Kommunala verksamheter är i ett pågående arbete med implementeringen av tillitsbaseradstyrning. Vissa av Sveriges kommuner har kommit längre än andra, vilket beror på en rad olika orsaker. Somliga kommuner använder egna styrformer men förhåller sig till viss del till den tillitsbaserade styrningen. Uppföljningar med ett tillitsbaserat förhållningssätt är viktigt för att arbetet ska fortsatt gå i rätt riktning. Denna studie avser att identifiera likheter och skillnader i hur kommuner arbetar med tillitsbaserad styrning med uppföljning som fokus. Studien har genomförts på åtta olika kommuner med bas i intervjuer, samt en observation. Forskaren Louise Bringselius grundprinciper har använts i analysen. Studiens resultat har identifierat likhetermellan kommunerna som går i linje med grundprinciperna från den teoretiska referensramen. Resultatet visar även hur kommuner arbetar utifrån implementeringen av den tillitsbaserade styrningen samt dess utmaningar i uppföljningar inom ramen för tillitsbaserad styrning. / Municipal government operations are in ongoing work with the implementation of the trust-based governance. Some of Sweden´s municipalities have come further than others, which is due to several different reasons. Some municipalities use their own forms of governance but adhere to trust-based governance to some extent. Follow-ups with a trust-based approach are important for the work to continue moving in the right direction. This study intends to identify similarities and differences in how the municipalities work with trust-based governance with follow-up as the focus. The study has been carried out in eight different municipalities based on interviews, as well as an observation. Researcher Louise Bringselius´ basic principles have been used in the analysis. The study´s results have identified similarities between the municipalities that are in line with the basic principles from the theoretical frame of reference. The result also shows how municipalities work based on the implementation of trust-based governance and it´s challenges in follow-ups within the framework of trust-based governance.

Denna studie syftar till att utforska fenomenet tillitsbaserad styrning inom den offentliga sektorn. Detta med avseende på vilka konkreta styrmodeller som utgör den tillitsbaserade styrningens styrverktyg, samt huruvida detta fenomen inkluderar några andra relevanta aspekter relaterade till styrning. Avsikterna bakom den tillitsbaserade styrningen handlar mycket om att åtgärda sådana negativa bieffekter som den New Public Management-inspirerade styrningen, med sin betoning på mål- och resultatstyrning, ansetts medföra. Dessa bieffekter handlar till stor del om att ökade krav på rapportering och kontroll medfört en administrativ börda, som inneburit att den offentliga sektorns medarbetare tvingats lägga mycket av sin tid på administrativa sysslor. Med hjälp av den tillitsbaserade styrningen, och dess betoning på tillit, ömsesidighet och medborgarfokus, har regeringen därför haft för avsikt att reformera styrningen av den offentliga sektorn. Samtidigt som den tillitsbaserade styrningens avsikter är goda, kan det anses finnas en osäkerhet kring vilka styrmodeller som egentligen utgör dess styrverktyg. I uppsatsen genomförs därför en kvalitativ dokumentstudie av idé- och idealtypsanalytiskt slag, i vilken relevanta dokument från regeringens Tillitsdelegation analyseras. Detta med stöd av styrningsteori som utgår från New Public Management och fyra idealtypiska styrdoktriner, som anses relevanta för den svenska kontexten. Studiens resultat visar att mål- och resultatstyrningen har en central roll som styrmodell även inom den tillitsbaserade styrningen, men i en modifierad form där målen är mer övergripande, långsiktiga och kvalitativa. Den tillitsbaserade styrningen innebär också en ökad betoning på nätverksstyrning och brukarstyrning, samt en strävan efter balans mellan värdena tillit och kontroll. / The purpose of this study is to explore the phenomenon of trust-based governance in the public sector. This regarding which governance models constitute the governance tools of trust-based governance, and whether this phenomenon includes any other relevant aspects related to governance. The intentions behind trust-based governance are largely about addressing negative side effects of the kind of governance that has been inspired by New Public Management, with its emphasis on management by objective. These side effects are largely due to the fact that increased requirements for reporting and documentation entailed an administrative burden, which has meant that public sector employees have been forced to spend a lot of time on administrative tasks. With the help of trust-based governance, and its emphasis on trust, reciprocity and civic focus, the Government has therefore intended to reform the governance of the public sector. Although trust-based governance has good intentions, it can be considered that there is uncertainty about which governance models actually constitute its governance tools. In the essay, a qualitative document study of an idea and ideal type analytical kind is therefore carried out, in which relevant documents from the Government´s Delegation of Trust-Based Governance are analyzed. This is supported by governance theory based on New Public Management and four ideal typical governance doctrines, which are considered relevant to the Swedish context. The results of the study show that that management by objective has a central role as a governance model also in trust-based governance, but in a modified form where the goals are more overall, long-term and qualitative. Trust-based governance also means an increased emphasis on network governance and user governance, as well as an effort to balance the values of trust and control.

