• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 923
  • 69
  • 1
  • Tagged with
  • 993
  • 380
  • 282
  • 266
  • 247
  • 217
  • 152
  • 151
  • 141
  • 129
  • 125
  • 122
  • 116
  • 113
  • 110
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
231

"Regler är regler"

Kjällquist, Karolina January 2017 (has links)
Reglering och styrning av barns beteende och agerande kan ses som en del av deras uppfostran i såväl förskolan som i det övriga samhället. Men vad är det som regleras och vad eller vem är det som styr och reglerar och vad förväntas regler och styrning leda till? Kan barns motstånd ses som betydelsefullt? Den här studien har som syfte att belysa ovanstående frågor men den berör även barns förmåga att självreglera samt vilka former makthandlingar kan ta i den institutionella förskolemiljön. Det teoretiska perspektivet som används i analysen av det empiriska materialet bygger på maktbegrepp och tankar vilka lånats ifrån Foucault med tyngdpunkt på reglering och styrning. Studien bygger på ett antal observationer gjorda i förskolemiljö. Det som bland annat blir synligt i resultatet är att barn anpassar sig till de regler som pedagoger satt upp men även att de reglerar varandra samt att barn i stora grupper verkar styras av fler regler än individen. Det som regleras är bland annat beteende, agerande och rumslig kontext, vissa aktiviteter ska ske på bestämda platser men även individantalet på dessa platser regleras i stor utsträckning. Förskolemiljöerna är därmed en aktiv del i den styrning och reglering som existerar och pedagogerna använder sig ofta av miljön för att tydliggöra regler. Det visuella i miljön kan tänkas underlätta för barns inlärning av regler, förhållningssätt och självreglering men är inte alltid tillräckligt enligt denna studie. En del barn besitter förmågan att självreglera i vissa situationer medan andra barn har svårigheter och behöver stöd i de samma. Detta innebär att det finns ett behov av kunskap hos pedagoger i hur stöttning av barns förmåga att självreglera kan utformas. Det som också blir synligt i resultatet är ett frekvent förekommande motstånd mot regler och styrning. Motståndet sker på olika sätt och ibland i ganska subtila former men kan ses som barns möjlighet att utöva delaktighet och erhålla inflytande över sin tillvaro i förskolan.
232

