SAMMANFATTNING Datum:                                                                            2023-05-29 Nivå:                                                       Magisteruppsats i Företagsekonomi, 15 hp Institution:                                                                    Akademin för Ekonomi, Samhälle och Teknik, Mälardalens Universitet Författare:                                                                     Linda Högström                   Jennifer Wallin                                                                                                                        86/07/01                              97/07/17                                            Titel:                                                   "Vi måste visa att det tillitsbaserade ledarskapet att vi menar någonting, att det inte bara är ord.” En kvalitativ studie om medarbetares upplevelse av Tillitsbaserad styrning och ledning och vilka eventuella implikationer det får för organisationens förmåga att uppfylla sitt syfte. Handledare:                                        Dariusz Osowski Nyckelord:                                           Tillitsbaserad styrning och ledning, Tillit, Strategy-as-practice, Offentlig sektor, Styrning, Strategi Forskningsfrågor:   Hur upplevs tillämpning av Tillitsbaserad styrning och ledning av medarbetarna inom elevhälsan, i en medelstor svensk kommuns förskole- och grundskoleförvaltning?  Hur kan verksamhetens förmåga att uppfylla sitt syfte och sina mål påverkas av de eventuella implikationer Tillitsbaserad styrning och ledning kan få i praktiken?                                              Syfte:                                                                Syftet med studien är att studera medarbetarnas upplevelse av Tillitsbaserad styrning och ledning och konsekvenserna det får för den offentliga organisationen att uppnå sitt syfte och sina mål i praktiken. Metod:                    Studien tillämpar en kvalitativ metod med fallstudien som strategi. Empiriskt material har samlats in genom kvalitativa intervjuer och en dokumentstudie, vilket analyserats med hjälp av tematisk innehållsanalys.  Slutsats:                Studiens slutsatser sammanfattas som att det finns en stor tillit inom fallorganisationen såväl till ledningen som till varje enskild skola. Däremot indikerar studien att en mer effektiv balans mellan kontroll och tillit torde vara fördelaktigt då organisationen idag inte uppvisar de rätta förutsättningarna för att faktiskt kunna uppfylla sitt syfte. Det finns därmed ett behov av praxis varmed kommunen kan få mer kontroll för att kunna uppnå syftet för offentlig sektor och en likvärdig elevhälsa, som sker genom ett främjande och förebyggande arbete i skolorna. Balans mellan tillit och kontroll kan vara svårt att uppnå men idag lutar styrningen mer åt tillit, vilket denna studie visar kan vara problematiskt. / ABSTRACT Date:                                                                                 2023-05-29 Level:                                                     Master thesis in Business Administration, 15 cr Institution:                                         School of Business, Society and Engineering, Mälardalen University Authors:                                                                          Linda Högström                   Jennifer Wallin                                                                                                                        86/07/01                              97/07/17                                            Title:                                                      “We have to show with the trustbased management that we mean something, that it is more than just words” A qualitative study on employees’ perception of trustbased control and management and the implications that may arise affecting the organisation's ability to fulfill its purpose. Supervisor:                                        Dariusz Osowski Keywords:                                        Trustbased control and management, Trust, Strategy-as-practice, Public sector, Management accounting, Strategy Researchquestions:   How is a trustbased control and management perceived by the employees of the student health organisation, in a semi large Swedish municipality's preschool- and elementary school administration? How is the organization's ability to fulfill its purpose and reach goals affected by implications that may arise from a trustbased control and management in practice?                            Purpose:                                                                The purpose of this study is to study the employee’s perception of a Trustbased control and management and the consequences this has on the public organisation's ability to fulfill its purpose and reach goals in practice. Metod:                    The study applies a qualitative method with a case study research strategy. The empirical data has been gathered through semistructured interviews and a study of documents. This has then been analysed through a thematic analysis.  Conclusion:                                                                                                This study's conclusions can be summarized in the form of, that there exist great levels of trust in the caseorganisation, trust in management as well as in each school. However, the study also indicates that a more effective balance between control and trust would be beneficial, due to the fact that the organisation does not exhibit the right conditions necessary for it to be able to fulfill its purpose today.  Therefore, there exists a need for praxis by which the municipality can gain greater control and thereby, fulfill the public sector's purpose and an equal student health organisation, through facilitative and preventative work in the schools. A balance between trust and control can be difficult to reach but today the organisation is leaning more towards trust, which this study shows can be problematic.

Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur ansvarstagande för att följa organisationers uppförandekod skapas bland medarbetarna i organisationen. Metod: Studien är kvalitativ med abduktiv ansats och består av en förstudie och åtta semi-strukturerade intervjuer med medarbetare på en svensk bank.  Resultat och slutsats: Resultatet visar att både formella och informella styrningsmetoder påverkar ansvarstagande till att följa uppförandekoden. Ansvarstagande skapas vidare till stor del i relation till andra, både medarbetare och också kunder. Den här studien visar att även kunden påverkar medarbetarens ansvarstagande för att följa uppförandekoden, att medarbetarna känner ansvar för att agera i enlighet med koden för att kunna hjälpa sina kunder på bästa sätt. Examensarbetes bidrag: Den här studien bidrar till kunskap om hur ansvarstagande för att följa uppförandekoden skapas hos medarbetare inom banksektorn. Studien visar att medarbetarnas ansvarstagande påverkas av både formell och informell styrning. Studien visar vidare att också kunden, inte bara andra medarbetare, är en del i det socialiserande ansvarstagandet som påverkar etiskt agerande och att följa organisationens uppförandekod. Förslag till fortsatt forskning: Förslag till framtida studier är att genomföra liknande studier inom olika kontexter för att undersöka hur banksektorn skiljer sig åt jämfört andra sektorer. Det vore vidare intressant att intervjua personer på olika nivåer, till exempel mellanchefer och chefer högre upp i organisationen, och undersöka hur ansvarstagande för att agera etiskt och följa uppförandekoden skapas hos dem. Det vore sedan intressant att jämföra hur ansvarsskapande sker beroende på var i organisationens hierarki man befinner sig. / Aim: The aim of this study is to investigate how accountability among an organisations employees is created when it comes to following the organisation’s code of conduct.  Method: The study is qualitative with an abductive approach and consists of one pilot study and eight semi-structured interviews with employees at a Swedish bank. Results and conclusions: The results show that both formal and informal management control influence accountability for following the code of conduct. Accountability is further created to a large extent in relation to others, both employees and also customers. This study shows that the customer influences the employee's accountability for following the code of conduct, and that the employees feel responsible for acting in accordance with the code in order to be able to help their customers in the best way.  Contribution of the thesis: This study contributes to knowledge about how accountability for following the code of conduct is created in the banking sector’s employees. The study shows that employees' accountability is affected by both formal and informal management control. The study further shows that the customer, not just other employees, is part of the social accountability that affects ethical behavior and following the organization's code of conduct.  Suggestions for future research: We propose future studies to carry out similar studies within different contexts to investigate how the banking sector differs compared to other sectors. It would also be interesting to interview people at different levels, for example middle managers and managers higher up in the organization, and investigate how taking accountability for acting ethically and following the code of conduct is created in them. It would then be interesting to compare how accountability creation takes place depending on where in the organization's hierarchy you are.

