Abstract During the last decade the public sector has been influenced by new ways of measuring performance and governing, taking inspiration from the private sector. The Swedish municipal community Vellinge has since 2004 adopted “The Balanced Scorecard” by Kaplan & Norton, measuring not only the financial parts but also other, important factors. The adoption took place since the Swedish government applied new demands on county councils and municipal communities through “God ekonomisk hushållning”. Critics points out that if the “The Balanced Scorecard” is to be adopted in the public sector, it has to be adjusted and changed to the specific public conditions. This study aims to examine how the municipal community of Vellinge has adopted “The Balanced Scorecard” in its organization on the basis of the main question: “How has the municipal community of Vellinge used ‘The Balanced Scorecard’ to improve the financial and activity guidance”? To reach a valid result interviews have been performed and empirically relevant material has been collected. The study concludes that Vellinge has adopted “The Balanced Scorecard” with a mixture of following the original model and adaptation to own and public conditions. The adoption has helped Vellinge satisfy the demands on “God ekonomisk hushållning” through the new way of measuring both financial and activity aspects. Keywords: Balanserad styrning, Offentlig sektor, Styrning, Vellinge kommun, God ekonomisk hushållning.

Bakgrund: Det råder en i allmänhet ökad efterfrågan om hållbara leverantörskedjor. Tillverkningen av hemelektronik är däremot både socialt och miljömässigt icke-hållbar vilket på senare år har uppenbarat sig i stor omfattning. Med tanke på att återförsäljarna av hemelektronik är många gånger fler än tillverkarna är återförsäljarna i en potentiell beroendeställning gentemot tillverkarna vilket väcker intresse för hur svenska återförsäljare av hemelektronik bör verka för hållbara leverantörskedjor. Syfte: Denna studie avser att beskriva konsumenters efterfråga och myndigheters påverkan på hållbara leverantörskedjor, beskriva den potentiellt asymmetriska relationen mellan tillverkare och återförsäljare på hemelektronikmarknaden samt utforska hur svenska återförsäljare bör verka för en hållbar leverantörskedja. Detta med tanke på den i allmänhet ökade efterfrågan på hållbara leverantörskedjor och den potentiellt svaga förhandlingskraft som återförsäljare av hemelektronik i Sverige innehar gentemot tillverkare. Slutsats: Konsumenters efterfrågan om hållbara leverantörskedjor i hemelektroniken är låg medan myndigheters efterfrågan om hållbar hemelektronik yttrar sig i form av striktare lagar. Beroendeställningen som svenska återförsäljare av hemelektronik har till tillverkare påverkar möjligheten att upprätthålla sina egenformulerade uppförandekod gentemot leverantörer, möjligheten till leverantörsbyte och garantin av en genomgående hållbarhet leverantörskedjan. För att påverka leverantörskedjorna till att bli mer hållbara använder sig återförsäljarna av styrmedel som uppförandekoder för leverantörer, relationsbyggande, utbildning och tillit. För att dessa ska ha största möjliga effekt rekommenderas en kombination av flera styrmedel. Formella som informella. Kunskapsbidrag: Då studien varit inriktat mot den svenska hemelektronikmarknaden har gjort resultatet till en vidareutveckling av befintliga teorier. Studien förväntas vara ett bidrag för framförallt återförsäljande aktörer och branschorganisationer på den svenska hemelektronikmarknaden Vidare är även resultatet användbart för organisationer som identifierar sig i den beroendeställning som studiens fallföretag befinner sig i samt ämnar att påverka hållbarheten i sina leverantörskedjor. / Background: There is a generally growing demand for sustainable supply chains. On the other hand, the production of consumer electronics is both socially and environmentally unsustainable, which has been revealed in recent years. Considering that the retailers of consumer electronics are many times more than manufacturers, dealers could potentially be in a state of dependence against manufacturers, which raises interest in how Swedish retailers of consumer electronics can work for sustainable supply chains. Aim: This study intends to describe consumers’ demand governments’ impact on sustainable supply chains, describe the potentially asymmetric relationship between manufacturers and retailers in the consumer electronics market, as well as investigating how Swedish retailers should work for a sustainable supply chain. This in view of the generally increased demand for sustainable supply chains and the potentially weak negotiating power that retailers of consumer electronics in Sweden hold against manufacturers. Conclusion: Consumers' demand for sustainable supply chains in consumer electronics is low, while authorities demand for sustainable consumer electronics expresses itself in the form of stricter laws. Swedish electronic retailers dependency on manufacturers affects the ability to maintain their proprietary code of conduct vis-à-vis suppliers. Moreover it affects the possibility of switching suppliers and the guarantee of an overall sustainable supply chain. In order to influence the supply chains to become more sustainable, retailers use instruments such as codes of conducts for suppliers, relationship building, education and trust. In order for these to have the greatest effect, a combination of several instruments is recommended. Formal as informal. Contribution of knowledge: Since this study has been focused on the Swedish consumer electronics market has made the result a development of existing theories. The thesis is expected to be a contribution primarily for retailers and industry organizations that are active on the Swedish consumer electronics market. Furthermore, the result is also useful for organizations that identify themselves in the same dependency as the study’s cases and intend to influence the sustainability on their supply chain.

