell för att ge upphov till diskussion om styrningsområdenas integreringspotential. Slutsats: Resultatet visar trots positiv teoretisk motivering samt förståelse för lean-modellens positiva miljöpåverkan att majoriteten av de studerade verksamheterna inte nått höga integreringsnivåer. Vi menar att miljöarbetet bör anpassas för att passa lean-modellens struktur. En tydligare miljömässig ansvarsfördelning, tvärfunktionellt arbete, ned-brutna miljömål, integrerad måluppföljning samt inkludering av miljö-aspekter i daglig styrningsmetodik kan medföra såväl kostnads-besparingar som stärkt miljömässig hållning. / Background: In today’s businesses the awareness is increasing on the environmental impact as a significant competitive factor. At the same time, companies face barriers developing into a greener company. The environmental activities are experienced as challenging to operationalize and commercially justify. Researchers have identified resource efficiency and the operationalizing tools of the lean model as potential solutions. However, there is limited research on how lean can be adapted to environmental aspects in an organizational context. This study is therefore essential to chart how Swedish manufacturing companies co-ordinates the lean and environmental activities organizationally. Aim: The purpose of the study is to investigate how lean and environmental activities can be coordinated organizationally to obtain the advantages of an integrated approach. This in order to present recommendations for similar companies. Methodology: The study has been conducted with a qualitative research strategy. The empirical study includes 23 interviews with lean and environmental respondents from 12 manufacturing companies in a multiple case study design. The companies have been charted in an analytical model to provide a discussion on potential integration of the management areas. Conclusion: The findings of the study indicate that the majority of the companies have not reached a high integration level despite theoretical statements and the awareness that positive effects of the lean-model can be obtained through an environmental perspective. We consider that the environmental activities should be adapted into the lean-model structure. More distinct delegation of environmental responsibilities, cross-functional teams, degraded goals, integrated measuring systems and inclusion of the environmental aspects in the daily management can result in financial savings and enhanced environmental sustainability.

Det här arbetet är handlar om uppgifter inom bildämnet. Syftet med arbetet är att undersöka hur bilduppgifter styr mottagarens skapande och i slutändan de bilder som produceras. Som blivande lärare så har jag upptäckt det lustfyllda och kreativa arbete som konstruerande av bilduppgifter för med sig, samtidigt väcktes frågor kring makt och styrning av andra människors skapande. I uppsatsen undersöker jag denna styrning genom att konstruera tre bilduppgifter som med form och formuleringar försöker styra tre informanter med olika mycket erfarenhet inom bildämnet mot ett och samma mål. Detta för att se om det fanns tillfällen då informanterna begränsades i sitt skapande, eller om det gick att se möjligheter för uppgifterna att uppmuntra och främja deras kreativa arbete. Flera olika sätt att utföra och jobba med bilduppgifter synliggjordes och tillsammans skapar de en bild av hur man kan förhålla sig till bilduppgifter, både som mottagare och som den som konstruerar bilduppgifter. Undersökningen resulterade även i en gestaltning som sammanfattar undersökningen och visar på det kreativa arbete som går in i att konstruera bilduppgifter. Relationen mellan uppgiftens försök till styrning och de bilder som producerades skapade ett slags kretslopp i tre delar, uppgiften och dess försök till styrning, informanternas bilder samt hur och om styrningen fungerat. Gestaltningen resulterade i tre verk och ställdes ut på Konstfacks Våruställning 12-22 maj 2016.