Tillitsbaserad styrning och ledning har på senare tid kommit att få en framträdande roll i Svenska kommuners styrning. Idag säger de flesta chefer inom offentlig verksamhet att de leder med tillit oavsett tidigare erfarenheter eller personlig ledarstil. Syftet med den här studien har varit att skapa ny kunskap om möjligheter och utmaningar i ledarskapet inom offentlig verksamhet sedan tillitsbaserad styrning och ledning tillkommit. Studien bygger på kvalitativ metod där vi gjort intervjuer med 13 olika chefer i två kommuner. Respondenterna har funnits på ett antal olika avdelningar inom den offentliga förvaltningen. Empirin har analyserats med utgångspunkt i tidigare relevant forskning och mot vår egen modell som baseras på en modell av Mayer et al (1995) om hur tillit byggs. För att illustrera tillitsbyggandet inom offentlig sektor har specifika faktorer för denna typ av organisation adderats modellen; ledarskap och omfattande styrning. Våra slutsatser visar att alla chefer leder med tillit enligt deras egen uppfattning och detta oberoende av ledarstil. De har en positiv inställning till tillitsbaserad styrning och ledning och ser stora möjligheter att arbeta med detta i sitt ledarskap. Däremot pekar de på att det saknas samsyn kring begreppet och att den verkligt stora utmaningen ligger i hur organisationen förhåller sig till tillitsbaserad styrning. Styrsystemen är starkt präglade av NPM som hämmar tillitsarbetet. / Trust-based governance and management have recently been given a prominent role in the governance of Swedish municipalities. Today, most managers in the public sector say that they lead with trust, regardless of previous experience or personal leadership style. The purpose of this study has been to create new knowledge about opportunities and challenges in leadership in public municipalities since trust-based governance and management were added. The study is based on a qualitative method where we conducted interviews with 13 different managers in two municipalities. The respondents have been in a number of different departments within the public administration. The empiric has been analyzed on the basis of previous relevant research and against our own model based on a model from Mayer et al (1995) on how to build trust. To illustrate the building of trust in the public sector, specific factors for this type of organization have been added to the model; leadership and comprehensive governance. Our conclusions show that all managers lead with trust in their own opinion and this regardless of leadership style. They have a positive attitude towards ‘Trust-based governance and management’ and see great opportunities to work with this in their leadership. On the other hand, they point out that there is a lack of consensus around the concept and that the really big challenge lies in how the organization relates to trust-based governance. The control systems are strongly influenced by New Public Management, which obstructs trust work.

Bakgrund: Användningen av inhyrd personal har ökat till följd av ett ökat krav på flexibilitet och ingår numera allt oftare i personalstyrkan. Däremot inkluderas sällan den inhyrda personalen i den styrning som utformats för den ordinarie personalen. Styrning används för att påverka personalens beteenden så att de blir målkongruenta. Därför är det intressant att undersöka om inhyrd personal saknar ett målkongruent beteende och således har en negativ inverkan på företagets målkongruens. Syfte: Studiens syfte är att undersöka om och varför beteenden överlag skiljer sig åt mellan inhyrd och ordinarie personal hos ett valt företag. Forskningen skapar en djupare förståelse för hur inkludering/exkludering i olika styrmekanismer kan påverka de inhyrdas bidrag till målkongruens. Metod: Studien tillämpar en kvalitativ forskningsstrategi med en induktiv ansats. Den forskningsdesign som tillämpats är en enfallsstudie. Empirin till studien har samlats in genom kvalitativa intervjuer med både inhyrd och ordinarie personal samt deras närmsta chef. Materialet har sedan analyserats och tolkats för att besvara forskningsfrågorna. Slutsats: Studien fann att de inhyrda medarbetarna har ett mindre målkongruent beteende än de ordinarie. Skillnaden beror framförallt på de inhyrdas exkludering från företagets formella styrmetoder. Att de inhyrda för det mesta inkluderas i de informella styrmetoderna förklarar varför de inhyrda till viss del ändå uppvisar ett målkongruent beteende. / Background: The use of temporary staff has increased as a result of an increased demand for flexibility and is now increasingly included in the personnel force. Despite that, the temporary staff are rarely included in the control designed for the ordinary staff. Control is used to influence staff behavior so that they become goal-congruent. Therefore, it is interesting to investigate if the temporary staff lack a goal congruent behavior and thus have a negative impact on the company's goal congruence. Purpose: The purpose of the study is to investigate whether and why behaviors differ between temporary and ordinary staff, at a chosen company. The research creates a deeper understanding about how the inclusion/ exclusion in different control mechanisms influence the temporary staff to contribute to the target congruence Method: The study applies a qualitative research strategy with an inductive approach. The research design that has been applied is a case study at a chosen company. The empirical study has been collected through qualitative interviews with both temporary and ordinary staff and their closest manager. The material has then been analyzed and interpreted to answer the research questions. Conclusion: The study found that the temporary staff have a less goal-congruent behavior than the ordinary staff. The difference is mainly due to the temporary’s exclusion from the company's formal control methods. For the most part, the temporary staff is included in informal control methods, which explains why the they to some extent still have a goal-congruent behavior.

