<p>Bakgrund: Utvecklingen mot bredare utbud av produkter med allt kortare livslängd har bidragit till nya sätt att agera hos företagen, exempelvis är det för många företag viktigt att snabbt nå ut på marknaden. En följd av detta är att det blivit vanligare att företag samarbetar i en interorganisatorisk relation för att säkra resurstillgången vilket lett till ett ökat behov av kontroll och styrning av relationen. Inom branscher, där det traditionellt sett finns ett stort inslag av konkurrens och där de varor som utbyts inte är särskilt komplexa, har relationer inte haft något större inslag av styrning. Detaljhandeln, som får anses motsvara ett sådant område, blir allt mer koncentrerad till ett litet antal, men större aktörer vilket visar på att det stora inslag av konkurrens sakta men säkert minskar. Därför anser vi att en undersökning kring styrning av leverantörsrelationer inom detaljhandeln är intressant och relevant att genomföra. </p><p>Syfte: Undersökningens syfte är att beskriva och analysera hur styrning av leverantörsrelationer inom detaljhandeln kan utformas. Undersökningen mynnar ut i en styrmodell, applicerbar på detaljhandeln. </p><p>Genomförande: Med hjälp av kvalitativa intervjuer har en fallstudieliknande undersökning genomförts. </p><p>Resultat: Relationer i detaljhandeln styrs i hybridstrukturer, men med olika stort fokus på avtal och pris. De formella styrmekanismerna som förekommer är i huvudsak inte ekonomiska vilket grundar sig på samarbetets art. Informell styrning kan i vissa fall ersätta formell styrning. Den framtagna modellen illustreras i kapitel nio.</p>

<p>Utgångspunkten för studien är den statliga styrningen och dess förändring från detaljstyrning till en mer allmänt formulerad målstyrning. Ett område där det här kan märkas är integrationspolitiken som formuleras genom allmänna mål och direktiv. Ett verktyg för integrationspolitikens genomförande är den offentliga förvaltningen som bör föregå med ett gott exempel gentemot övriga samhället. I direktiven anges exempelvis att myndigheterna ska föra ett aktivt mångfaldsarbete med målet att personalens etniska sammansättning ska spegla samhället i övrigt. Några mer precisa direktiv hur detta ska uppnås och exempelvis hur det ska mätas anges inte. </p><p>Syftet med studien är att undersöka hur tre olika myndigheter implementerat integrationspolitiken samt hur de uppfattar styrningen och direktiven från regering och riksdag. Metoden som används för att uppnå syftet är kvalitativ fallstudie av myndigheterna SMHI, Sjöfartsverket samt Luftfartsverket. Kärnan i materialet utgörs av djupintervjuer med ansvariga tillämpare samt mångfaldsplanerna hos respektive myndighet. Som teoretisk grund finns förhållandet mellan stat och förvaltning samt teorier kring policyprocess och implementering. </p><p>I slutsatserna konstateras det att policyprocessen för det studerade området bör betraktas som ett växelspel mellan i första hand policyformulerare samt implementerare. En viktig roll spelar även exempelvis integrationsverket för utvärdering och återföring. I det empiriska materialet har det dock inte hittats något aktivt samspel mellan utvärderare och implementerare. Faktorer som har spelat en viktig roll för myndigheternas arbete är istället politiska, administrativa samt samhälleliga. De politiska besluten ligger till grund för arbetet hos respektive myndighet. Ansvariga tillämpare har hela tiden utgått ifrån de centralt fattade besluten. Hur arbetet sedan har utformats beror till största delen på traditioner och etablerad struktur inom myndigheten. De samhälleliga attityderna har slutligen underlättat arbetet då begrepp som mångfald och integration har blivit vanligt förekommande och mer accepterade i samhället liksom på arbetsplatsen. </p><p>De ansvariga tillämparna inom respektive myndighet uppfattar styrningen som bra. De anser i vart fall inte att någon annan typ av styrning skulle vara bättre. Kritik finns dock mot den vaga definitionen av begreppet mångfald vilket hos två av myndigheterna har gjort att mål om ökad mångfald har tagits bort. Detta för att man helt enkelt inte vet vad som ska mätas. En positiv aspekt av detta är dock att personalen inom myndigheterna tvingats till diskussion om hur begreppet ska tolkas vilket underlättat arbetets förankring. </p><p>Slutsatserna kring den statliga styrningen inom området för myndigheters arbete för ökad etnisk mångfald är att direktiven är väldigt allmänt formulerade vilket lämnar fältet öppet för ett agerande utifrån egna förutsättningar. Det här har dock gjort att det i mångfaldsplanerna formulerats relativt vaga och allmänt hållna mål. En konkretisering kring begreppet mångfald och vad det innebär rekommenderas därför då en viktig del för en lyckad implementering är förståelse av de mål som ska uppnås.</p>