Mot samma mål - en fallbeskrivning av hur en skola styrs i en kommun

Sigeback, Erika January 2015 (has links)
Erika Sigeback (2015), Mot samma mål - en fallbeskrivning av hur en skola styrs i en kommun (Towards the Same Goal - a Case Study of how a School is guided in a Municipality), Specialpedagogprogrammet, Skolutveckling och ledarskap, Lärande och Samhälle, Malmö HögskolaBakgrund: Lärarnas kompetens, engagemang, förväntningar och ledarskap har betydelse för elevernas resultat. På samma sätt spelar rektorn en viktig roll för hur framgångsrikt lärarna kan utföra sitt uppdrag (Skolinspektionen, 2010). Alltså den som leder spelar en viktig roll för hur väl en verksamhet lyckas.Specialpedagogen ska enligt examensordningen visa insikt om betydelsen av lagarbete och samverkan med andra yrkesgrupper. Vidare visa förmåga att kritiskt och självständigt identifiera, analysera och medverka i förebyggande arbete samt i arbetet med att undanröja hinder och svårigheter i olika lärmiljöer. Specialpedagogen ska visa förmåga att analysera svårigheter på organisations-, grupp- och individnivå (SFS 2007:638).Tidigare forskning visar bland annat att det brister i förtroendet mellan leden i styrningen av skolan (Nihlfors och Johansson, 2013) samt att det finns en bristfällig kunskap om kommunal målstyrning bland lärare (Henningsson-Yousif, 2003), varpå det finns ett allmänintresse att belysa hur styrningen av en skola kan gå till.Syfte och frågeställningar: Syftet med denna fallbeskrivning är att undersöka hur en mindre kommun i södra Sverige valt att organisera styrningen av skolan. Jag ämnar även ge en bild av hur styrningen går till i mötet mellan människorna som utgör organisationen. Jag kommer att belysa vilken syn aktörerna har på sin egen roll och arbete och hur förtroende uttrycks mellan nivåerna i styrkedjan. Vidare beskrivs vägen från 70-talets statliga centraliserade skola till dagens decentraliserade kommunala styrning beskrivs. Det görs i syfte att förklara hur bland annat en förskjuten likvärdighetstanke ligger till grund för dagens ansvarsfördelning mellan stat och kommun.De preciserade frågeställningarna är: Hur har kommunen organiserat styrningen av skolan? Vilken syn har aktörerna på sin egen roll, arbete och ledarskap? På vilket sätt uttrycks ett förtroende mellan de olika nivåerna inom skolan och det kommunala huvudmannaskapet?Teori och metod: Utgångspunkt för min undersökning har varit att studera styrningen samt hur två motstående organisationsmodeller, den byråkratiska och den managementorienterade visar sig i hur kommunen organiserat relationerna mellan aktörerna i organisationen. Vidare har ett specialpedagogiskt perspektiv såsom det relationella legat till grund när jag studerat hur styrningen ser ut i mötet mellan aktörerna i organisationen.En kvalitativ ansats användes med data från fyra intervjutillfällen. De som intervjuades var barn och utbildningsnämndens ordförande, skolchef, rektor samt lärare. Materialet från semistrukturerade intervjuer spelades in digitalt, transkriberades och kategoriserades utefter teman såsom organisationsplan, rolluppfattning samt förtroende. Arbetets analys resultat och diskussion följer den hermeneutiska ansatsen.Resultat: Kommunen har valt att organisera aktörerna i styrningskedjan, enligt en byråkratiskorienterad uppbyggnad. Rolluppfattningar och ledarskap styrs främst enligt den managementorienterade modellen. Det är främst politiken som har svårt att hitta sin roll i balansen mellan de två. Politiken har intagit något av en tjänstemannaroll och studien visar att den kommunala lokala politiken är starkt underordnad den statliga i fråga om styrning med undantag av ekonomin. Det finns ett förtroende mellan nivåerna men det varierar och är beroende av hur stor kunskap och förståelse de har inför varandras uppdrag samt att dessa är relationsbundna och beroende av vilka mötesarenor som finns. Sist visas också att de olika aktörerna finner att tillit, öppenhet, genomskinlighet är viktiga förutsättningar för att förtroende och god samverkan ska kunna uppstå mellan leden.Implikation: Fallbeskrivningen kan användas för att som specialpedagog eller övrig aktör i skolans verksamhet, förstå hur styrningen är organiserad ur ett helhetsperspektiv. Detta för att kunna genomföra en så korrekt analys av eventuella svårigheter på organisations-, grupp- och individnivå samt bygga åtgärder på relevant kunskap. Att projicera specialpedagogiska synsätt till att även betrakta ledarskapet på organisationsnivå kan vara en väg att lösa upp knutar i den så viktiga samverkan mellan nivåer vare sig det handlar om skola - elev eller kommun – skola. Mina resultat pekar på nödvändigheten att betrakta det relationella utifrån befintlig struktur. Det kan vara en viktig uppgift för specialpedagogen att kartlägga hur individerna förhåller sig till strukturen inom en skola samt vara den som anordnar möten mellan nivåer i syfte att skapa förtroende i organisationen.Slutsats: På den organisatoriska nivån bör det finnas möjlighet att bygga sin organisationsplan utifrån vad som efterfrågas i organisationen samt utifrån behovet av tillit, förtroende och god kommunikation. Organisationen bör byggas upp och skapa arenor för dialog utifrån behov och innehåll snarare än till att hålla den traditionella stukturen.Nyckelord: förtroende, kommunal styrning, organisationsteori, relationsteori, rolluppfattning
233

Styrning och samverkan inom studie- och yrkesvägledning och elevhandledning - en komparativ studie om svenska och finska förutsättningar för vägledning i grundskolan

