Bakgrund: 2020 inträffade cirka 8000 hjärtstopp i Sverige, varav 1458 kunde återupplivas. Vid ett hjärtstopp upphör hjärtats pumpförmåga och individen blir medvetslös inom några sekunder. Vid ett hjärtstopp utgör tidiga behandlingsinsatser en viktig del. Sjuksköterskan är omvårdnadsansvarig och har en hälsofrämjande roll. Det är viktigt att vården sker personcentrerat. För att säkerställa en god omvårdnad utför sjuksköterskan kontroller och bedömningar av patienten för att identifiera individuella omvårdnadsbehov. Syfte: Att beskriva överlevares upplevelser av livet efter ett hjärtstopp. Metod: En beskrivande litteraturstudie baserad på tio vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. För litteratursökningen användes databaserna Medline via PubMed samt CINAHL. En tematisk analysmetod användes för att analysera de vetenskaplilga artiklarna. Huvudresultat: Resultatet visade att överlevare kunde uppleva fysiska, psykiska, kognitiva och emotionella konsekvenser och att de var tvungna att lära känna sig själva på nytt. Överlevnaden upplevdes väcka många existentiella reflektioner. Stöd upplevdes som en viktigt aspekt i återhämtningen och för möjligheten att hantera uppkomna utmaningar i livet. Slutsats: Överlevare upplevde livet efter hjärtstoppet som omvälvande med många känslor, tankar, konsekvenser samt en känsla av att inte vara densamma. Stöd och information upplevdes utgöra viktiga aspekter i återhämtningsprocessen. Därför är det av vikt att sjuksköterskan besitter kunskap och förståelse om fenomenet för att kunna bidra med anpassat stöd och information i den personcentrerade vården. / Background: 2020 approximately 8000 cardiac arrests´ occurred in Sweden, of which 1458 could be resuscitated. In the event of cardiac arrest the hearts ability to pump stops and the individual becomes unconscious within a few seconds. In the event of a cardiac arrest, early treatment actions is an important part. The nurse is responsible for nursing care and has a health promotion roll. It is important that care is patient-centred. To ensure good care the nurse performs checks and assessments of the patient to identify individual needs of nursing. Aim: To describe survivors experiences of life after a cardiac arrest. Method: A descriptive literature review based on ten scientific articles with a qualitative approach. The literature search was performed in Medline databases via PubMed and CINAHL. A thematic method was used to analyze the scientific articles. Results: The result showed that survivors could experience physical, psychological, cognitive and emotional consequences and that they had to get to know themselves again. The survival brought a lot of existential reflections. Support was experienced as an important part in recovery and also for the ability to deal with new challenges in life. Conclusion: Survivors after a cardiac arrest experienced life as overhelming with many emotions, thoughts, consequences as well as a feeling of not being the same person as before. Support and information were experienced as important aspects in the process of recovery. Therefore it´s important for the nurse to have knowledge and understanding about the phenomenon in order to contribute with adapted support and information in the person-centred care.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

No / Accounts of the Catholic Church's response to those disclosing sexual abuse by clergy to diocesan safeguarding commissions (formerly child protection commissions) in England and Wales are analysed and compared. The accounts given and the conclusions reached by the Church and those it employs or has commissioned are considered alongside the experiences reported by survivors. The contrasts between these narratives are discussed using techniques underpinned by critical discourse analysis and highlighting service user perspectives. Reports for the period to 2010 and published in 2011 by the National Catholic Safeguarding Commission and Minister and Clergy Sexual Abuse Survivors are discussed in detail, with the resulting analysis of the narratives emerging arguably reflecting a broader discourse. It is suggested that, despite attempts to present the situation differently, the Roman Catholic Church in England and Wales continues to be hampered in its efforts to respond sensitively to the needs of those who have been abused, because, as an institution, it also continues to serve conflicting legitimacy communities, and that, as a result, it risks further alienating those victims and survivors who have been led to expect that their needs will be prioritised over the financial interests and reputation of the institution.