<p>Företagens omvärld blir alltmer komplex och föränderlig, i takt med att konkurrenssituationen hårdnar. Kundernas krav ökar och företagen måste bli allt bättre på att kunna möta upp dessa, genom att vara mer flexibla, effektiva och kundmedvetna. Detta kräver många gånger en större decentralisering inom organisationerna, där de anställda arbetar mer självständigt inom satta grundramar. Företagets värde har dessutom tidigare legat i de mer reella tillgångarna, som exempelvis maskiner och råvaror, men har gått över mer och mer till de immateriella tillgångarna, som exempelvis kompetens, kundrelationer och innovationsförmåga. För att kunna utvärdera och styra organisationen på ett framgångsrikt sätt, skapas ett behov av att kunna mäta dessa resursers aktuella och framtida värde, inte enbart utifrån ett finansiellt perspektiv. Balanced Scorecard (BSC) är exempel på ett styrverktyg som just kompletterar uppföljning och målsättning med tre ytterligare perspektiv utöver det finansiella; kund, process och innovation. Hos vissa av de företag som valt att arbeta med BSC går det att utläsa nyttiga effekter av verktygets användning, resultatet visar på utveckling av organisationen i positiv bemärkelse. Det finns dock även resultat som visar att ansatserna endast stannat vid ord, trots tillämpning av BSC har organisationen fortsatt att fungera som tidigare. Vilka beteendeeffekter önskar då ledningen uppnå när de inför/använder BSC? Uppnås dessa? Går det att urskilja ett visst BSC-beteende, och vilka olika delar ingår i sådana fall i detta specifika beteende? Utifrån den ovan beskrivna situationen formulerades för undersökningen följande syfte: </p><p>• Att beskriva vilka beteendeeffekter en företagsledning önskar uppnå genom tillämpning av BSC och utvärdera huruvida dessa effekter verkligen uppnås. Dessutom är avsikten att precisera begreppet BSC-beteende.</p><p>Information samlades in genom att studera litteratur skriven av olika författare som behandlar teorier gällande BSC, beteende och styrning. Litteraturstudien kompletterades med åtta stycken intervjuer intervjupersonerna bestod av fyra företagsrepresentanter, tre konsulter och en doktorand inom företagsekonomi), som genomfördes personligen på respektive intervjupersons arbetsplats. Även skriftligt material och rapporter från respektive företag användes. Studien resulterade i en gemensam syn på vilka beteendeeffekter en företagsledning förväntar sig att BSC som styrverktyg skall generera och därmed vilka delar begreppet BSC-beteende omfattar:</p><p>1) Strategimedvetet tänkande,</p><p>2) Strävan mot samma mål,</p><p>3) Helhetssyn och fokusering,</p><p>4) Lång- och kortsiktighet,</p><p>5) Större engagemang och ansvarstagande,</p><p>6) Ökad dialog mellan ledning och de anställda, samt</p><p>7) Kontinuerligt lärande.Huruvida dessa effekter verkligen uppnås i en organisation som tillämpar BSC är, grundat på fakta från de företag vi studerat, något för tidigt att utvärdera. </p><p>Men, utifrån de teorier vi har tagit i beaktning och det empiriska material vi har samlat in, är vi övertygade om att BSC som styrmedel täcker många delar som andra verktyg ej omfattar och kan på så sätt skapa ett ngagerat och målmedvetet beteende hos individen som andra misslyckas med. Följande faktorer är dock helt avgörande för i vilken omfattning BSC kommer att påverka individens beteende i en organisation: 1) Ledningens engagemang och kommunikationssätt, 2) Individen inställning till förändring, 3) Den anställdas delaktighet i framtagande och fortsatt tillämpning av styrverktyget, samt 4) Utbildning och informationsspridning.</p>