Introduktion: Konceptet samskapande av värde utvecklades inom marknadsföringslitteraturen i början av 2000-talet från Prahalad och Ramaswamy (2000). Redan då betonade författarna att ett företag som strävar efter att samskapa måste anpassa sitt ekonomiska styrsystem efter det. Trots det är forskningen om vilken ekonomisk styrning som kan användas för samskapande bristfällig än idag. Det finns tydliga skillnader mellan fälten där litteraturen om ekonomisk styrning främst utgår från tillverkningsföretag som producerar materiella varor, medan samskapandelitteraturen utgår från att producera tjänster. Samtidigt har de två fälten olika syn på värde, vilket är vad som analyseras i den här uppsatsen för att kunna diskutera vilken ekonomisk styrning som kan användas för samskapande. Syfte: Syftet med uppsatsen är att genom en litteraturstudie beskriva vilka likheter och skillnader som finns i synen på värde mellan ekonomisk styrning och samskapande. Utifrån litteraturstudien och intervjuer analyseras sedan vilken typ av styrning som är främjande för samskapande. Metod: Uppsatsen har en deduktiv ansats där en litteraturstudie utformas. Inledningsvis förs en värdediskussion som analyserar värde inom fälten ekonomisk styrning och samskapande. Utifrån värdediskussionen analyseras sedan tre ekonomiska styrinstrument som kan användas för samskapande. Därefter testas litteraturstudien mot empiri i form av semistrukturerade intervjuer med tre anställda på försäkringsbolaget Folksam. Slutsats: Värdebegreppet inom ekonomisk styrning är aktieägarvärde, vilket skapas genom ett företags interna aktiviteter. Inom samskapandelitteraturen syftar värdebegreppet till kundens upplevda nytta, bruksvärde. Bruksvärde skapas genom kundens användande. Det styrinstrument som slutligen framhävs för samskapande är personlighetsstyrning. / Introduction: The concept of value co-creation was developed in marketing literature in the early 2000s by Prahalad and Ramaswamy (2000). Even then, the authors stressed that a company that strives to co-create must adapt its governance systems to it. Despite this, the research on which management control systems that can be used for co-creating is deficient still today. The literature on management control are primarily based on manufacturing companies producing tangible goods, while literature on value co-creation are focusing mainly on services. Furthermore, the perception of value differs among the two research fields, which is what will be analyzed in this paper to discuss which management control systems can be used for co-creation. Aim: The aim of this paper is to create a literature review which describes the similarities and differences in the perception of value among the literature on management control and value co-creation. Based on the literature review and interviews analyze which type of control that promotes co-creation. Methodology: The paper has a deductive approach in which a literature review is designed. Initially, a value discussion is conducted that analyzes the perceptions on value in the fields of management control systems and value co-creation. Based on the value discussion, three types of management controls which could be used for value co-creation will be analyzed. Afterwards, the literature review will be tested against the reality in the form of semi-structured interviews with three employees at the Swedish insurance company Folksam. Conclusion: The value concept within the literature on management control systems refers to shareholder value, which is created through a company’s internal activities. Within the value co-creation literature, the value concept refers to the customer’s perceived benefits, which is called use value. The use value is created when the customer is using the product. The management control that this paper finally highlights is the personnel control.

Bakgrund: Det är fler och fler personer som upplever arbetsrelaterad stress och som på grund av det får utmattningssyndrom. Många av dem som blir drabbade är unga vuxna som är nya i arbetslivet. Syfte: Att beskriva hur normer och värderingar inom en organisationskultur som är formade utifrån normativ styrning påverkar unga, nyrekryterade organisationsmedlemmar negativt. Därigenom lyfta fram möjliga faktorer inom normativ styrning som kan leda fram till arbetsrelaterad stress hos unga vuxna. Metod: Studien präglas av en kvalitativ metod där primärdata är det som främst har använts, genom samtal med informanter som själva har upplevt arbetsrelaterad stress. En induktiv ansats har tillämpats, där empirin har varit utgångspunkten för att därigenom kunna finna organisatoriska teorier som normativ styrning som ger förklaringar till informanternas upplevelser av stress på arbetet. Slutsatser: Utifrån studien kan konstateras att normativ styrning på flera sätt kan influera att unga, nyrekryterade personer på ett företag upplever arbetsrelaterad stress, främst då genom för hög arbetsbelastning eller brist på gemenskap.