Municipalities must establish budget annually but they are free to decide how the governance should be designed, this can lead to lack of consistency and measurability within and between municipalities. The purpose of this thesis was to present a proposal for a unified and more measurable financial structure of a municipality where this was lacking.   In our theory we describe the issues of traditional management control and we introduce an alternative control with non-financial ratios included, called the Balanced Scorecard. In the empirical data it is investigated how the governance of a municipality could be designed, according to the respondents. In the analysis the information gathered to reach the answers to what are considered to be useful governance in municipality, are examined.   In the conclusion, we design Balanced Scorecards with both financial and non-financial ratios to the councils of the municipality. / I kommunallagen preciseras inte hur styrningen i kommuner skall ske, bara att förvaltning skall ske. Det finns lagstadgat att kommuner årligen skall upprätta budget men de får själva bestämma hur styrningen skall utformas, vilket kan leda till avsaknad av enhetlighet och mätbarhet inom och mellan kommuner. Syftet med uppsatsen var att finna ett förslag till en enhetlig och mer mätbar ekonomistyrningsstruktur i en kommun där detta saknades. En kvalitativ fallstudie valdes för att få svar på problemformuleringen. Informationen insamlades via litteratur, kommuners dokument och genom intervjuer med utvalda respondenter. Fokus har även lagts på organisationen Rådet för främjande av kommunala analyser. I teorin beskrivs den traditionella ekonomistyrningen och problematiken med denna. Den kan i många fall leda till kortsiktighet då lite fokus läggs på icke-finansiella mått, vilka främjar långsiktig styrning. En alternativ styrning med även icke-finansiella nyckeltal, benämnt Balanced Scorecard, introduceras där utformning samt användning av detta verktyg beskrivs. Genom att se verksamheten utifrån olika perspektiv och finna nyckeltal till dessa kan styrningen blir mer långsiktig och även innefatta de icke-finansiella aspekterna av verksamheten. Kommuner är komplexa organisationer och för att illustrera problematiken kommer även detta tas upp i teorin. I och med att kommuner till skillnad från företag inte drivs i primärt vinstsyfte måste styrningen anpassas till detta faktum. I empirin undersöks olika kommuner och deras styrning samt Rådet för främjande av kommunala analyser parallellt med den kommun som i dagsläget saknar struktur i sin ekonomistyrning. Det utreds hur styrningen för denna kommun, enligt respondenterna, skulle kunna utformas. Det framhävs att det är viktigt att kommuner inte bara styrs utifrån finansiella termer och de studerade kommunerna använder alla någon form av Balanced Scorecard. Även Rådet för främjande av kommunala analyser framhäver vikten av att styrningen sker utifrån en kombination av icke-finansiella och finansiella nyckeltal. I analysen studeras insamlad information för att nå svar på vad som är att betrakta som bra styrning i en kommun. Kortsiktigheten vid traditionell ekonomistyrning åskådliggörs och Balanced Scorecard rekommenderas som komplement. Det är viktigt att utgå från kommunens vision, strategi och framgångsfaktorer när nyckeltal till verksamheten tas fram. För att alla viktiga delar skall kunna mätas måste kommunens verksamhet ses utifrån ett antal perspektiv. Dessutom skall nyckeltalen vara få men mätbara. I slutsatsen tas ställning till vad vi anser skulle fungera i utvald kommun. För att få en mer mätbar och enhetlig struktur på kommunens ekonomistyrning anser vi att Balanced Scorecard skall användas. Utifrån vision, strategi och framgångsfaktorer utformas balanserade styrkort med både finansiella och icke-finansiella nyckeltal till kommunens nämnder.