Hållbarhet har aldrig vart mer aktuellt än vad det är idag. Jorden får utstå merpåfrestningar än vad den klarar av och ansvaret ligger på oss som bebor den härplaneten för att lösa detta allvarliga problem. För att värna om varandra och vårnatur behöver alla ta sitt ansvar för att tillsammans skapa en hållbar utveckling.Organisationer kan sägas räknas till den grupp som har mest negativ påverkanpå naturen men även de som har möjlighet att ha stor positiv påverkan. Debesitter ofta resurser och möjligheter som kan resultera i stor skillnad.Syftet med denna studie är att undersöka hur revisionsbyråer använder sig avverksamhetsstyrning för att uppnå hållbarhet. Vårt val av att undersöka justrevisionsbranschen härstammade från ren nyfikenhet. Hållbarhet är inte någotsom borde vara ett främmande koncept för revisionsbyråer, då fler och flerorganisationer upprättar hållbarhetsrapporten som även de behöver granskas.Revisionsbyråer hör inte till den branschen som har mest påverkan på miljönmen det är viktigt att belysa det klassiska talesättet “ingen kan göra allt, men allakan göra något”. Med vår studie vill vi kunna inspirera andra företag inomliknande branscher att arbeta för att delta i förändringen mot hållbarhet. Vi valdeatt undersöka revisionsbyråers verksamhetsstyrning ur perspektiven formell ochinformell styrning.Studien baseras på ett kvalitativt tillvägagångssätt där vi genomförtsemistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod. Totalt genomfördes sexintervjuer med respondenter från olika revisionsbyråer inom Sverige.Respondenterna besatt olika positioner inom revisionsbyråerna med dengemensamma faktorn att de hade god kunskap om deras verksamhetsstyrningoch hållbarhetsarbete. I studiens resultat noteras det att revisionsbyråer främstanvänder sig av formell verksamhetsstyrning för att uppnå hållbarhet.Hållbarheten för revisionsbyråerna innebär främst de sociala aspekterna, därmycket fokus ligger på att värna om personalen. Kommunikationen spelarvidare en väsentlig roll för att säkerställa att verksamhetsstyrningen leder tillhållbarhet, oavsett om det handlar om miljömässig-, social- eller ekonomiskhållbarhet / Sustainability has never been more relevant than it is today. The earth has towithstand more pressure than it can take, and we who live on this planet isresponsible to make sure that we solve that problem. To take care of each otherand our nature, we all need to take our responsibility to together create asustainable development. Organizations could be seen as one of the sourceswho has the worst impact on the environment, but they also have the possibilityto have positive impact. Organizations have resources and possibilities whichcan be transformed to make a big difference.The aim of this study is to explore how audit firms use management control toachieve sustainability. Our choice to examine this area, descended from purecuriosity. Sustainability should not be a foreign subject to audit firms since moreand more businesses need to prepare a sustainability report, which also need tobe reviewed. Audit firms may not be the business to have a lot of effect on theenvironment, but it is important to shed light to the popular saying “nobodycan do everything, but everyone can do something”. With our study, we wantto inspire more businesses within similar industries to participate in the changetowards sustainability, we chose to examine audit firms and their managementcontrol through the perspective of formal and informal controls.The study is based on a qualitative approach where we conducted semistructured interviews as a data collection method. A total of six interviews wereconducted with respondents from various auditing firms in Sweden. Therespondents occupied various positions within the audit firms with the commonfactor that they had good knowledge of their management control andsustainability work. The results of the study note that auditing firms primarilyuse formal control to achieve sustainability. The sustainability of the audit firmsmainly involves the social aspects, where a lot of focus is to care for the staff.Communication also plays an important role in ensuring that corporategovernance leads to sustainability, regardless of whether it concernsenvironmental, social, or economic sustainability.

