Denna studie syftar till att undersöka samhällskunskapslärares tankar och upplevelser kring bedömningspraxis. Den undersöker hur lärare tänker kring sin egen bedömning i relation till likvärdighet, samt vad de uppfattar som målet med sin bedömning. Detta undersökningsintresse undersöks med hjälp av kvalitativa intervjuer med fem stycken lärare för att undersöka hur de tänker kring bedömning på en djupare nivå. Resultatet visar att lärarna ser bedömning som något bra eller åtminstone nödvändigt. Studien visar att lärare försöker jobba formativt i sin bedömning för att hjälpa eleven utvecklas. Den summativa bedömningen har på så vis mindre plats i bedömningen hos de undersökta lärarna. Den kunskap lärarna söker är både faktakunskap och förmågor där fakta ses som en nödvändig grund för att utveckla elevernas förmågor. Målet med bedömningen enligt lärarna är att ge eleverna kunskaper som de har nytta av genom hela livet och inte enbart under sin skolgång. Lärare ser likvärdighet som något som uppnås på deras egen skola mellan dem och deras kollegor. Likvärdighet ses dock på nationell nivå ouppnåeligt vilket anses problematiskt. För att uppnå likvärdig bedömning mellan elever anser lärarna att beprövad erfarenhet i de flesta fallen säkerställer detta, metoder som matriser är mindre vanligt. Lärare uppfattar på så vis likvärdighet som ett problem men skolan och lärarna har få konkreta metoder för att stärka sin likvärdighet.

PISA-rapporten 2012 identifierade försämrade matematiska kunskaper hos svenska elever i förhållande till tidigare rapporter. En av regeringens åtgärder på de dåliga resultaten var att implementera nationella bedömningsstöd i matematik. Trots implementeringen av bedömningsstöden visar PISA-rapporten 2022 att matematikkunskaperna fortsätter dala bland svenska elever. Syftet med bedömningsstöden är att ge läraren summativa underlag om elevernas sammantagna matematiska kunskaper som läraren sedan ska arbeta formativt med i undervisningen. Tidigare forskning eller rapportsammanställningar har inte klargjort vilken effekt bedömningsstöden i matematik har på undervisningen. Studien syftar därför till att utöka kunskaperna om användningen av de nationella bedömningsstöden i matematikundervisningen. Med en enkätundersökning undersöktes lärarnas åsikter om hur bedömningsstöden påverkar undervisningen om det matematiska innehållet och de matematiska förmågorna, som sammantaget ger elevernas matematiska kunskaper. Resultaten visar att bedömningsstöden i huvudsak används i avsett syfte, dock kan avvikelser urskiljas som tyder på att andra verktyg och stödmaterial hellre används för att kartlägga elevernas matematiska kunskaper. Slutsatsen av studiens resultat är att lärare i stor utsträckning arbetar med elevresultaten på bedömningsstöden i taluppfattning i ett kombinerat syfte med fokus på de sammantagna matematiska kunskaperna. Studien visar att den komplexa aktiviteten, att kartlägga och bedöma elevernas matematiska kunskaper är ett område i behov av mer forskning.