The starting point for this essay is two self-perceived dilemma situations in preschools where children have end up in conflicts. These two dilemmas have given us the understanding that children can be treated in completely different ways by preschool teachers when they on one hand are excluded and ignored and on the other hand are confirmed and heard. The aim of this essay is to open a dialogue among educators about a sustainable work approach. It is a treatment we believe works long-term and provides room for strong feelings like love and aggression. Sustainable development is widely discussed in preschools in ecological and economic terms, but there is no awareness about how it addresses the social aspects of children’s development. We want to focus on the social aspects in our essay. In this essay, we will investigate the following questions: What skills do educators need in today's preschool? What meaning do feelings such as love and aggression play in preschool? How can a socially-focused sustainable approach be created and developed in the preschool? We start from a sociocultural perspective looking at people as individuals influenced by society and culture. In order to approach our sub-questions, we take a knowledge perspective where we use Sheridan, Sandberg & Williams's research on the preschool teacher`s competence, an emotional perspective where we use Winnicott, van Manen and Montessori to seek out the emotional life and an educational perspective in which the authors and lecturers Svedberg and Persson lead us towards a sustainable work approach. Our essay shows that the whole child as well as her/his feelings and interests seem to have been removed from focus in the preschool. Instead, the new revised curriculum requires a subject-oriented approach that makes it difficult for preschool teachers to include continuous reflection work focusing on social sustainability. We, as prospective preschool teachers, have a great responsibility to take a ‘whole child’ view by allowing continuous reflection focusing on sustainable work and processes. Only then can every child be his or her best self. / Utgångspunkten för den här essän är två självupplevda dilemmasituationer inom förskolan där barn hamnar i konflikt. Dessa två dilemman gör oss medvetna om att barn kan bemötas på helt olika sätt av pedagoger när de å ena sidan exkluderas och ignoreras och å andra sidan blir bekräftade och hörda. Med den här essän vill vi skapa en dialog kring begreppet ett hållbart arbets- och förhållningssätt. Det är ett bemötande som vi tror fungerar långsiktigt och ger utrymme för starka känslor som kärlek och aggression. Hållbar utveckling diskuteras flitigt inom förskolan men vi anser att det saknas en medvetenhet om att denna utveckling inte bara behandlar ekologiska och ekonomiska aspekter utan också sociala aspekter. Det är de sociala aspekterna vi vill lyfta med vår essä. I essän undersöker vi följande frågor: Vilka kompetenser behöver pedagoger i dagens förskola? Vilken betydelse har aggression och kärlek i förskolan? Och hur kan ett hållbart förhållningssätt med avseende på den sociala nivån av hållbar utveckling skapas och se ut i förskolan? Vi utgår ifrån ett sociokulturellt perspektiv där man ser på människan som individ som påverkas av samhället och kultur. För att närma oss våra delfrågor intar vi ett kunskapsperspektiv där vi använder oss av Sheridan, Sandberg & Williams forskning kring förskollärarens kompetens, ett känslomässigt perspektiv där vi med hjälp av Winnicott, van Manen och Montessori försöker få syn på känslolivet samt ett pedagogiskt perspektiv där författarna och föreläsarna Svedberg och Persson leder oss mot ett hållbart arbets- och förhållningssätt. Vår undersökning visar att hela barnet samt dess känslor och intressen verkar ha hamnat ur fokus i förskolan. Istället kräver en ny reviderad läroplan ett ämnesorienterat arbetssätt som gör det svårt för förskollärarna att inkludera ett kontinuerligt reflektionsarbete kring ett hållbart förhållningssätt. Vi som blivande förskollärare har ett stort ansvar att rikta blicken tillbaka mot hela barnet genom att möjliggöra kontinuerliga reflektioner kring ett hållbart arbets- och förhållningssätt. Först då kan varje barn bli sitt bästa jag.

Bakgrund: Hybrida arbetsplatser är ett relativt nytt fenomen som ökar frekvent i samhället. Detta beror delvis på att organisationer strävar efter en ökad effektivitet samtidigt som de vill erbjuda sina anställda en flexibilitet. Forskning visar att enbart arbeta på distans kan ha ennegativ påverkan på den psykosociala arbetsmiljön, därav är det relevant att undersöka hur det förhåller sig kring hybrida arbetsplatser. Syfte: Studien ämnar belysa hur en hybrid arbetsplats påverkar den psykosociala arbetsmiljön. Detta kan därmed bli väsentligt för de organisationer som erbjuder sina arbetstagare möjligheten att arbeta hybrid, framförallt inom den offentliga sektorn vilket studien inriktat sig på. Således är syftet med studien att öka förståelsen kring relationen mellan en hybrid arbetsplats och den psykosociala arbetsmiljön. Metod: Genom en kvalitativ studie kunde en ökad förståelse kring hybrida arbetsplatser och deras påverkan på den psykosociala arbetsmiljön studeras. Semistrukturerade intervjuer användes för att få personliga och individuella upplevelser av respondenterna. Slutsats: Studien indikerar att vid en hybrid arbetsplats påverkar följande tre aspekter (1) social, (2) egenkontroll (3) balans, den psykosociala arbetsmiljön. En anledning hänförs till att det sker en ökad balans mellan privatliv och arbetsliv och att detta bidrar till ett ökat välmående. En hybrid arbetsplats bidrar även till att det blir enklare att anpassa och prioritera sina arbetsuppgifter vilket innebär att det kan förebygga och reducera risken för arbetsrelaterade stressmoment. / Background: Hybrid workplaces are a relatively new phenomenon which have increased frequently in the society. This is partly because organizations are striving for greater efficiency while also aiming to offer their employees flexibility. Research shows that only working remotely can have a negative effect on the psychosocial work environment, hence there is a reason to investigate how it relates to hybrid workplaces. Aim: The study aims to increase the understanding on how a hybrid workplace affects the psychosocial work environment. Thus can become an essential part for the organizations that offer their workers to work hybrid, especially in the public sector which the research focused on. Hence, the purpose of the study is to increase the understanding of the relationship between a hybrid workplace and the psychosocial work environment. Method: Through a qualitative method, an increased understanding of hybrid workplaces and their influence on the psychosocial work environment studied. Hence, semi-structured interviews used to obtain personal and individual experiences of the interviewees. Conclusion: The study indicates that in a hybrid workplace, the following three aspects (1) social, (2) self-control (3) balance, affect the psychosocial work environment. One major reason is the increased balance between private life and work life and this contributes to increased well-being. A hybrid workplace also helps to make it easier to adapt and prioritize your tasks, which mean that it can facilitate and reduce the risk of work-related stressors.

No description available.