Styrningen inom företag är en viktig aspekt för att påverka företagets resultat. Verksamhetsstyrning finns i alla organisationer och är ledningens åtgärder föratt ta vara på samtliga resurser inom organisationen för att nå uppsatta mål. Verksamhetsstyrning delas in i formell styrning och informell styrning. För att uppnå ett visst resultat använder sig företag av de två styrningssätten i olika grad eftersom de påverkar olika faktorer. Ett ämne som har haft en stor betydelse för samhället är hållbarhet. Tidigare forskning har till stor del undersökt de ekonomiska och miljömässiga perspektiven och inte fokuserat på det sociala perspektivet av hållbarhet. Social hållbarhet innebär att organisationer tar hänsyn till välmående och jämlikhet i samhället. Till skillnad från social hållbarhet i samhället innebär social hållbarhet på ett företag att organisationen tar hänsyn till anställdas behov genom företagets arbetsmiljö. Syftet med studien är att förklara hur verksamhetsstyrning påverkar social hållbarhet inom företag i bankbranschen. Vidare undersöks syftet utifrån två frågeställningar, hur den formella styrningen påverkar arbetsmiljön inom företag i bankbranschen samt hur den informella styrningen påverkar arbetsmiljön inom företag i bankbranschen. Utifrån syftet har en kvalitativ forskningsansats antagits för att få en djupare förståelse för hur verksamhetsstyrningen påverkar social hållbarhet. För att samla in data har nio semistrukturerade kvalitativa intervjuer genomförts med anställda på företag inom bankbranschen. Intervjuerna är grunden för det som presenteras i empirin utifrån de två frågeställningarna under rubriken formell styrning och arbetsmiljö och under rubriken informell styrning och arbetsmiljö. Studiens resultat indikerar att den sociala hållbarheten påverkas på olika sätt av hur företagen implementerat sin styrning. Formell styrning påverkar arbetsmiljön genom officiella dokument och regler, medan den informella styrningen påverkar arbetsmiljön genom den inofficiella företagskulturen, beteenden och normer. Det är möjligt att kombinera formell och informell styrning för att uppnå ett hållbart resultat. / A company's control systems are an important aspect to affect the company's results. Management control systems exist in all organizations and consist of the managements measures to take advantage of all resources in the organization to reach the goals. Management control systems divide into formal control and informal control. To achieve a certain goal, companies use the two controlsystems to varying degrees because they affect different factors. A topic that has had a powerful impact on society is sustainability. Previous studies have to a great extent researched the economic and environmental view and not concerned the social view of sustainability. Social sustainability means that organizations consider well-being and equality in the society. In contrast to social sustainability in the society, social sustainability for a company means that the organization considers the employee’s needs, through the company's work environment. The aim of the thesis is therefore to explain how management control systems affect the social sustainability within companies in the bank industry. Furthermore, the purpose is examined based on the two research questions, how formal control affects the work environment within companies in the bank industry and how informal control affects the work environment within companies in the bank industry. Based on the aim, a qualitative research approach has been adopted to gain a deeper understanding of how management control systems affect social sustainability. To collect data, nine semi-structured qualitative interviews were conducted with employees in the banking industry. The interviews are the basis for what is presented in the empirical section under  the headline formal control and work environment, and the headline informal control and work environment. The result of the study indicates that social sustainability is affected in different ways by how the companies have implemented their management control systems. Formal control affects the work environment through official documents and rules, while informal control affects the work environment through the unofficial corporate culture, behaviors and norms. It is possible to combine formal and informal controls to achieve a sustainable result.