Sverige har haft tydliga problem med sin styrning av välfärdssektorn till följd av incitament som kan hämtas ur NPM. Detta främst i form av en mål- och resultatstyrning som centraliserat makten med återkommande rapporteringskrav. För att komma till bukt med problemen inrättades åtgärder för att främja en ny styrning. I nuläget har styrformen tillitsbaserad styrning och ledning sett dagens ljus vilket innefattar en styrning, kultur och arbetssätt med fokus på verksamhetens syfte och brukarens behov. Studien avsåg ge en grundlig bild kring upplevelser av styrning och ledning inom en kommunal vård- och omsorgsförvaltning i förhållande till ett ideal av tillitsbaserad styrning och ledning. Detta för att producera kunskap om hur styrning och ledning upplevs inom en kommunal vård- och omsorgsförvaltning och för att bidra till utvecklingen av tillitsbaserad styrning och ledning inom densamma. I studien genomfördes kvalitativa intervjuer med fyra enhetschefer vilkas upplevelser ställts i förhållande till en idealtyp av tillitsbaserad styrning och ledning. De sammanvägda upplevelserna av styrning och ledning motsvarar ett ideal av tillitsbaserad styrning och ledning i hög grad. Mot denna bakgrund indikerar studien på att det finns incitament som går att härleda från ett ideal av tillitsbaserad styrning och ledning. Vidare framkommer att det finns incitament som kan härledas från NPM. Respondenternas svar indikerar även på att förvaltningen ses som värderingsstyrd med uppfattningar om gott ledarskap, något som skapar förutsättningar att försätta utveckla den tillitsbaserade styrning och ledningen inom densamma. Slutligen har studien, baserat på respondenternas svar, resulterat i en rad upplevda utvecklingsområden för den fortsatta utvecklingen av styrformen inom förvaltningen. Resultaten skall enbart ses som indikationer på hur styrning och ledning upplevs samt hur styrformen kan utvecklas inom förvaltningen. Allt eftersom svaren i många meningar går och inte speglar en övergripande upplevd bild. / Sweden has had clear problems with its governance of the welfare sector because of incentives that can be obtained from NPM. This mainly in forms of performance management that has centralized the authority with recurring reporting requirements. To overcome these problems, measures were taken to promote a new governance. At present, the form of trust-based governance has seen the light of day. This includes a governance, culture and working method with focus on the purpose of the organisation and the needs of the user. The following study was intended to provide a thorough picture of experiences regarding governance within a municipal healthcare administration, in relation to an ideal of trust-based governance. This with an intention to produce knowledge about how governance is experienced within a municipal healthcare administration and to contribute to the development of governance within it. The study was based on qualitative interviews with four first line managers, whose experiences where compared to an ideal of trust-based governance. The results show that the combined experiences of governance largely correspond to an ideal of trust-based governance. Under those terms the study indicates that there are experiences which can be deduced from an ideal of trust-based governance. Furthermore, there are incentives which can be deduced from NPM. The interviewees responses indicate that the administration is regarded as value-driven with perceptions of good leadership, which creates conditions for developing the trust-based governance within it. Finally, the study, based on the responses, has resulted in several experienced aspects for the continued development of the trust-based governance within the administration. The results should only be indications of how governance is experienced and how the form of governance can be developed. All because the responses in many sentences differ and not reflects an overall perceived image.