<p>Bakgrund: Människor som ställer upp frivilligt i ideella organisationer måste samordnas för att de skall kunna arbeta tillsammans med syfte att uppnå gemensamma mål, men går det att styra dessa människor? Det ligger någonting paradoxalt i tanken på styrd frivillighet. Betyder inte en frivillig handling något som sker spontant, självvalt och oombett? Samtidigt som samhället ställer krav på att organisationerna skall uppnå konkreta resultat, kan de frivilliga när som helst hoppa av om det inte längre känns motiverande att stanna kvar. Detta medför att det även är viktigt för organisationerna att beakta de frivilligas motiv till engagemanget och tillfredsställa deras personliga önskemål så att de inte lämnar organisationerna. </p><p>Syfte: Syftet är att identifiera och systematisera styrproblem kopplade till frivilligarbete i ideella organisationer med externa mål. </p><p>Genomförande: Studien genomfördes i Linköping, och baserades på åtta intervjuer med personer som är eller har varit engagerade i svenska ideella organisationer. </p><p>Resultat: Ett 30-tal styrproblem har identifierats och indelats i kategorierna brist på vägledning, motivationsproblem respektive personliga begränsningar. Vissa av dessa är problem som beror på bristande kunskap eller uppmärksamhet från ledningens sida, medan andra beror på de ideella organisationernas särdrag och frivilligarbetets karaktär. Den analysmodell som framtagits för identifiering och systematisering av styrproblem är av sådan generell karaktär att den skulle kunna appliceras även utomlands.</p>

<p>Bakgrund: Franchisekedjors framgång är beroende av att affärsidén följs till punkt och pricka, vilket medför att franchisetagare på många sätt blir styrda och begränsade i sitt agerande. Franchisetagare bör emellertid, inom de grundläggande ramarna, få ett visst spelrum för att driva sin verksamhet. En central fråga för franchisegivare är således hur de ska utforma de ramar inom vilka franchisetagarna ska hålla sig.</p><p>Syfte: Studiens syfte är att undersöka vad franchisegivare ämnar uppnå genom att styra sina franchisetagare samt att beskriva hur de styr, vilka styrproblem som den aktuella styrningen kan motverka och vilka bieffekter som kan uppstå.</p><p>Genomförande: Studien bygger på en litteraturstudie av texter som på olika sätt relaterar till franchising.</p><p>Resultat: Franchisegivare strävar mot att få franchisetagare att fokusera på enhetlighet, en tillfredställande kvalitet och hög omsättning. Styrning sker framför allt genom omfattande direktstyrning i form av drifthandböcker och franchiseavtal, vilka både begränsar franchisetagarnas handlingar samt tydliggör vilka beteenden som är önskvärda. Personalstyrning, i form av rekrytering är ett mycket viktigt styrverktyg då det är av yttersta vikt för franchisegivare att hitta franchisetagare med de rätta attityderna. Den omfattande direktstyrningen kan skapa konflikter mellan parterna samt hämma franchisetagares initiativförmåga.</p> / <p>Background: The success of franchise systems is to a large extent dependent on the strict following of the business concept, which implies that the franchisees’ behaviour in many ways is controlled and restricted. Franchisees should, however, within the frames of the business concept, be given a certain amount of freedom to manage their business. Thus, a key question for franchisors is how to design the frames within which the franchisees should operate.</p><p>Purpose: The purpose of the study is to investigate what franchisors intend to achieve by controlling their franchisees and to describe how they use management control, which control problems the management control can counteract and which side effects that may arise.</p><p>Realisation: The study was carried out through a literature study.</p><p>Results: Franchisors strive to encourage franchisees to focus on uniformity, a satisfying level of quality and high turnover. Management control is mainly carried out through extensive use of action control in the form of manuals and franchise contracts, which restrict the franchisees’ actions as well as clarify desirable behaviors. Personnel control, in the form of recruitment, is a highly important tool, since it is crucial for franchisors to find franchisees with the right attitudes. The comprehensive use of action control may cause conflicts between the parties as well as inhibit the franchisees’ initiatives.</p>