Bakgrund: Idag står offentliga organisationer och samhället som helhet inför många oväntade händelser och kriser, som kan innebära både möjligheter och hot. Det är viktigt att organisationer hittar olika sätt att hantera dessa situationer. Att vara motståndskraftig som organisation är avgörande. Det handlar om förmågan att anpassa sig till förändringar och svårigheter som kan hota organisationens verksamhet och mål. Det krävs också en noggrann analys av hur organisationer kan dra nytta av den ibland kaotiska miljön för att främja hållbar utveckling. Syfte: Trots den uppmärksamhet som organisatorisk motståndskraft får, har få studier analyserat integrationen mellan organisatorisk motståndskraft och styrsystem, särskilt inom offentliga organisationer. Denna studie syftar till att öka förståelsen för hur offentliga organisationer utformar sina styrsystem för att stärka sin motståndskraft. Genom att undersöka nuvarande praxis och identifiera eventuella brister, avser studien också att formulera konkreta rekommendationer för att förbättra styrningen och därigenom öka motståndskraften inom offentliga organisationer. Metod: Studien har genomförts inom offentliga organisationer. Denna uppsats bygger på en kvalitativ intervjustudie med en iterativ forskningsansats. För att samla in data  användes en kombination av primära och sekundära källor, inklusive semistrukturerade intervjuer och dokumentanalys. Tidigare forskningsmaterial har inhämtats från artiklar och böcker som behandlar ämnet styrning. Slutsatser: Studiens resultat visar att offentliga organisationer utformar och utvecklar sina styrsystem genom att integrera kontinuitetsplanering, delaktighet, lärande och samarbete för att främja en mer robust organisatorisk motståndskraft. Inom offentlig sektor har flera utmaningar identifierats, såsom målkonflikter, bristfälligt tvärsektoriellt samarbete, begränsat handlingsutrymme, informations- och cybersäkerhet samt oklara mål. Dessutom har studien identifierat flera faktorer som påverkar organisatorisk motståndskraft, vilka grupperas på tre nivåer (yt-, mellan- och djupnivå). Dessa faktorer interagerar med varandra både inom varje nivå och mellan olika nivåer. / Background:  Today, public organizations and society as a whole face many unexpected events and crises, which can present both opportunities and threats. It is important for organizations to find different ways to manage these situations. Being resilient as an organization is crucial. It involves the ability to adapt to changes and difficulties that may threaten the organization's operations and goals. It also requires a thorough analysis of how organizations can leverage the sometimes chaotic environment to promote sustainable development. Purpose: Despite the attention that organizational resilience receives, few studies have analyzed the integration between organizational resilience and control systems, particularly within public organizations. This study aims to increase understanding of how public organizations design their control systems to enhance their resilience. By examining current practices and identifying potential shortcomings, the study also intends to formulate concrete recommendations to improve governance and thereby increase resilience within public organizations. Method: The study has been conducted within public organizations. This paper is based on a qualitative interview study with an iterative research approach. To gather data, a combination of primary and secondary sources was used, including semi-structured interviews and document analysis. Previous research material has been collected from articles and books addressing the topic of Management. Conclusions: The study's findings demonstrate that public organizations shape and develop their governance systems by integrating continuity planning, participation, learning, and collaboration to enhance a more robust organizational resilience. Within the public sector, several challenges have been identified, such as goal conflicts, inadequate cross-sectoral collaboration, limited scope for action, information and cybersecurity, and unclear objectives. Additionally, the study has pinpointed several factors influencing organizational resilience, which are categorized into three levels (surface, intermediate, and deep). These factors interact with each other both within each level and across different levels.

Denna uppsats undersöker, genom en komparativ analys, hur ett större och ett mindre Private Equity-bolag (PE-bolag) skapar värde i portföljbolag, med fokus på skillnader i hur styrningsmekanismer appliceras. Med hjälp av en kvalitativ metod, semistrukturerade intervjuer och en hermeneutisk innehållsanalys, ämnar studien belysa skillnader i synen på värdeskapande baserat på PE-bolagens storlek. Utifrån Kaplan och Strömbergs identifierade (2008) styrningsmekanismer: Finansiell styrning, Bolagsstyrningstekniker och Operativ styrning, ämnar uppsatsen öka förståelsen för PE-bolags värdeskapande aktiviteter i portföljbolag genom att analysera skillnaderna som finns för två PE-bolag av olika storlek. Resultatet visar, i linje med studiens förväntan, att även om finansiell styrning är grundläggande för PE-bolagens värdeskapande i portföljbolag, prioriterar det större PE-bolaget i högre grad operativ styrning till följd av dess övertag i resurser. / This research paper investigates how Private Equity (PE) firms create value in portfolio companies by conducting a comparative analysis of the activities of one large and one small PE firm. Utilizing a qualitative approach, including semi-structured interviews and a hermeneutic content analysis, the study highlights differences in value creation activities based on PE-firms' size. Based on Kaplan and Strömberg's (2008) Financial engineering, Governance engineering and Operational engineering, the research aims to enhance the understanding of PE firms' value creation mechanisms and their implications for two different-sized firms. Key findings indicate that although financial engineering is fundamental to PE firms' value creation in portfolio companies, the larger PE firm prioritizes operational engineering to a greater extent due to its superiority in resources.