Bakgrund/problem: På senare år har förtroendet för styrningen i ett flertal statliga och privata organisationer ifrågasätts. Kontrollen och ansvaret inom organisationerna har varit otydlig. Förordningen om intern styr-ning och kontroll är en åtgärd som tagits fram för att regeringen ska kunna säkerställa den interna styrningen och kontrollen inom myndigheter genom ett förtydligande av ansvaret. I förordningen stadgas att det inom myndigheten är ledningen som bär ansvaret för en betryggande intern styrning och kontroll. Fokus i denna studie läggs på att undersöka hur ledningen inom Sida efterlever förordningen. Syfte: Huvudsyftet med studien är att kartlägga hur förordningen om intern styrning och kontroll efterlevs i Sidas organisation. Ett del-syfte är att belysa eventuella brister som förekommit i samband med tillämpningen av förordningen. Metod: För att uppnå syftet har en fallstudie genomförts. Fallstudien har genomförts med hjälp av kvalitativ data som består av dokumen-tation i form av rapporter från Riksrevisionen, ESV och Sida samt en genomförd intervju med två revisorer från Riksrevisionen. Slutsats: Sida brister i efterlevnaden av förordningen och detta är främst en följd av ledningens bristande ansvar och kontroll, dålig förbere-delse inför införandet av förordningen samt kulturen på myndig-heten med den passiva inställningen till intern styrning och kon-troll. Ledningen brister inom samtliga ansvarstyper och kontroller vil-ket leder till negativa konsekvenser. Konsekvenserna har innebu-rit brister i effektivitet kring användandet av de ekonomiska med-len vilket delvis har uppstått till följd av bristande uppföljning av budgeten. Eftersom inte verksamhetens mål då kunnat uppnås fullt ut brister myndigheten i sitt ansvar gentemot regeringen samt samhället och dess medborgare. / Background/problem: In recent years has the trust for the management in several author-ities decreased. The control and responsibility within the organi-zations have been vague. The regulation of internal management and control (FISK) is an action created by the government to en-sure the internal control within the authority. The management within the authority is the one responsible reassuring the internal control. The study is focusing on how the organization within Si-da is observing the regulation. Purpose: The main purpose of the study is to identify how the management of Sida observes the regulation of internal management and con-trol. Another purpose is to highlight if there is any deficiencies that have when applying the regulation. Method: To reach the purpose a case study has been done. The case study has been done using qualitative data consisting documents in form of reports from The Swedish National Audit Office (SNAO), ESV and Sida, and an interview with two auditors from the SNAO. Conclusion: Sida deficit in the observance of following the regulations of in-ternal management and control and this mainly due to the man-agement lack of responsibility and control, poor preparation be-fore the introduction of the regulation, and the culture within the authority with its passive attitude to internal management and control. The management deficiencies within all types of responsibilities and controls leading to negative consequences. The consequences have resulted in reduced efficiency regarding the use of the finan-cial resources due to lack of follow-up of the budget. Since the goal of the authority therefore has not been achieved the authority deficiencies in its responsible towards the government and the community and its citizens.