<p>Vad som skiljer en organisation från mängden kan i många fall vara hur god kapacitet som finns för att bemöta det hot en kris kan utgöra. Därför är det viktigt för organisationen att hela tiden aktivt arbeta med att förbättra denna kapacitet, genom att på ett så brett plan som möjligt försöka förbereda sig för de potentiella kriser som kan drabba organisationen. Således blir det en strategisk fråga att ha crisis management-kapacitet, och för att etablera denna måste ledningen styra organisationen i rätt riktning. Därigenom kan en kris hindras från att fortplanta sig som ringar på vatten, och drabba en allt större del av organisationen. Syftet med uppsatsen är att undersöka och beskriva hur en organisation, ur ett styrningsperspektiv, kan etablera eller förbättra sin crisis management- kapacitet. Undersökningen visar att organisationens crisis management-arbete i hög grad bedrivits genom att förberedelser och förebyggande arbete företagits för de kriser som organisationen har erfarenhet av. Detta arbete styrs i stor utsträckning genom direktstyrning eller genom att individerna förses med den kunskap som kan krävas. Detta är möjligt då arbetsprocessen för dessa kriser är relativt känd, genom de erfarenheter som finns. I de fall då erfarenheterna inte är goda beträffande vad som krävs har arbetet dock stagnerat. Då erfarenheterna är låga blir det svårare att styra crisis management-arbetet och informella styrmekanismer kan komma att bli nödvändiga. För att organisationen skall ges möjlighet att fungera proaktivt måste således ledningen genom ett tydligare ledarskap försöka påverka organisationskulturen. Detta kan gynna crisis managementarbetet, och behovet av formell styrning kan därigenom minskas.</p>

<p>Aktiviteterna på en treasuryavdelning har under de senaste åren förändrats. Från att bara kontrollera de dagliga kassaflödena för ett företag, till idag då även handel med värdepapper, spekulation, har blivit en daglig aktivitet. Detta har lett till ett ökat behov av kontroll då spekulation leder till ett ökat risktagande. Denna uppsats studerar tre faktorer som är av betydelse för kontrollen på en treasuryavdelning. Dessa faktorer är; kontroll och styrning, riskhantering och det finansiella riskmåttet Value-at-Risk. Treasuryavdelningens huvudsakliga uppgift är att kontrollera och hantera risker, d v s riskhantering. Ett vanligt mått för att mäta och kontrollera finansiell risk är Value-at-Risk som mäter den största möjliga förlusten under vissa givna förutsättningar.</p><p>En treasuryavdelning kan bland annat utvärderas som kostnadsenhet eller som resultatenhet. Om en treasuryavdelning utvärderas som kostnadsenhet ökar fokus på riskhanteringen. Samtidigt går de möjligheter till att göra vinst, genom spekulation, förlorade. Utvärderas de däremot som resultatenheter skapas dessa möjligheter. I denna studie har det konstaterats att en treasuryavdelning ska utvärderas som en resultatenhet för att skapa vinst för företaget. Detta bör ske genom att sätta tydliga resultatmål för verksamheten. Samtidigt ökar behovet av en effektiv kontroll där det är viktigt att de tre ovannämnda faktorerna samspelar. Vidare är det viktigt att de anställda på avdelningarna är medvetna om vad som ska presteras och att riskhanteringen används på ett effektivt sätt. Användningen av riskmått blir också avgörande och att de riskmått som används är lämpliga för den typ av aktivitet som utförs. I denna studie har det fastslagits att Value-at-Risk är ett effektivt mått för att mäta risk på en treasuryavdelning. Dock skulle användningen av måttet kunna förbättras.</p>

<p>Att använda någon slags projektmodell ses för många projektledare som ett stöd och någotatt använda sig av för att projektet ska uppnå ett bra resultat. På TotalförsvaretsForskningsinstitut (FOI) har de valt att inte använda sig av någon projektmodell. Deanpassar istället projektet löpande efter hur det utvecklas. Detta har vi valt att kalla förFOI:s grundmodell.Studiens syfte är att skapa oss en förståelse för hur styrningen i ett projekt utanprojektmodell fungerar. Syftet är även att jämföra denna projektmodell med den agilamodellen Scrum. Fem intervjuer har utförts och utgör grunden för vårt empiriska material.Det empiriska materialet i sin tur har hjälpt oss att besvara vår huvudfråga som lyder, hurstyrande är ett projekt utan projektmodell för projektmedlemmarna på FOI med avseendepå utförande av arbete?Vår studie visar att FOI:s grundmodell och Scrum har fler skillnader än likheter, trots attbåda projektmodellerna lätt kan anpassas efter projektets utveckling. Vi har dock upptäcktatt FOI använder sig av någon slags informell projektmodell då det finns ett fåtal riktlinjeratt följa. Dessa riktlinjer påverkar