Bakgrund: Sjukvården i Sveriges står inför en problematik, vilken kan hänföras till få vårdplatser och knappa resurser, vilket i sin tur lett till överbelastade akutmottagningar. Denna problematik ställer krav på att utveckla förbättringar i syfte att öka effektiviteten och kvaliteten på mottagningarna. Styrningen av förbättringsprocesser består av både möjliggörande och tvingande inslag, vilka kan komma att antingen samspela eller ge upphov till styrspänningar.  Syfte: Syftet med studien är att identifiera och analysera olika aspekter av förbättringsarbete på akutmottagningar, såsom hur de styrs och dess potentiella utmaningar. Studien syftar även till att undersöka de anställdas upplevelser av de möjliggörande och tvingande inslagen av styrningen samt ge förslag på hur styrningen av förbättringsarbete kan utvecklas i framtiden.  Metod: Studien har innefattat semistrukturerade intervjuer med diverse chefer, läkare, sjuksköterskor och politiker i Region Kronoberg och Region Kalmar, vilket gör det till en multipel flerfallstudie av kvalitativ karaktär. I metodavsnittet beskrivs det hur det empiriska materialet samlats in. Slutsats: Förbättringsarbete analyserades utifrån aspekterna: kvalitet, flöde och effektivitet, där det tydliggjordes hur förbättringsarbetet består av att möta de utmaningar som finns samtidigt som kostnadseffektivitet och vårdkvalitet behövs tas i beaktning. Vidare identifierades möjliggörande styrning på akutmottagningarna i form av värdegrunden och visionen, och i den professionella autonomin. Den tvingande styrningen kunde istället ses i budgeten och verksamhetsplaner, regler och riktlinjer samt i RETTS-systemet. Fem stycken styrspänningar identifierades mellan professionell autonomi och formella regelverk, personalbrist och överbelastning, effektiviseringskrav och resursbrist, läkare och sjuksköterskor, samt medicinsk personal och administrativa samt politiska aktörer. Dessa spänningar och relationer mellan aktörerna i regionerna förklarades med hjälp av aktör-nätverksteori. / Background: Swedish healthcare is facing problems associated with few hospital beds and scarce resources, which in turn has led to an overload in the emergency departments. This issue has created a demand for process improvement aimed at increasing the efficiency and quality of the emergency departments. Management of process improvement consists of both enabling and coercive elements, which may either interact or create tensions in governance. Purpose: The purpose of the essay is to identify and analyze various aspects of improvement work in emergency departments, such as how it is managed and its potential challenges. The study also aims to examine employees’ experiences of the enabling and coercive elements of management, and to provide suggestions on how the controls can be developed in the future. Method: The study has involved semi-structured interviews with various managers, physicians, nurses and politicians in Region Kronoberg and Region Kalmar, making it a multiple case study of qualitative nature. The methodology section describes how the empirical data was collected.  Conclusion: Improvement work was analyzed based on the aspects of quality, patient flow and efficiency, clarifying how the improvement work consists of meeting the challenges that exist while at the same time taking cost efficiency and quality of care into account. Furthermore, enabling control was identified in emergency departments in the form of the value and vision, and in the professional autonomy. Coercive controls could instead be seen in the budget, the operational plans, rules and guidelines, and the RETTS-system. Five tensions were identified between professional autonomy and formal regulations, staff shortages and overcrowding, efficiency demands and resource shortages, doctors and nurses, and medical staff and administrative as well as political actors. These tensions and relationships between actors in the regions were explained using actor-network theory.