I Sverige finns det många utländska akademiker som varken jobbar inom det dom är utbildade till i sitt hemland eller arbetade med i sitt hemland. Anledningen till att de utländska akademikerna inte jobbar inom sitt yrke beror på att de upplever olika hinder i samhället, från myndigheter men också från sina nätverk och kontakter när de ska etablera sig på den svenska arbetsmarknaden. Denna studie har som syfte att undersöka vilka dessa hinder är och redogöras utifrån fem olika analysenheter; utbildning och kompetens, svenska språket, arbete och praktik, relationen till och med myndigheter och slutligen nätverk och kontakter. Denna studie kommer också att redogöra för hur akademikerna gått förbi dessa hinder för att etablera sig snabbare på den svenska arbetsmarknaden. Analysenheterna kommer att analyseras utifrån analysverktygen implementering, styrning (governance) och ansvarsutkrävande.   Några slutsatser är bland annat att de utländska akademikerna inte får sina utbildningar från hemlandet fullt godkända så de tvingas antingen läsa om utbildningen eller delar av den, det svenska språket är mycket central del vid jobbsökning där studierna visar att de som bryter på svenska har det svårare att etableras på den svenska arbetsmarknaden. Relationen med och till myndigheter är positiv och negativ beroende på vem man frågar; de som fått bra stöd från Arbetsförmedlingen är positiva medan de som inte fått bra stöd från Arbetsförmedlingen är negativa. Slutligen ses även nätverk och kontakter som mycket viktiga eftersom för de utländska akademikerna handlar det främst om vilka nätverk de ingår och vilka kontakter man har; för mycket kontakt och hjälp från sina landsmän leder till lägre kvalificerat arbete med lägre lön, medan svenska kontakter är svårare att skapa och behålla.

This thesis comprises of an initial summary of Study I which is my licentiate thesis in business administration. Study I is a literature study on internal control. Thereafter follows Study II which is a case study of Swedish insurance organization. The case study adopts a contingency perspective and attempts to find environmental and firm-level factors that influence the design, use and outcome of internal control. Study II is a longitudinal study that accounts for key internal-control developments that occurred between 2000-2010. This case study finds that there are two environmental influences that significantly affected internal-control design, use and outcome. They consist of environmental uncertainty and regulatory and supervisory forces. Their influences differ in nature but jointly they act to set boundaries and frame in-ternal-control design, use and outcome. There are two firm-level influences of governance structure and managerial attitudes that act jointly with strategy to affect the design, use and outcome of internal control. While environmental influences set boundaries and frame internal-control work, firm-level contingencies can effectively enable or disable internal-control effectiveness. These firm-level influences provide means and opportunities to internal-control work. My longitudinal research suggests that evolutionary steps have been taken regarding internal-control design and use. In sum these steps correspond to a shift in internal-control orientation and a transformation of practices where Folksam has been moving from a looser towards a tighter form of internal control, with greater transparency in operational risk management. Finally, based on the internal-control principles of the COSO framework I see that particular principles have been enhanced within the Folksam system of internal control. The components of these principles are the control environment, risk assessment and monitoring.

Det här arbetet är handlar om uppgifter inom bildämnet. Syftet med arbetet är att undersöka hur bilduppgifter styr mottagarens skapande och i slutändan de bilder som produceras. Som blivande lärare så har jag upptäckt det lustfyllda och kreativa arbete som konstruerande av bilduppgifter för med sig, samtidigt väcktes frågor kring makt och styrning av andra människors skapande. I uppsatsen undersöker jag denna styrning genom att konstruera tre bilduppgifter som med form och formuleringar försöker styra tre informanter med olika mycket erfarenhet inom bildämnet mot ett och samma mål. Detta för att se om det fanns tillfällen då informanterna begränsades i sitt skapande, eller om det gick att se möjligheter för uppgifterna att uppmuntra och främja deras kreativa arbete. Flera olika sätt att utföra och jobba med bilduppgifter synliggjordes och tillsammans skapar de en bild av hur man kan förhålla sig till bilduppgifter, både som mottagare och som den som konstruerar bilduppgifter. Undersökningen resulterade även i en gestaltning som sammanfattar undersökningen och visar på det kreativa arbete som går in i att konstruera bilduppgifter. Relationen mellan uppgiftens försök till styrning och de bilder som producerades skapade ett slags kretslopp i tre delar, uppgiften och dess försök till styrning, informanternas bilder samt hur och om styrningen fungerat. Gestaltningen resulterade i tre verk och ställdes ut på Konstfacks Våruställning 12-22 maj 2016.