<p>Municipalities must establish budget annually but they are free to decide how the governance should be designed, this can lead to lack of consistency and measurability within and between municipalities. The purpose of this thesis was to present a proposal for a unified and more measurable financial structure of a municipality where this was lacking.</p><p> </p><p>In our theory we describe the issues of traditional management control and we introduce an alternative control with non-financial ratios included, called the Balanced Scorecard. In the empirical data it is investigated how the governance of a municipality could be designed, according to the respondents. In the analysis the information gathered to reach the answers to what are considered to be useful governance in municipality, are examined.</p><p> </p><p>In the conclusion, we design Balanced Scorecards with both financial and non-financial ratios to the councils of the municipality.</p> / <p>I kommunallagen preciseras inte hur styrningen i kommuner skall ske, bara att förvaltning skall ske. Det finns lagstadgat att kommuner årligen skall upprätta budget men de får själva bestämma hur styrningen skall utformas, vilket kan leda till avsaknad av enhetlighet och mätbarhet inom och mellan kommuner. Syftet med uppsatsen var att finna ett förslag till en enhetlig och mer mätbar ekonomistyrningsstruktur i en kommun där detta saknades. En kvalitativ fallstudie valdes för att få svar på problemformuleringen. Informationen insamlades via litteratur, kommuners dokument och genom intervjuer med utvalda respondenter. Fokus har även lagts på organisationen Rådet för främjande av kommunala analyser. I teorin beskrivs den traditionella ekonomistyrningen och problematiken med denna. Den kan i många fall leda till kortsiktighet då lite fokus läggs på icke-finansiella mått, vilka främjar långsiktig styrning. En alternativ styrning med även icke-finansiella nyckeltal, benämnt Balanced Scorecard, introduceras där utformning samt användning av detta verktyg beskrivs. Genom att se verksamheten utifrån olika perspektiv och finna nyckeltal till dessa kan styrningen blir mer långsiktig och även innefatta de icke-finansiella aspekterna av verksamheten. Kommuner är komplexa organisationer och för att illustrera problematiken kommer även detta tas upp i teorin. I och med att kommuner till skillnad från företag inte drivs i primärt vinstsyfte måste styrningen anpassas till detta faktum. I empirin undersöks olika kommuner och deras styrning samt Rådet för främjande av kommunala analyser parallellt med den kommun som i dagsläget saknar struktur i sin ekonomistyrning. Det utreds hur styrningen för denna kommun, enligt respondenterna, skulle kunna utformas. Det framhävs att det är viktigt att kommuner inte bara styrs utifrån finansiella termer och de studerade kommunerna använder alla någon form av Balanced Scorecard. Även Rådet för främjande av kommunala analyser framhäver vikten av att styrningen sker utifrån en kombination av icke-finansiella och finansiella nyckeltal. I analysen studeras insamlad information för att nå svar på vad som är att betrakta som bra styrning i en kommun. Kortsiktigheten vid traditionell ekonomistyrning åskådliggörs och Balanced Scorecard rekommenderas som komplement. Det är viktigt att utgå från kommunens vision, strategi och framgångsfaktorer när nyckeltal till verksamheten tas fram. För att alla viktiga delar skall kunna mätas måste kommunens verksamhet ses utifrån ett antal perspektiv. Dessutom skall nyckeltalen vara få men mätbara. I slutsatsen tas ställning till vad vi anser skulle fungera i utvald kommun. För att få en mer mätbar och enhetlig struktur på kommunens ekonomistyrning anser vi att Balanced Scorecard skall användas. Utifrån vision, strategi och framgångsfaktorer utformas balanserade styrkort med både finansiella och icke-finansiella nyckeltal till kommunens nämnder.</p>

Studiens syfte var att undersöka hur svenska storföretag ser på sitt arbete med budget som ekonomistyrningssystem. Tidigare forskning indikerar på att trots den omfattande kritik som finns mot budget så tenderar företag att inte instämma i den. Kritikerna hävdar, bland många saker, att budgeten skulle vara resurskrävande, inflexibel, inaktuell och ge upphov till manipulering. Alternativet, menar de mer radikala kritikerna, skulle vara att överge budget och arbeta fullständigt med alternativa lösningar. Empiriska studier visar att budget används av företagen men förbättras och omvärderas med tiden för att anpassas bättre till verksamheten. Tidigare forskning har visat att de alternativ som förespråkas i budgetlös styrning inte förutsätter att budgeten överges för att bli användbara. Tidigare studier om företags inställning till budgetering har gjorts i bland annat Nederländerna och Nordamerika. Det finns alltså ingen studie som mäter svenska företags inställning. Svenska företag utmärker sig dels genom kulturen men framförallt genom att annorlunda ledarskap. Komplexiteten i storföretag har för den här studien inneburit att urvalsgruppen att undersöka blev svenska storföretag. Urvalsgruppen undersöktes genom ett oberoende slumpmässigt urval. Det positivistiska synsättet har lett till ett kvantitativt tillvägagångssätt med enkät som verktyget för att nå populationen. Populationen svenska storföretag utgjordes 2013 av 1850 företag och vårt stickprov bestod av 250 företag. Genom att jämföra stickprovet i den här studien mot hela populationen kunde vi