Bakgrund och problem: Tidigare forskning har riktat fokus mot samspelet mellan formelloch informell styrning. Mindre uppmärksamhet har riktats åt när formell och informellstyrning inte samspelar, således när det finns spänningar. Förutom att detta synliggörs genomatt det finns färre studier vars konkreta fokus är spänningar mellan formell och informellstyrning, blir det även tydligt genom att studierna inte explicit fokuserar på de konsekvensersom spänningar kan få. På ett liknande sätt tenderar tidigare studier att fokusera på antingencheferna eller medarbetarna. Således inkluderas inte hur spänningar uppfattas av olikaorganisatoriska nivåer. Därav hade studien sin utgångspunkt från detta. Syfte och frågeställningar: Syftet med studien är att fördjupa förståelsen för spänningarmellan formell och informell styrning. Frågeställningarna som studien har utgått ifrån är därförvilka spänningar som föreligger mellan formell och informell styrning och vad som utmärkerdem, hur uppfattningen av dessa spänningar skiljer sig mellan organisatoriska nivåer och vilkakonsekvenser som uppkommer till följd av spänningarna. Metod: Studien utgår från en kvalitativ forskningsmetod och ett abduktivt angreppssätt. För attuppfylla studiens syfte genomfördes en enfallsstudie där fallföretaget var anonymt och kallasför Stocken i denna studie. Insamlingen av det empiriska materialet byggde huvudsakligen påsemistrukturerade intervjuer med Stockens anställda. Urvalet av respondenterna representeradeföretagets alla avdelningar samt organisatoriska nivåer. Detta bidrog till en förståelse förspänningar och vad som utmärker dem men även hur uppfattningen av dem varierar mellanolika organisatoriska nivåer samt vilka konsekvenserna blir. Slutsats: Spänningar mellan formell och informell styrning kan ses ur en historisk dimensionsom har sitt ursprung i förändring. Hur spänningar uppfattas på olika organisatoriska nivåervarierar mellan olika spänningar och de skiljer sig huvudsakligen genom att en spänning istyrningen uppfattas av en organisatorisk nivå medan en annan organisatorisk nivå inteupplever samma styrning som motstridig. För de spänningar som uppmärksammas identifierastre huvudsakliga konsekvenser: arbetsmiljö påverkas, flexibilitet försämras och ett behov avhantering uppstår. / Background and problem: Previous research has focused on the interplay between formaland informal control. Less attention has been paid to instances when formal and informalcontrol do not interplay harmoniously, particularly when tensions arise. This is evident notonly from the limited number of studies specifically addressing the tensions between formaland informal control but also from the studie’s lack of explicit focus on the potentialconsequences of these tensions. Additionally, earlier studies tend to concentrate either onmanagers or employees, thus failing to include how tensions are perceived across differentorganizational levels. This study aims to address these gaps. Purpose and research questions: The purpose of this study is to deepen the understanding ofthe tensions between formal and informal control. The research questions guiding the studyare: What tensions exist between formal and informal control and what characterizes them?How do perceptions of these tensions differ across organizations levels? What are theconsequences resulting from these tensions? Method: This study adopts a qualitative research approach and an abductive reasoningstrategy. To achieve the study’s purpose, a single-case study was conducted, with the casecompany being anonymized and referred to as “Stocken”. Data collection primarily involvedsemi-structured interviews with Stocken’s employees. The selection of respondentsrepresented all departments and organizational levels within the company. This approachfacilitated an understanding of the tensions and their characteristics, how these tensions areperceived across different organizational levels, and the resulting consequences. Conclusion: Tensions between formal and informal control can be viewed from a historicalperspective, originating from organizational changes. Perceptions of these tensions vary acrossdifferent organizational levels, with some levels perceiving a particular tension in controlwhile others do not experience the same tension as contradictory. Three main consequences ofthese identified tensions are: an impact on the work environment, reduced flexibility, and aneed for management intervention