Offentlig verksamhet står inför ett pågående förändringsarbete mot att införa tillitsbaserad styrning i sina verksamheter. Tillitsbaserad styrning är en relationsbaserad styrform där informella styrmedel som socialt arbete och företagskultur används för att skapa tillit och målöverensstämmelse. Men samtidigt som förändringsarbetet pågår orsakar coronapandemin verksamheter att ställa om till distansarbete. Denna fallstudie syftar till att öka kunskapen för hur distansarbete påverkar användningen av tillitsbaserad styrning och det pågående förändringsarbetet. Det görs genom en kvalitativ metod som studerar hur chefers inom en offentlig verksamhet upplevelser att distansarbete påverkar användningen av tillitsbaserad styrning. Resultatet visar att distansarbete har en negativ påverkan på användningen av tillitsbaserad styrning i form av en kedjeeffekt där försämrad kommunikation vid distansarbete påverkar relationer, motivation och företagskultur negativt. Det skadar i sin tur tilliten och målöverensstämmelsen. Men studien visar förmildrande omständigheter som minskar den negativa påverkan. Genom ökade avstämningssamtal och extrainsatta aktiviteter kan den negativa effekten på informella styrmedel begränsas vilket förbättrar användningen av tillitsbaserad styrning på distans. Men det kräver extra arbetsinsatser av chefer för att upprätthålla informella styrmedels effekt i en digital kontext. Studiens resultat visar även att distansarbete ger en skjuts i ett förändringsarbete mot tillitsbaserad styrning eftersom digitala arbetssätt naturligt får chefer att minska sin övervakning och istället utöva tillit. Däremot visar resultatet svårigheter med att använda informella styrmedel digitalt för att skapa tillit och målöverensstämmelse. Men med extrainsatta dialoger och aktiviteter förbättras förutsättningarna för att effektivt använda informella styrmedel digitalt. / Public sector is facing an ongoing change in work towards introducing trust-based governance in public operations. Trust-based governance is a relationship-based form of governance where informal management controls such as social work and corporate culture are used to create trust and goal congruence. But at the same time as the change in work is ongoing, the corona pandemic is causing businesses to switch to teleworking. This case study aims to increase the knowledge of how telework affects the use of trust-based governance and how it affects the ongoing change in work. This is done by a qualitative method that studies how managers in the public sector experience that teleworking affects the use of trust-based governance. The results show that teleworking has a negative impact on the use of trust-based governance in the form of a chain effect where impaired communication during teleworking has a negative effect on relationships, motivation and corporate culture. This in turn damages trust and goal congruence negatively. But the study shows mitigating circumstances that reduce the negative impact. Through increased reconciliation calls and extracurricular activities, the negative effect on informal management controls can be limited which improves the use of informal management controls while teleworking. But it requires extra work by managers to maintain the effect of informal management controls in a digital context. The results of the study also show that teleworking gives a boost in the change in work towards trust-based governance since digital working methods naturally make managers reduce their supervision and exercise trust. On the other hand, the results show difficulties in using informal management controls digitally to create trust and goal congruence. But with extra dialogues and activities the conditions for effectively using informal management controls digitally are improved.

Previous research which has acknowledged how New Public Management has come to deprofessionalize welfare professions, with the focus on teachers, constitutes this paper's starting point. The swedish government believes that professional skills are not being used in the public sector, and a re-professionalization is necessary to increase the quality of public services. This study aims to investigate whether it is possible to identify professionalism in occupational practice for nine teachers who are working in public schools in Uppsala Municipality, to answer whether their professional competences are being used. The result shows a fairly high degree of professionalism among the teachers in the study, with quite great opportunities to make use of their professional competences. The teachers experience potency and independence to exercise their profession within the framework of the national curriculum. The management of the schools and the municipality seem to have very little need to direct and control the teachers.

Inledning: Rekommendationerna om distansarbete under pandemin har haftstor påverkan på arbetsmiljön. Kommunikationskanalerna och de naturligamötesplatserna har förändrats, vilket i sin tur har påverkan påsamordningsmekanismerna inom målstyrningen. Syfte: Syftet med uppsatsen är att genom en kvalitativ fallstudie upptäcka hursamordningsmekanismer förändras av distansarbete och vilka konsekvenser detkan få för målkongruensen och måluppfyllelsen i ett företag. Metod: I denna rapport har en fallstudie med kvalitativa intervjuer genomförtspå ett företag med två fokusgrupper, som framtagits genom ett målstyrt urval.Detta med syftet att uppnå en fördjupad förståelse för respondenternasupplevelser. Slutsatser: Studien fastslår att styrningsmekanismerna påverkas till följd avdistansarbetet. De formella mekanismerna ökar, medan de informella minskar,vilket leder till osäkerhet, missförstånd och ineffektivitet på arbetsplatsen. / Introduction: The recommendations on teleworking during the pandemic havehad a major impact on the work environment. The communication channels andthe natural meeting places have changed, which in turn has an impact on thecoordination mechanisms within goal management. Purpose: The purpose of the thesis is to discover through a qualitative casestudy how coordination mechanisms are changed by teleworking and whatconsequences it can have for goal congruence and goal fulfillment in acompany. Method: In this report, a case study with qualitative interviews was conductedat a company with two focus groups, which was produced through agoal-directed selection. This with the aim of achieving an in-depthunderstanding of the respondents' experiences. Conclusions: The study states that the control mechanisms are affected as aresult of the telework. The formal mechanisms increase, while the informalones decrease, leading to insecurity, misunderstandings and inefficiencies inthe workplace.