Sjöstedt, Therésa, Runehammar, Mattias January 2016 (has links)
Syftet med detta examensarbete har varit att få en förståelse för hur några elevhandledare, Finlands motsvarighet till studie- och yrkesvägledare, arbetar i grundskolan utifrån den finska läroplanen för grundläggande utbildning. Vi har intresserat oss för samband mellan styrning och samverkan och hur det faktiska arbetet ser ut med elevhandledning. Ett annat syfte har varit att finna inspiration för ett framtida utvecklingsarbete inom studie- och yrkesvägledning i svensk grundskola. Behovet av utvecklingsåtgärder grundar sig på resultat av studier och kvalitetsgranskningar som funnit omfattande brister i arbetet med studie- och yrkesvägledning avseende styrning och samverkan. Examensarbetets huvudsakliga frågeställningar är: Hur ser tillämpningen av styrdokument gällande elevhandledning ut i den finska grundskolan enligt elevhandledare? Hur ser tillämpningen av styrdokument gällande samverkan kring elevhandledning ut i den finska grundskolan enligt elevhandledare? Hur tillämpas styrningen av elevhandledning i den finska grundskolan enligt elevhandledare? Vilka skillnader kan urskönjas gällande studie- och yrkesvägledningen i Sverige och elevhandledningen i Finland? För att studera hur arbetet med elevhandledning ser ut i den finska grundskolan har vi valt att använda oss av kvalitativa intervjuformulär via mejl. Vidare har vi också ställt dokumenterade svenska och finska förhållanden inom problemområdet mot undersökningens resultat som består av nio elevhandledares intervjusvar. Den erhållna empirin har analyserats med hjälp av teorier och begrepp som systemteori, mål- och resultatstyrning, samverkan, styrning, makt ur ett relationellt perspektiv och institutionella logiker. Resultatet av vår studie visade bland annat att det på majoriteten av våra informanters grundskolor arbetas med elevhandledning utifrån vad den finska läroplanen säger, att det mer eller mindre samverkas med lärare och rektorer, att elevhandledning som läroämne har hög status samt att det sker ett likvärdigt arbete med elevhandledning.
234

Elevers delaktighet och inflytande i grundskolan

Abedalhadi, Iman, Alakangas, Emelie January 2014 (has links)
Syftet med vårt arbete är att undersöka vad elevers delaktighet och inflytande innebär i årskurs tre och fem på de grundskolor som vi besöker för intervjuer. I arbetet tar vi även reda på vad begreppen delaktighet och inflytande betyder ur lärarnas och rektorernas perspektiv, samt hur lärarna i en årskurs fem och i en årskurs tre anser sig arbeta med elevers delaktighet och inflytande. Empirin är samlad från tre olika skolor där kvalitativa intervjuer genomfördes med två grundskollärare och två rektorer. Vidare har det empiriska materialet kopplats samman med styrdokument och tidigare forskning i ämnet. Studien visar olika förslag på strategier om elevers delaktighet och inflytande som lärarna och rektorerna kan använda i sitt arbete. Strategier som nämndes var klassråd, kommunikation och elevernas medverkan i planerandet, genomförandet och utvärderingen av ett nytt arbetsområde. Vår slutsats visar att rektorerna och lärarna som intervjuades är medvetna om att delaktighet och inflytande är viktiga begrepp att ta tillvara på i skolan. Lärarna påpekade svårigheter att omvandla teorin till praktik gällande elevers delaktighet och inflytande. De nämnde även flera faktorer som begränsade möjligheten för eleverna att vara delaktiga och ha inflytande över sitt lärande. Faktorerna som nämndes var tidsbrist, styrning från sina chefer, styrdokument och att eleverna inte vet i vilken omfattning de har möjlighet att påverka. / The purpose of our essay is to examine what pupil’s participation and influence means in grades three and five at the Elementary Schools we visit for interviews. In the essay we also find out what the terms participation and influence means from the teachers and headmasters perspective, and how the teachers in a grade five and in a grade three claims to work with pupil’s participation and influence. The empirical data is collected from three different schools where interviews were conducted with two primary teachers and two headmasters. Furthermore, the empirical material has been linked with policy documents and previous research on the subject. The study shows various suggestions for strategies of pupil’s participation and influence that teachers and headmasters can use in their work. Strategies mentioned were class councils, communication and pupil’s participation in the planning, implementation and evaluation of a new subject matter.Our finding shows that headmasters and teachers interviewed are aware that participation and influence are important concepts to take in to consideration of in school. The teachers pointed out difficulties of converting theory to practice regarding pupil’s participation and influence. They also mentioned several factors that limited the ability of students to be involved and have a say in their learning. The factors cited were lack of time, the control of its managers, policy documents and that students do not know, to what extent they are able to influence.
235