Prestationsmätning förekommer i de flesta företagen och nyckeltal är mått på de prestationer som mäts. Studiens syfte är att undersöka vilka nyckeltal som används och hur dessa utgör en del av styrningen i två olika företag inom samma bransch. Den bransch som har valts att studeras i denna uppsats är fordonsindustrin och de två företag som har valts är lastbilstillverkare. En del av syftet är att identifiera likheter och skillnader i användningen av nyckeltal i de olika företagen. Denna studies problemformuleringar är:    Vilka nyckeltal används i kärnprocessen hos lastbilstillverkarna? På vilka sätt utgör dessa mått en del av företagens styrning? Metod: I denna uppsats används både en kvalitativ och en kvantitativ metod. Den kvalitativa metoden som används är i form av intervjuer. Intervjuerna är semistrukturerade vilket innebär att intervjuaren utgår från ett frågeformulär och respondenterna besvara frågorna fritt. Till dokumentstudien som handlar om att studera vilka nyckeltal som presenteras i respektive företags årsredovisning, för år 2014 används en kvantitativ forskningsmetod.   Teori: Teorier kring nyckeltal, prestationsmätning och styrning är de teorierna som används i denna studien.   Empiri: De fallföretag som valts till studien är två företag som är verksamma i fordonsindustrin ibland annat Sverige, en bransch av stor betydelse för svensk export. Denna bransch är konkurrentutsatt och fallföretagen är konkurrenter. För att uppnå syftet med studien har en semistrukturerad intervju med respektive företag genomförts. Intervjuerna är utformade och utförda för att få en djupare förståelse för vilka nyckeltal som används samt hur dessa påverkar styrningen i fallföretagen. Som ett komplement till intervjuerna gjordes en dokumentstudie för att få ytterligare information och förståelse om vilka nyckeltal som används i respektive företag. Utifrån informationen som samlats in genom intervjuerna och dokumentstudien jämfördes fallföretagen för att se likheter och skillnader mellan företagen.   Slutsats: Undersökningen visade att fallföretagen har samma vision. I företagen används både finansiella och icke finansiella nyckeltal. En del av nyckeltalen är liknande i båda företagen men det förkommer även nyckeltal som skiljer sig mellan fallföretagen, även om visionen är densamma. Det balanserade styrkortet är ett styrverktyg som används i företagen. I det balanserade styrkortet delas nyckeltalen in i olika perspektiv. Den största skillnaden som visats i denna undersökning är att målen för respektive nyckeltal tas fram på olika sätt i fallföretagen. Slutsatsen är att två företag med samma vision arbetar mot sitt mål på olika sätt. / Performance measurement is an instrument that exists in most companies, a key indicator are a tool which value are decided by performance that is measured within the company. There are two different types of key indicators, financial and nonfinancial. The objective of this study is to investigate which of these key indicators that are used in the core process of each company and also how they influence the management. The two selected companies in this study are active in the same branch and are competing with one another. In the theoretical part of this study performance measurement, key indicators and management are in focus. A qualitative study that has been used is by semi-structured interviews. The interviews were conducted with respondents from the respective case companies. Also a documentary study was done by collecting data from the financial statements for the year 2014. The data that was gathered from the interviews and the document study are presented in the empirical section of this study. The results show that both companies are sharing the same vision and uses both financial and nonfinancial key indicators. In their management both companies uses the balanced scorecard, which is a hybrid model that is used as a management tool.

Våra teoretiska utgångspunkter grundar sig i den regelstyrning som styr och samordnar offentlig sektor samt den målstyrning som dessa organisationer omfattas av. En nyckelfaktor vid förändringsarbete är ledarskapet och vilket stöd den enskilde individen upplever, vilka krav arbetsuppgifterna ställer samt vilken kontroll hen har över sitt arbete. Implementeringsprocessen präglas inom offentlig sektor av ett uppifrån-och-ner-perspektiv där beslut fattas av politikerna och som sedan förväntas tillämpas neråt i organisationen. Syftet med vår studie är att undersöka vilken syn offentliga organisationer har på, och hur arbetet med att implementera förskriften Organisatorisk och social arbetsmiljö (AFS 2015:4) ser ut. Syftet är också att studera vilken inverkan ledarskapet förväntas ha, samt vilka verktyg organisationerna använder sig av. I vår metod utgår vi från ett fenomenologiskt perspektiv och en kvalitativ ansats där vi genomfört tio semistrukturerade intervjuer. Respondenterna är representanter från HR samt chefer på olika nivå i offentlig sektor. Resultatet har vi sedan ställt i relation till våra teorier samt tidigare forskning. Resultatet speglar en relativt positiv syn på föreskriften även om det uttrycks en oro i att förväntningarna kan bli för höga och att kraven på enhetscheferna kommer att öka. Ledarskapet ses ha en stor betydelse för att minska ohälsan. Förutsättningar som anges för en lyckad implementering är utbildning, att involvera medarbetarna samt att använda resurserna på rätt sätt. Här ses också föreskriften som ett verktyg till det systematiska arbetsmiljöarbetet. I diskussionen lyfter vi den politiska styrning som ofta krockar med medarbetarnas syn och förväntan, och där enhetschefen ofta är den som hamnar i en utsatt position. Implementeringsprocessen blir svår att genomföra när det saknas tydliga mål vilket skapar en otydlighet på alla nivåer som i sin tur kan leda till att ohälsan i organisationerna snarare ökar.