Military thinkers, from Clausewitz and Liddell Hart to Grey and Dolman, reason around the meaning of the term strategy and its natural place in a nation’s efforts to plan for the worst-case scenario – war. At the same time, the term policy is used when aligning a nation’s effort. The debate in Sweden has for a long time included both these terms when discussing with what detail the government should direct its armed forces. This indistinctness in usage is analysed and operationalised in order to answer the question; Are the Swedish armed forces governed by policy or by strategy? Theories on policy from social studies are summarized together with the strategy term derived from war studies in order to operationalise their meaning in the Swedish governing system where parliament, consisting of Regering and Riksdag, make decisions regulating its armed forces.The analysis shows that decisions showing both policy and strategy is present, but that the detail in strategic decisions in certain cases overrides the overarching policy rendering the armed forces without freedom of strategic action.This study contributes to both the field of public policy as well as military strategy where they come together in the military-political arena in Sweden. It clarifies the level of detail in which the military is governed and determines whether decisions can be considered a strategic plan or a governing political policy.

I denna studie har vi fokuserat på långtidsarbetslösas berättelser och erfarenheter. Studiens syfte är att undersöka hur långtidsarbetslösa upplever interaktionen i mötet med Arbetsförmedlingen och Arbetsmarknadsenheten och vilka konsekvenser upplever de att mötet emotionellt får. Studien som genomförts är explorativ som innebär att vi vill få veta mer om individernas egna berättelser. Genom att besvara syftet har tre frågeställningar ställts upp: (1)I hur hög utsträckning omfamnas rollen som långtidsarbetslös i interaktionen med handläggare på Arbetsförmedlingen/Arbetsmarknadskonsulent? (2)Vilka emotioner skapar interaktionen för intervjupersonerna i mötet med handläggare på Arbetsförmedlingen och Arbetsmarknadskonsulenten?(3) Hur skiljer sig intervjupersonernas upplevelser i mötet med Arbetsförmedlingen och Arbetsmarknadsenheten? Metoden som använts är kvalitativ och 11 personer inom målgruppen har intervjuats. Den teoretiska referensram som använts är roller och emotioner. Ytterligare har även en jämförelse gjorts för att belysa eventuella skillnader gällande upplevelser i mötet med både handläggare på Arbetsförmedlingen och Arbetsmarknadskonsulenter.  Resultatet som framkommit är relativt överensstämmande hos alla intervjupersoner som deltagit i studien. Intervjupersonerna uttrycker en missnöjdhet över ständiga byten av handläggare på Arbetsförmedlingen. Detta har tolkats av oss och benämns som den cyniska aktören i mötet. Intervjupersonerna önskar att det finns ett emotionellt utbyte och tillit mellan dem, handläggaren på Arbetsförmedlingen och Arbetsmarknadskonsulenten på Arbetsmarknadsenheten. Intervjupersonerna vill bli bemötta som människor och inte statistik, de upplever att handläggarna på Arbetsförmedlingen arbetar efter rutin och inte lyssnar och tror på dem i mötet. I mötet med Arbetsmarknadskonsulenterna upplever däremot intervjupersonerna att de blir bemötta som människor och det emotionella utbytet och tilliten finns i samspelet. På Arbetsmarknadsenheten sker inga ständiga byten av Arbetsmarknadskonsulenterna som det görs av handläggarna på Arbetsförmedlingen vilket resulterar i att en tillit har byggts upp i mötet och den ärliga aktören antas istället. Slutsatsen är att det är viktigt för individen att bli trodd och lyssnad på i mötet om inte detta sker så antas den cyniska aktören av deltagaren.