Pedagogers deltagande i leken - Förskolebarn och pedagoger berättar

Brynell, Dianah, Stavebring, Sofia January 2009 (has links)
Detta examensarbete belyser pedagogers deltagande i leken sett ur barns och vuxnas perspektiv. Syftet med examensarbetet är att tydliggöra barns syn på pedagogens deltagande i leken på förskolan. Syftet är också att synliggöra pedagogens tankar kring sitt eget deltagande i leken för att kunna jämföra de olika perspektiven. Dessa två perspektiv jämförs slutligen i en analys. De frågor som arbetet utgått ifrån är: Hur talar barn om pedagogers deltagande i leken?Hur agerar barn då pedagoger deltar i leken? Hur talar pedagoger om sitt eget deltagande i leken? Hur agerar pedagoger då de deltar i leken? Studien bygger på kvalitativa undersökningar med intervjuer och observationer av förskolebarn och pedagoger. Begreppen lek, barnperspektiv/barns perspektiv tas upp i forskningsöversikt och teoretiska förankring. Hur lek och lärande har sett ut förr och nu tas även upp, samt hur olika teoretiker ser på den vuxnes roll i leken. Det har inte alltid varit lika självklart för pedagoger att delta i barns lek som det är just nu. I resultatet lyfts barns tankar om pedagogers deltagande i leken samt pedagogers tankar om sitt eget deltagande i leken. Pedagogerna visar på en stor osäkerhet när det gäller hur de ska förhålla sig till leken. Barnen uttrycker att de vill att pedagoger ska leka men de visar det motsatta.
236

Arbetsmarknadsverket - En studie om organisation, styrning och mål

Alfredsson, Lena, Sörensen, Lena January 2006 (has links)
SammanfattningVi har med vårt examensarbete velat undersöka Arbetsmarknadsverket (AMV) och dess verksamhet. Vårt syfte var att närmare studera mål, styrning, organisation och enhetlighet. För att uppnå vårt syfte har vi använt oss av en kvalitativ forskningsmetod där vi har intervjuat tjänstemän inom AMV.Vi har i vår kunskapsbakgrund velat ge en bild av AMV: s organisation och verksamhet. Detta har vi gjort för att öka förståelsen för vår studie om Arbetsmarknadsverket. Vi har även tagit fram och presenterat de teoretiska perspektiv som vi ansåg vara relevanta för vårt syfte och vår resultatanalys. Vi resonerar här framförallt kring decentralisering, mål- och resultatstyrning samt olika styrningsmodeller.I vårt resultat har det framkommit att det har skett stora förändringar inom AMV sedan decentralisering och mål- och resultatstyrning infördes. Alla chefer är positiva till ökad enhetlighet, tydligare definition av arbetsuppgifterna och mer ordning och reda. Däremot har kritik framkommit mot den svårhanterliga administrationen. De centralt styrda målen bryts ned till operativa mål på respektive arbetsförmedling där de sedan verkställs. Målen är enligt cheferna svåra att tolka, sätta och mäta. Trots detta anser de att målen i princip uppfylls. Alla våra intervjuade säger att de strävar efter att uppnå enhetlighet men menar att det är svårt p.g.a. olika förutsättningar och ett otydligt regelverk. Cheferna ger uttryck för att det finns flera hinder för att nå effektivitet inom organisationen, t.ex. ekonomi, politiska svängningar samt många och stora uppdrag.Vi menar att AMV trots dessa förändringar i verksamheten är en väldigt styrd organisation. Kontroll- och uppföljningssystemet har medfört en ökad administration och därmed en mer byråkratisk organisation. Tolkningsutrymmet medför att enhetligheten och ansvarsfrågan kan ifrågasättas. Målen uppfylls men hur de gör det kan få konsekvenser för den enskilde individen. Vi menar att effektiviteten och funktionssättet i arbetsmarknadspolitiken kan diskuteras.
237