styrningen av de projektdeltagare som utför arbetet iprojektet, men har liten inverkan på projektets olika projektledare. Under arbetets gångupptäckte vi även att det fanns intressanta gruppsociologiska fenomen att undersöka, tillexempel maktförhållanden och normer. Detta gjorde vi för att närmare undersökastyrningens inverkan och konsekvenserAtt använda någon slags projektmodell ses för många projektledare som ett stöd och någotatt använda sig av för att projektet ska uppnå ett bra resultat. På TotalförsvaretsForskningsinstitut (FOI) har de valt att inte använda sig av någon projektmodell. Deanpassar istället projektet löpande efter hur det utvecklas. Detta har vi valt att kalla förFOI:s grundmodell.Studiens syfte är att skapa oss en förståelse för hur styrningen i ett projekt utanprojektmodell fungerar. Syftet är även att jämföra denna projektmodell med den agilamodellen Scrum. Fem intervjuer har utförts och utgör grunden för vårt empiriska material.Det empiriska materialet i sin tur har hjälpt oss att besvara vår huvudfråga som lyder, hurstyrande är ett projekt utan projektmodell för projektmedlemmarna på FOI med avseendepå utförande av arbete?Vår studie visar att FOI:s grundmodell och Scrum har fler skillnader än likheter, trots attbåda projektmodellerna lätt kan anpassas efter projektets utveckling. Vi har dock upptäcktatt FOI använder sig av någon slags informell projektmodell då det finns ett fåtal riktlinjeratt följa. Dessa riktlinjer påverkar styrningen av de projektdeltagare som utför arbetet iprojektet, men har liten inverkan på projektets olika projektledare. Under arbetets gångupptäckte vi även att det fanns intressanta gruppsociologiska fenomen att undersöka, tillexempel maktförhållanden och normer. Detta gjorde vi för att närmare undersökastyrningens inverkan och konsekvenser.</p>

<p>The use of temporary workers gives companies the opportunity to be flexible, by avoiding hiring and dismissing workers because of economic conditions and trends in demand. The management control in use at the company has the purpose of influencing employees’ behaviour to act in the company’s best interest and towards its goals. The management control should also influence the behaviour of the temporary worker. The companies have to create motivation and commitment among the temporary workers although they are employed by a staffing agency. We question whether companies that use temporary workers must control them in a different way than the way they control the employees.</p><p>The aim of this study was to analyse whether management control in companies is influenced by the fact that temporary workers are a part of the staff.</p><p>We chose to make an empirical study, based on eight qualitative interviews at three companies.</p><p>The result of the study shows that there are not many substantial differences in management control, even though one of the studied companies used a higher degree of action control toward the temporary workers. Temporary workers are generally controlled with the same types of control and controls as the employees. However, we have identified some differences in controlling temporary workers compared to controlling employees, but these differences have not influenced the outcome of the management control. On the other hand it seems that the control has partly become more difficult in a practical way for the managers. To manage these problems a high degree of social control has been necessary.</p> / <p>Att hyra in personal ger företag möjligheten att vara flexibla genom att slippa anställa och avskeda personal på grund av ekonomiska förutsättningar och efterfrågetrender. När en inhyrd kommer till ett företag ska den styrning som finns på företaget även påverka den inhyrda och dennes beteende så att han eller hon ska jobba mot företagets mål och för företagets bästa. För företaget som hyr in gäller det att skapa motivation och engagemang hos den inhyrda trots att denna person är anställd på ett bemanningsföretag. Vi frågar oss om ett företag som hyr in personal styr de inhyrda annorlunda än den fast anställda personalen?</p><p>Vårt syfte med denna studie var att analysera huruvida företags styrning påverkas då inhyrd personal ingår i personalstyrkan.</p><p>Studien är baserad på åtta kvalitativa intervjuer på tre fallföretag.</p><p>Vi har kommit fram till att skillnaderna i styrningen inte är särskilt stora, även om ett fallföretag tillämpade en högre grad handlingsstyrning gentemot de inhyrda. Inhyrd personal styrs överlag med samma styrformer och styrmedel som de fast anställda. Vi har dock identifierat vissa skillnader vid styrningen av inhyrda jämfört med styrning av fast anställda, som inte påverkat styrningens effekt. Däremot har styrningen delvis försvårats rent praktiskt för cheferna och för att komma tillrätta med problemen har en hög grad av social styrning varit nödvändig.</p>