Syfte: Syftet med denna kandidatuppsats är att utifrån tillitsdelegationens principer förtillitsbaserad styrning och ledning, undersöka hur chefer följer upp i den offentligtfinansierade verksamheterna. Metod: Studien har en kvalitativ utgångspunkt med en abduktiv ansats. Studien bestårav åtta semistrukturerade intervjuer som har genomförts med chefer från olikakommunla verksamheter. Resultat och slutsats: Studien visar på att det råder oklarheter råder kring hur dentillitsbaserade styrningen som koncept ska på ett konkret vis praktiseras i vardagen.Detta ledare i sin tur vidare till att chefer inom kommunala verksamheter inte fullt utvågar gå ifrån de tidigare styrverktygen som inte främjar en tillitsbaserad styrning,utifrån det faktum att verksamheterna till stor del är lagstyrd. Examensarbetets bidrag: Studien stänker tesen om att en av de avgörande faktorernaför en tillitsbaserad uppföljning är vilket som är dess syfte och fokus, att den ska utgåifrån verksamhetens ändamål. Men även att de kollegiala uppföljningsformerna ochdialogen som verktyg är avgörande i en tillitsbaserade uppföljning. Förslag till fortsatt forskning: Förslag till vidare forskning kan vara att genomföra enmotsvarande studie som denna bland andra delar av den offentliga sektorn, såsommyndigheter som är direkt underställda regeringen. En annan aspekt som skulle kunnaforskas kring är om den tillitsbasarede styrningen, som syftar till att ge medarbetarestörre möjlighet att lägga mer tid på att utföra verksamhet istället för att följa upp, givitnågot effektivare utförande.

The use of unmanned aerial vehicles (UAVs) is well established in the military sector with great advantages in modern warfare. The concept of using UAV swarms has been discussed over two decades, but is now seeing its first real system used by the Israel defence forces. There is no exact definition what a swarm is, but it is proposed that it should satisfy the following three requirements. A swarm should have limited human control, the number of agents in a swarm should be at least three and the agents in the swarm should cooperate to perform common tasks. The complexity of controlling multiple autonomous UAVs gives way to the problem of how to take advantage of the operators cognitive and tactical abilities to control a swarm to effectively conduct military reconnaissance missions. The method of using behaviour trees as a control structure was derived from previous work in swarm systems. A behaviour tree is a structured way of organising and prioritising actions of autonomous systems. Behaviour trees are similar to finite state machines (FSMs) with the advantages of being modular, reactive, and with better readability. Three different behaviour trees with increasing complexity was created and simulated in the game engine Unity. A fourth more real life behaviour tree was created and used as a basis for discussing the strength and weaknesses of using behaviour trees against previous work. Using behaviour tree as a unifying structure for creating a swarm that integrates the tactical abilities of an operator with the strength of an autonomous swarm seems promising. The proposed method of using behaviour trees i suggested to be used as a platform for discussing the swarm desired functions and to create a common vision for both operators and engineers how a swarm should function. / Användning av drönare är väletablerad inom det militära och ger stora fördelar i dagens moderna krigsföring. Idén om att använda en svärm av drönare har diskuterats under de senaste två decennierna, men först nu sett sin första riktiga system som använts av Israels försvarsmakt. Det finns ingen exakt definition av vad en svärm är, men det har föreslagits att en svärm ska uppfylla de följande tre kraven. En svärm ska ha begränsad mänsklig interaktion, antalet agenter ska vara minst tre och svärmen ska samarbeta för att lösa gemensamma uppgifter. Svårigheterna med att styra en autonom svärm ger upphov till hur man ska utnyttja en operatörs kognitiva och taktiska förmåga för att styra en autonom drönarsvärm för att effektivt utföra militära spaningsuppdrag. Utifrån tidigare arbete inom styrning av svärmar verkade beteende träd som en lovande metod. Beteendeträd är ett strukturerat sätt att organisera och prioritera beteenden för ett autonomt system. Beteendeträd har många likheter med ändliga tillståndsmaskiner, men fördelarna att vara modulära, responsiva och mer lättläsliga. Tre olika beteendeträd med ökande komplexitet skapades och deras funktionalitet simulerades i Unity. Ett fjärde mer verklighetstroget beteendeträd skapades och användes som underlag för att diskutera beteendeträds styrkor och svagheter i jämförelse med tidigare arbeten. Användningen av beteendeträd för att förena den mänskliga operatören med det autonoma systemet verkar lovande. Den föreslagna metoden att använda beteendeträd för att styra en svärm är tänkt att användas som ett gemensamt underlag för att möjliggöra att operatörer och ingenjörer kan ha en gemensam bild hur en svärm ska fungera.