How do we start the engine? - A study of staff´s understanding of factors that affect the student´s condition to develop their initiative on a special school

Ahlin, Lars January 2016 (has links)
Studien har utförts på en gymnasiesärskolas individuella program. Studiens syfte är att undersöka vilka uppfattningar pedagoger och elevassistenter har om elevernas förutsättningar att utveckla sin initiativförmåga. Följande problemformuleringar har använts, Vilka faktorer inkluderar pedagogerna och elevassistenterna på en gymnasiesärskolas individuella program i begreppet initiativförmåga och i förhållande till programmets elever? Vilka faktorer anser pedagogerna och elevassistenterna påverkar elevernas förutsättningar för att utveckla sin initiativförmåga och vilka konsekvenser får dessa faktorer för mötet mellan elev och skola? Studien utgår från forskning om samspel, delaktighet och Self-determination. Undersökningsmetoder som har använts är observation och intervju. Inledningsvis observerades två elever i två olika klasser under en hel arbetsdag, detta för att studera interaktionsmönster och de förutsättningar som råder i verksamheten för eleverna att kunna utveckla och ta egna initiativ. Resultaten från observationerna användes sedan i intervjuerna. Sammanlagt intervjuades 3 pedagoger och 10 elevassistenter, där elevassistenterna intervjuades i tre fokusgruppsintervjuer. Resultatet har tolkats i förhållande till det kommunikativa relationella perspektivet (KoRP) och det sociokulturella perspektivet. Resultatet från observationerna visade på ett styrande interaktionsmönster där pedagogen tog upp stora delar av det verbala utrymmet. Observationerna visade även att vissa elever behövde någon typ av ”startsignal” för att börja agera. Resultatet från intervjuerna kategoriserades utifrån bemötande, förutsättningar, organisation och pedagogiskt upplägg. Personalen ansåg att den enskilt viktigaste faktorn för att eleverna skall utveckla sin initiativförmåga är personalens förhållningssätt och bemötande av eleven. I intervjuerna togs även upp faktorer som att ”backa” som personal och släppa fram eleven, där eleven så självständigt som möjligt skall få testa sig fram. Att eleven får använda sina egna erfarenheter och sitt eget intellekt för att lösa problem. Men det fanns även en insikt hos personalen att det önskvärda agerandet inte alltid avspeglades i praktiken.
238

”Ta lagom mycket ” - Måltidsstyrning i förskolan

Arvidsson, Susanna, Andinsson, Jenny January 2015 (has links)
Syftet med arbetet var att utifrån ett styrningsperspektiv undersöka hur normer, delaktighet, omsorg, barnsyn och förhållningssätt kommer till uttryck under måltiderna. Det som blev betydelsefullt att undersöka var hur förskollärarna såg på delaktighet och normer samt i vilka val barnen gavs möjlighet till delaktighet. Denna studie är gjord utifrån en kvalitativ metod där vi kombinerat observationer och intervjuer med tre verksamma förskollärare. Resultatet visade att förskollärarna såg måltiden som en social situation där barnen skulle ges möjlighet till återhämtning. Barnen förväntades även vara aktiva under måltiden, detta skulle enligt förskollärarna ske genom att barnen själva skulle ta upp mat och kunna föra lugna samtal. De flesta val som barnen gjorde styrdes dock av förskollärarna, genom verbal och kroppslig tillrättavisning. Det visade sig även att den barnsyn som förskollärarna har påverkade hur barnen bemöttes, vilka normer barnen förväntades utveckla och vilken möjlighet som gavs till delaktighet. Under hela måltiden blev det dock tydligt att det var förskollärarna som styr utifrån vad de ansåg vara det bästa för respektive barn.
239

Den fria leken - en studie av styrning och gränser. The free play - a study of governance and boundaries