konstatera att omsättning och antal anställda inte avviker nämnvärt mellan grupperna. En bortfallsanalys utfördes mellan respondenterna som svarade innan och efter att en påminnelse skickats ut och resulterade i statistiskt säkerställda resultat där grupperna svarade homogent. Majoriteten av storföretagen arbetar med budgetering. Resultaten baserades på 41 respondenters svar och kan i en hög grad sägas vara statistiskt säkerställda. Det finns några påståenden där en alltför stor osäkerhet finns men slutsatsen blir utifrån de statistiskt säkerställda resultaten att budgeten är här för att stanna. Budgetens syfte är att skapa ekonomisk överblick och den förbättras och kompletteras med hjälp av de verktyg som budgetlös styrning förespråkar. Kritiken kunde i stor utsträckning förkastas. Vi tror att vidare forskning handlar om ett kvalitativt tillvägagångssätt för samma population eller ett byte av målgrupp men med liknande forskningsfråga för att se om mindre företag delar storföretagens åsikter om budget. / The purpose of this study was to examine large Swedish corporations approach on their budgets as management control systems. Recent research indicates that corporations tend to disagree with the widespread criticism against budgeting. Critics claims, among many other things, that the budget is costly, inflexible, outdated and give rise to manipulation. The more radical critics argue that the alternative would be to abandon the budget and work completely with alternative solutions. Resent research indicates that corporations are still working with budgeting but with an improved version that is re-evaluated over time to adapt better to the business. Another important aspect that previous research shows was that the preferred option in beyond budgeting does not require the budget to be totally abandoned to become useful. Previous studies on corporations attitude towards budget were made, inter alia, in the Netherlands and North America. Thus, there was no study that measured the Swedish corporate attitude towards budgeting. Swedish corporations distinguish themselves partly by culture but mostly by their leadership. The selection group in this study was based on the complexity of large corporations. We examine the population by an independent random sample with a positivistic view. That means a quantitative approach with survey as a tool to reach the population. In 2013 the population of large Swedish corporations consisted of 1850 corporations. By comparing the sample in this study to the entire population, we found that turnover and number of employees does not differ significantly between the groups. A non-response analysis was performed between respondents who answered before and after a reminder were sent out and resulted in statistically reliable results where groups responded homogeneously. The majority of large corporations are currently working with budgeting. This results includes answers from 41 respondents' and in a largely, it is to be said, statistically significant. There are some statements in which too much uncertainty exists but the conclusion was based on the statistically significant findings that the budget is here to stay. The budget aims to create economic overview and is improved and supplemented with the help of the tools beyond budgeting advocates. Largely the criticism could be rejected as false. We believe that further research examine budgeting through a qualitative approach to the same population or a change of the population but with similar research question to see if the smaller corporations share larger corporations' opinion about budgeting.

I den här fallstudien undersöks hur undervisningskvaliteten inom högre utbildning påverkas av ett prestationsbaserat resursfördelningssystem vid Luleå tekniska universitet. Författarna har även undersökt under vilka förutsättningar undervisningen kan få högre (lägre) kvalitet vid en tilldelning av större (mindre) ekonomiska resurser. Som grund till denna studie ligger den kritik som det befintliga systemet har fått och Regeringens vision att ta fram ett nytt resursfördelningssystem för högre utbildning. Enligt dagens system fördelas delar av ersättningen till universitet baserat på hur många studenter som examineras och godkänns på kurser och utbildningsprogram. Teorierna i studien baseras på Simons modell över styrningens hävstänger, strategisk styrning, professionsteori samt prestationsbaserad styrning för att få en djupare förståelse kring ämnet. Det insamlade materialet bestod av kvalitativa intervjuer med lärare på universitetet och med lärarnas uppfattning i fokus. Resultatet av studien indikerar att undervisningskvaliteten inom högre utbildning inte påverkas i någon nämnvärd utsträckning av ett prestationsbaserat resursfördelningssystem. Det ligger inte i lärares natur att manipulera resultat i ett ekonomiskt syfte vilket kan förklaras av yrkesstoltheten inom deras profession. Vidare kan en förutsättning för att en större tilldelning ekonomiska resurser kan leda till högre kvalitet i undervisningen, vara att lärare inte ska behöva arbeta på fritiden i lika stor utsträckning. Lärares återhämtning är viktig och kan på lång sikt påverka kvaliteten i undervisningen. För vidare forskning föreslår författarna en större undersökning omfattande flera universitet. Det för att möjliggöra jämförelse och för att få en mer generell uppfattning om hur undervisningskvaliteten påverkas av ett prestationsbaserat resursfördelningssystem.