Sammanfattning  Examensarbete, Civilekonomprogrammet - Controller, Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet i Växjö, vårterminen 2023.  Titel: Blir ett plus ett verkligen två?  En kvalitativ fallstudie om hur en privat organisation hanterar spänningar i styrningen efter företagsförvärv   Bakgrund & problem Företagsförvärv har blivit ett populärt tillvägagångssätt för att uppnå snabb och hög tillväxt. Trots detta har det visat sig att merparten av företagsförvärv leder till misslyckanden på grund av svårigheten med att integrera företagens strukturella samt kulturella och strategiska skillnader. För att kunna hantera dessa skillnader är det avgörande att utforma ett styrsystem som tar hänsyn till det förvärvande och förvärvade företagens styrning. Den befintliga forskningen har däremot inte belyst hur företag bör konstruera sin styrning efter ett genomfört företagsförvärv. Bristen på samverkan mellan de två företagen leder så småningom till interna konflikter, även benämnt styrspänningar.  Syftet Syftet med denna studie är att undersöka en organisations styrning både under och efter ett företagsförvärv. Särskilt uppmärksamhet har lagts på att identifiera och illustrera vilka styrspänningar som uppstår efter företagsförvärv samt att undersöka de underliggande orsakerna till deras uppkomst. Slutligen siktar undersökningen även på att finna och förklara hur dessa styrspänningar hanteras inom en privat organisation.  Metod Studien har undersökt en privat organisation som genomför företagsförvärv. Utgångspunkten för denna undersökning har varit genom en kvalitativ forskningsansats med semistrukturerade intervjuer, där en fallstudie med förklarande karaktär har tillämpats. Den empiriska insamlingen har inhämtats från både det förvärvande och förvärvade företagens anställda. Dessutom har interna dokument samt årsredovisningar använts för att komplettera studiens empiriska underlag. Slutsats Studien har identifierat fem styrspänningar som har uppstått efter genomförda företagsförvärv;“Makt till de anställda vs Formella strukturer”, “Gamla system vs Nya system”,“Gamla uppföljningsrutiner vs Nya uppföljningsrutiner”,“Gamla förmåner vs Nya förmåner”, “Gammal identitet vs Ny identitet”. Uppkomsten av dessa styrspänningar förklaras utifrån att det finns kontraster i det förvärvande och förvärvade företagets styrning. Dessutom beror det på att de förvärvade anställda hade förväntningar som inte uppfylldes efter förvärvet. Utöver det har institutionella logiker varit en annan bidragande faktor, där den ena logiken försvagar den andra. Hur dessa fem styrspänningar har hanterats beror på omständigheterna och är därmed situationsanpassade.   Nyckelord: Företagsförvärv, integrationsprocessen, formell styrning, informell styrning, institutionella logiker, styrspänningar / Abstract  Master's thesis, Master of Science in Business and Economics - Controller, Linnaeus University School of Business, Växjö, spring semester 2023.  Title: Does one plus one really equals two?  A qualitative case study on how a private organization handles management control tensions after an acquisition.  Background & problem Acquisitions have become a popular approach to achieve fast and high growth. Nevertheless, it has been shown that the majority of acquisitions fail due to the difficulty of integrating the structural, cultural and strategic differences of the companies. To address these differences, it is crucial to design a management control system that considers the systems of the acquiring and acquired firms. However, existing research has not shed light on how firms should construct their control systems following a completed acquisition. The lack of interaction between the two firms eventually led to internal conflicts, also known as management control tensions.  Purpose The purpose of this study is to examine an organization's management control system both during and after a business acquisition. Particular attention has been given to identify and illustrate the tensions that have arisen in management control and to investigate the underlying reasons for their emergence. Finally, the investigation also aims to find and explain how these tensions in management control are handled within a private organization.  Method The research has investigated a private organization that carries out corporate acquisitions. The starting point for this investigation has been through a qualitative research approach with semi-structured interviews, where a case study with an explanatory character has been applied. The empirical collection has been obtained from both the acquiring and acquired companies' employees. In addition, internal documents and annual reports have been used to complement the empirical material of the study.  