<p>Bakgrund</p><p>Efter den kritik som uppstod mot traditionella ekonomisystem tog Kaplan och Norton fram grundmodellen för balanserade styrkort, som genom ett orsak-verkan-samband sammanställer kritiska framgångsfaktorer i både finansiella och icke-finansiella mått. När balanserade styrkort kom, 1992, fick den ett stort genomslag då den på ett förståeligt och tydligt sätt strukturerar upp verksamheten och tydliggör vision och strategi. Dess uppmärksamhet var så stor att vissa valde att kalla det för en modefluga. Efter några framgångsrika år började trenden dala vilket kan ha berott på att företagen inte la ner nog mycket kraft vid implementeringen. Denna förändring i användandet av styrkort väckte vårt intresse för att finna utvärderingar om hur modellen fungerar. Inom forskningsvärlden har vi dock funnit en bristfällig förekomst av litteratur som behandlar utvärdering av balanserade styrkort och därför ville vi undersöka om företag genomför utvärderingar av modellen och på vilket sätt detta sker.</p><p>Syfte</p><p>Undersöka hur företag kan utvärdera sitt balanserade styrkort genom att; försöka förklara de bakomliggande faktorerna till utvärdering, studera erfarenheter kring styrkort samt diskutera olika effekter företag har uppnått med sitt styrkortsarbete med mål att bygga en modell för utvärdering av balanserade styrkort.</p><p>Metod</p><p>Vi har genomfört intervjuer med tio management konsulter med erfarenheter av balanserade styrkort för att kunna ta del av deras erfarenheter från ett stort antal företag som är verksamma inom flera olika branscher.</p><p>Resultat</p><p>Vi har i studien kommit fram till att företag, på sätt och vis, utvärderar sina styrkort men det finns ingen generell modell. Vi har även tagit fram en modell för hur en utvärdering av det balanserade styrkortet kan genomföras. I denna modell bör företagen utgå från sina egna strategier och syften för att sedan kunna analysera resultatet och vid behov revidera modellen.</p> / <p>Background</p><p>Due to the critic that surged against traditional management control systems, Kaplan and Norton developed the model of the balanced scorecard (BSC), which through a cause and effect relationship compiles critical success factors in both financial and non-financial measures. When the BSC was developed, in 1992, it drew a lot of attention because it structures the organization in a comprehensive and understandable way and thereby visualizes the vision and strategy of a company. Its attention was so great that some people chose to call it a trend. After a few successful years the trend started to decline, which could be the cause of that companies did not put enough power in the implementation. These changes in the use of BSC awoke our interest to find evaluations about how the model works. We have however found that within the world of research there is a lack of literature treating evaluation of the BSC and therefore we would like to investigate if companies do evaluations and in what way this occurs.</p><p>Purpose</p><p>Investigate how companies can evaluate their BSC through; trying to explain the reasons for evaluation, study the experiences around BSC and discuss the effects that have been achieved with the BSC, with the purpose to develop a model for evaluation of the BSC.</p><p>Method</p><p>We have carried out ten interviews with management consultants with experiences of BSC to be able to take benefit of their experiences from a large number of companies operating in several different industries.</p><p>Results</p><p>We have concluded that companies, in a manner, do evaluate their BSC but there is no universal model. Therefore we have developed a model for how an evaluation of the BSC could be carried out. We suggest that companies start from their own strategies and purposes with the mean to be able to analyze the results and if necessary revise the model.</p>