Problematisering: Interorganisatoriska relationer är komplexa och problematiska där ekonomiska variabler ska förenas med personliga känslor och värderingar. Det gör att det krävs någon form av styrning för att säkerställa att samarbetsparterna verkar i linje med organisationernas gemensamma intresse och för att motverka opportunistiska beteenden. Svårigheten med styrning är att hitta den fördelning mellan formella och informella styrmedel som gör samarbetet så lönsamt som möjligt. Empiriska uppgifter visar att samarbetens existens kan bero på vilka styrmedel relationen lägger störst vikt vid samt vilken tilltro parterna har till vissa styrmedel. Samtidigt indikerar tidigare forskning ett behov av att utveckla ämnesområdet genom att studera hur formella och informella styrmedel relaterar till varandra samt hur styrpaketen ska utformas i olika kontexter.    Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur fördelningen mellan formell och informell styrning ser ut i olika interorganisatoriska relationer samt att belysa faktorer som är av betydelse för hur styrningen ska utformas.   Slutsats: Studien visar att fördelningen mellan formella och informella styrmedel skiljer sig åt i olika interorganisatoriska relationer. Samarbeten baserade på upprepade transaktioner tenderar att lägga stor vikt vid formell styrning och de informella styrmedlen fungerar som komplement till detta. I samarbeten som identifieras som partnerskap är informell styrning av stor betydelse och fungerar som substitut till delvis låg användning av formella styrmedel. Samarbeten som identifieras som långsiktiga relationer har, till skillnad mot upprepade transaktioner och partnerskap, en jämnare fördelning mellan formella och informella styrmedel. Överlag är förtroende mycket viktigt inom olika samarbeten, skillnaden är att olika samarbetsformer bygger förtroende baserat på olika faktorer. Till sist visar studien att de faktorer som har betydelse för styrningens utformning är makt- och beroendeförhållandet mellan parterna, målöverensstämmelse, organisationernas storlek och val av partner. / Background: Interorganizational relationships are complex and problematic where economic variables need to be combined with personal feelings and values. Some form of control is needed to ensure that the partners’ work aligns with the organizations’ shared interests while also counteracting opportunistic behaviour. The problem with management control is to achieve an optimal allocation between formal and informal control for a profitable cooperation. Empirical findings show that the existence of cooperations might depend not only on which control mechanisms the partners focus on, but also to what degree the partners trust those mechanisms. Previous research also indicates the need for further development in the field: both how formal and informal control relate to each other but also how to design interorganizational management control packages for different contexts.  Purpose: The purpose of this study is to investigate the allocation betwen formal and informal control in different interorganizational relationships as well as to highlight factors that are significant to governance design. Conclusion: The study concludes that the allocation between formal and informal control varies between different interorganizational relationships. Cooperation based on repeated transactions tends to pay particular attention to formal control with informal control serving as a complement. In cooperations identified as buyer-seller partnerships informal control is of great importance and serves as a substitute to partly low use of formal control. Cooperations identified as long-term relationships have a more balanced allocation between formal and informal control, unlike repeated transactions and buyer-seller partnerships. Trust is overall very important in cooperations, what differs between different interorganizational relationships is what factors trust is built on. At last, the study shows that power and interdependence, goal conformity, size of organisations and partner selection are significance factors when designing control packages.