Conclusion The study identified five management tensions that have arisen after acquisitions; "Power to employees vs Formal structures", "Old systems vs New systems", "Old monitoring procedures vs New monitoring procedures," "Old benefits vs New benefits", "Old identity vs New identity". The emergence of these management control tensions is explained on the basis that there are contrasts in the management control systems of the acquiring and acquired company. Moreover, it is because the acquired employees had expectations that were not met after the acquisition. In addition, institutional logics have been another contributing factor, with one logic weakening the other. How these five management control tensions have been tackled depends on the circumstances and is thus context dependent.  Keywords: Mergers and acquisitions, integration process, formal controls, informal controls, institutional logics, management control tensions

Bakgrund: Formell styrning återfinns inte minst inom verksamheter utan även i flera delar av samhället. Formell styrning råder inom verksamheter i syfte att influera människors uppträdande på arbetsplatsen och kan definieras som nedskriven information som rutinmässigt förmedlas till anställda. Informationen kan bland annat ge sig i uttryck genom policys, budgetar, mätningar samt standardiserade rutiner. Styrningen påverkar individen genom att ställa överväldigande krav, vilket sliter på personalen när de hanterar dess konsekvenser. Att vara följsam till verksamhetensstyrningen är inte oproblematiska när individer gör diverse uppoffringar för att uppfylla arbetsplatsens kravsättning. Syftet: Uppsatsens syfte är att fördjupa förståelsen för verksamhetsstyrningen genom att beskriva konsekvenser och belysa styrningens påverkan på individen samt se hur anställda inom verksamheten hanterar den. Metoden: Uppsatsen grundas på en intervjustudie med anställda från två liknande LSS-boenden som är del av samma verksamhet. Studiens empiriska material har därmed följt en kvalitativ forskningsmetodik genom semistrukturerade intervjuer och utförandet av en observation. Metoden förklarar även hur uppsatsen har skrivits fram på ett iterativt vis. Slutsats: Studien visar att konsekvenserna av formell styrning ger upphov till frustration, en negativ inställning samt en negativ påverkan på de mellanmänskliga relationerna. Den underskattar anställdas kompetenser, begränsar individen och ger upphov till motstridigheter som påverkar deras arbete. Studien fastställer nyanser till forskningen om hanteringen av formell styrning, vilket består av följsamhet, avvikelser, avsteg och motstånd. Ämnet förklaras med Foucaults tankar om den disciplinära makten, för att begripliggöra konsekvenser och finna orsaken till anställdas val av handling. Slutligen har en tredje dimension upptäckts som innebär att styrningen stärks och försvagas i förhållande till den anställdes hantering av styrning. / Background: Formal control is found not least within businesses but also in several parts of society. Formal control exists within businesses to influence people's behavior in the workplace and can be defined as written information that is routinely communicated to employees. The information can be expressed through policies, budgets, measurements and standardized routines. The management affects the individual by making overwhelming demands, which wears on the staff as they deal with its consequences. Being compliant with business management is not unproblematic when individuals make various sacrifices to meet workplace requirements. Purpose: This paper aims to deepen the understanding of performance management by describing the consequences and highlighting the impact of management on the individual and seeing how employees in the organization handle it. Method: The paper is based on an interview study with employees from two similar LSS homes that are part of the same organization. Thus, the study's empirical material has followed a qualitative research approach through semi-structured interviews and participation in observation. The method also explains how the thesis was written and how the data was analyzed. Conclusion: The consequences of formal management give rise to frustration, a negative attitude, and a negative impact on interpersonal relations. It underestimates employees' competences, limits the individual and gives rise to contradictions. This paper establishes nuances to the research on resistance of formal control, which consists of compliance, deviation, deviance, and resistance. The paper uses Foucault's theory of power to understand the consequences and find the reason for employees' choice of action. Finally, a third aspect was discovered which involves the strengthening and weakening of governance in relation to the employee's management of governance.