Hjärtstopp är ett globalt hälsoproblem och en av de vanligaste dödsorsakerna i Sverige. Den traumatiska händelse som ett hjärtstopp är påverkar individens livssituation och skapar emotionella känslor för både överlevande och deras familjer. Riskfaktorer som ökar risken för att få hjärtstopp är kärlsjukdomar, rökning, alkohol och andra missbruk. Risken ökar även med stigande ålder. Specialistsjuksköterskan påträffar många gånger patienter med hjärtstopp under sitt arbetsliv. Syftet var att beskriva patienters upplevelser efter att ha överlevt ett hjärtstopp. Metoden: Studiens metod är en litteraturöversikt med en systematisk sökning. 19 artiklar har inkluderats i denna studie. PubMed och Cinahl är två databaser som har använts för att hitta datamaterial relevanta till studiens syfte. Artiklarna har kvalitetsgranskats genom att bedömningsunderlag utifrån Caldwell et al. (2011) har använts. Alla artiklar som har inkluderats har visat hög kvalitet. Resultatet: Det presenteras i fyra kategorier och tio underkategorier. De fyra kategorierna är: upplevelse av följder efter hjärtstopp, upplevelse av omgivningens stöd efter hjärtstopp, upplevelse av möte med hälso- och sjukvården, bearbetning och det nya livet. Efter hjärtstopp har många patienter fått fysiska, psykiska och kognitiva förändringar. Överlevande efter hjärtstopp har beskrivit vikten av sjukvårdspersonals, anhörig och liknande individers erfarenheter som stöd under återhämtningsprocessen. Medan andra överlevande har upplevt brist på informationen från vårdpersonal. Överlevande har beskrivit upplevelsen av en förlora deras identitet och deras försök att få tillbaka sin gamla identitet under återhämtningsprocessen. Slutsats: Att överleva en traumatisk händelsen såsom hjärtstopp har inneburit att individen ställts inför många utmaningar i sitt nya liv. Överlevande har beskrivit en förändrad livssituation och en förlorad identitet. De drabbade individerna har upplevt stöd från anhöriga och från individer med liknande erfarenheter. Detta har hjälpt dem att skapa möjligheter för att förstå sin situation. Utskrivningen från sjukhuset till hemmet var skrämmande och har ökat känslan av förtvivlad. Trots detta har det uttryckts tacksamhet över att man har överlevt ett hjärtstopp och att de har varit en händelse som har ändrat både livet och perspektivet på livet. / Cardiac arrest is a global health problem and one of the most common causes of death in Sweden. The traumatic event that a cardiac arrest affects the individual's life situation and creates strong feelings for both survivors and their families. Risk factors that increase the risk of cardiac arrest are vascular disease, smoking, alcohol, and other addictions. The risk also increases with age. The specialist nurse often encounters patients with cardiac arrest during their working life. The aim was to describe patients' experiences after surviving a cardiac arrest. The method: The method of this study is a literature review with a systematic search. 19 articles have been included in this study. PubMed and Cinahl are two databases that have been used to find data relevant to the purpose of the study. The articles have been quality reviewed by using assessment data based on Caldwell et al. (2011). All items that have been included have shown high quality. The result: It is presented in four categories and ten subcategories. The four categories are: consequences after cardiac arrest, experience of the environment's support after cardiac arrest, experience of meeting with health care, processing, and the new life. After cardiac arrest, many patients have felt physical, mental, and cognitive changes. Survivors have described the importance of the experiences of healthcare professionals, relatives, and similar individuals as support during the recovery process. While other survivors have experienced a lack of information from health professionals. Survivors have described the experience of losing their identity and their attempts to regain their old identity during the recovery process. Conclusion: Surviving a traumatic event such as cardiac arrest has meant that the individual has faced many challenges in their new life. Survivors described a changed life situation and a lost identity. The affected individuals have experienced support from relatives and from individuals with similar experiences. This has helped them create opportunities to understand their situation. The discharge from the hospital to the home was frightening and has increased the feeling of despair. Despite this, gratitude has been expressed for the fact that they have survived a cardiac arrest and that they have been an event that has changed both life and perspective on life.

This qualitative study examined the experiences of men who commit to romantic relationships with women under 50, post breast cancer diagnosis and treatment. Twelve men from throughout the United States, who were dating these women for at least six months, participated in semi-structured interviews. The data were analyzed using Moustaka's Transcendental Phenomenological approach. Findings focused on initial disclosure timing, previous experience/knowledge about the cancer, initial reactions and concerns, acceptance of the cancer history, focusing on love/connection, respecting and admiring the survivor, and the ongoing impact of cancer on the relationship. The men seemed to experience dating a survivor with acceptance, understanding that though the cancer continues to be a part of their lives, it does not seem to be the focus of their lives or of the relationship. Clinical implications are discussed, highlighting the systemic effect that breast cancer may have on a couple even after treatment is complete. Limitations and future research are examined. / Master of Science