Johansson, Yvonne, Åberg, Eva January 2011 (has links)
Vårt examensarbete handlar om styrning av leken samt pedagogers förhållningssätt till, ochtankar kring den fria leken. Studiens teoretiska utgångspunkt har varit Charlotte Tullgrensavhandling om makt och styrning, Den välreglerade friheten. I den empiriska delen användsintervjuer med pedagoger samt observationer av barn under deras fria lek. Syftet med vårstudie har varit att undersöka vilken styrning som syns i den fria leken på två förskolor och ien förskoleklass, samt vilken syn pedagogerna har på den fria leken utifrån begreppetstyrning. Frågeställningarna vi har utgått ifrån är:· Vilken syn har pedagogerna på den fria leken?· Vilken styrning syns i den fria leken?Resultatet av vår undersökning visar att det förekommer mycket styrning av barnens fria lek.Leken styrs av många olika faktorer och frågan är om det överhuvudtaget finns någon helt frilek? Pedagogerna har olika uppfattning om det. Vi har kommit fram till att det till stor del ärkompisarna som på olika sätt styr barnens val av lek. Det håller också pedagogerna med omoch de menar även att det ibland är bra med något barn som kan leda leken. Vi kan tillika seatt pedagogerna styr barnen mot det de anser är bra och att de ibland har svårt att tillåta lekarsom till exempel bråklekar. Barnen är dock bra på att försöka hitta frirum när de vill vara ifredoch leka. Inrutningen av tid och rum är en annan faktor som har stor påverkan på barnens lek.Detta använder pedagogerna ibland sig av för att undvika ”kaos” i rummen. Här inverkarockså alla rutiner och regler som finns. Pedagogernas medvetenhet om hur stor del av barnenslek som är styrd varierar. I förskoleklassen anser pedagogerna inte att barnens eget val är styrtmedan pedagogerna i förskolan ser att det överhuvudtaget inte existerar någon lek som är heltfri från styrning. Genom vårt arbete har vi fått större insikt i att den fria leken inte alltid är såfri som det låter och kanske borde begreppet fri lek byta namn och definitivt diskuteras mera.Nyckelord: fri lek, förskola, förskoleklass, lekteorier, pedagoger, styrning
240

Vägledarens dilemma - Individen eller Samhället

El Madhoun, Ranna January 2011 (has links)
Syftet med mitt arbete är att undersöka vägledningen i den statliga verksamheten Arbetsförmedlingen och i den kommunal verksamhet Vägledningscentrum. Jag vill även undersöka hur dessa verksamheter styrs och vad som är deras övergripande mål. Ur ett vägledarperspektiv vill jag också undersöka hur vägledaren upplever, genomför och uppfyller deras övergripande mål gentemot samhällets samt individens behov. Även skillnaden i dessa två verksamheter skall diskuteras och analyseras.Studien syftar på att undersöka ur vägledarperspektiv hur vägledaren hanterar dilemmat att vara den sökandes ombud och samtidigt samhällets representant. Jag valde att undersöka vägledarens arbete i två olika verksamheter, Arbetsförmedlingen och Vägledningscentrum. Enlig vägledarföreningen är vägledarens uppdrag är att vara samhällets representant och samtidigt den sökandes ombud. Dilemmat uppstår när vägledaren hamnar i denna dubbelhet. Min studie är en kvalitativ intervjustudie där jag intervjuade två studie- och yrkesvägledare och två arbetsförmedlare. Resultatet analyserar jag med hjälp av Lòvens (2000) teorier kring vägledarens dilemman. Dessutom behandlar jag implementeringsproblematiken i min teori som diskuterar dilemmat som uppstår om de politiska intentionerna inte uppfylls av verkställarna.Studien visar att Vägledningscentrum är en kommunal verksamhet som står väldigt fri och där har de alltid individens behov och intressen i fokus. Arbetsförmedlingen är en statlig verksamhet som är väldigt politiskt styrt utav regeringen vilket leder till att de alltid har samhällets behov i fokus. Studien visar att vägledarna på både Vägledningscentrum och på Arbetsförmedlingen strävar efter individens bästa, däremot ha de olika karaktärer, olika mål och uppgifter som styr deras beteende.

Page generated in 0.0695 seconds