I denna uppsats undersöks hur framställningen av svenska fotbollssupportrar sett ut mellan 1995 och 2014 i den tryckta pressen och hur denna rapportering skiljer sig mellan dags-, kvälls- och regionalpress. Ambitionen är även att ge svar på vilken påverkan åsiktsjournalistiken har haft på hur fotbollssupportrar framställts under denna tidsperiod. För att få svar på uppsatsens frågeställningar analyserades totalt 750 tidningsartiklar som publicerats i Aftonbladet, Dagens Nyheter, Expressen, Göteborgs-Posten, Svenska Dagbladet och Sydsvenskan under åren 1995, 2000, 2005, 2010 och 2014. Artiklarna valdes ut genom ett systematiskt urval och undersöktes utifrån en kvantitativ innehållsanalys. Resultatetan alyserades sedan utifrån teorier kring nyhetsvärdering, objektivitet och generalisering. Resultaten visade att 1995 var ett avvikande årtal för rapporteringen om svenska fotbollssupportrar de senaste 20 åren. Texterna från detta år var de överlägset mest negativa och minst neutrala för undersökningsperioden. Resultaten visade samtidigt att 2000 var det år som hade minst negativa artiklar men därefter sågs en ökad negativ rapportering fram till 2014. Den ökade negativa rapporteringen gick främst att hitta i regionaltidningarna Göteborgs-Posten och Sydsvenskan under denna period. Morgontidningarna i Stockholm visade på den största minskningen av neutrala texter mellan 2000 och 2014. Därtill visade resultaten att det generellt sett förekom mer åsikter i texterna om svenska fotbollssupportrar under samma period. Däremot uppmärksammades att andelen renodlade åsiktsjournalistiska texter inte ökade. Åsikterna tog alltså istället större plats i de texter som inte gick under begreppet åsiktsjournalistik.

Diss. Örebro : University, 2003.

Diss. Uppsala : Univ., 2004.

Diss. Linköping : Linköpings universitet, 2004.

Som låtskrivare är det vanligt att hämta inspiration från andra låtskrivares verk. I detta arbete undersöker jag hur min låtskrivningsprocess kan te sig om jag låter mig inspireras av andras låtar. Syftet är att undersöka hur en strukturerad analys av andras kompositioner kan användas för att inspirera låtskrivande.   Metoden har gått ut på att skriva tre poplåtar genom att hämta inspiration från fem referenslåtar. En analys av referenslåtarna har genomförts där ett antal kännetecken ur aspekterna melodik, harmonik, form, text, sångframförande och produktion valts ut. Dessa kännetecken har sedan använts i min låtskrivningsprocess.  Jag har skrivit en låt i taget och använt de kännetecken jag tyckte passade in. Avsikten har varit att varje kännetecken skulle få förekomma i någon av de tre låtarna men jag lämnade även öppet för att frångå den regeln om jag tyckte att det konstnärliga resultatet kommer vinna på det.  Arbetet har resulterat i de tre poplåtarna “Stanna kvar hos dig”, “En fuck-up som du” och “Där du måste va”. Analysen av referenslåtarna har visat på en lång rad saker som professionella låtskrivare gör för att låtarna ska bli riktigt bra, där några av de viktigaste iakttagelserna är användandet av smarta textrader och ackordfärgningar. Arbetet har också visat på verktyg för att skriva låtar såsom att skriva texter med lite mysterium i, att förstå hur en meloditon fungerar gentemot ett ackord samt hur man kan skapa en blöt respektive torr mix. Förutom verktyg har detta arbete också påverkat min låtskrivningsprocess genom att det gett mig mer inspiration att skapa musik.

This research work aims to analyze why Sweden chose to send military equipment to the Ukrainian army during Russia's ongoing invasion of Ukraine in 2022. The paper has constructed the following research question to fulfill its purpose: "How can key factors linked to "fear of abandonment theory" and "the the social construction of realism" explain that the Swedish state decided to send military equipment and equipment to the Ukrainian army during the Russian invasion of Ukraine in 2022?" The theories "fear of abandonment" and "the social construction of realism" have been operationalized to answer the research question. Theoretical key factors have been picked out which were then used to construct indicators. The indicators have then been used as analysis tools to measure whether the theories can explain how representatives of the Swedish government and the Swedish parliament motivated that Sweden should export military equipment to Ukraine in the midst of the ongoing war between Russia and Ukraine. A qualitative content analysis has been applied to two selected analysis units that can most appropriately answer the research question. Firstly, a speech by Defense Minister Peter Hultqvist and Prime Minister Magdalena Andersson has been analysed. Secondly, a parliamentary protocol containing speeches from members of parliament from all parliamentary parties regarding Sweden's arms delivery to Ukraine has been analysed. The result shows that both the Minister of Defense and the Prime Minister, as well as Members of Parliament from Sweden's two largest parties (the Social Democrats and the Moderates) claimed that Sweden should send military equipment to Ukraine because the risk that Sweden could be abandoned if an armed attack against Sweden were to occur. Furthermore, the Minister of Defense and the Minister of Foreign Affairs, as well as Swedish members of the Riksdag from i.a. Sweden's three largest parties (the Social Democrats, the Moderates and the Sweden Democrats) have claimed that Sweden should send military equipment to Ukraine because Russia poses a security threat to Sweden and Europe.

This thesis examines Folkpartiets (FP) view of the Swedish school from 1990 until 2014. During this time, the media depicts Folkpartiet (FP) as increasingly conservative. Quotes from their party programs and election manifestos during this period is analysed to try to find out if this is indeed the matter. The thesis is predominantly qualitative and both the Swedish school and Folkpartiets (FP) history is described. In the theoretical part describes also both the liberalism and the conservatism as ideologies. In terms of results it appears that Folkpartiet (the Liberal Party) has changed in a more conservative direction. Alternatively is a discussion if it can be about a more social liberal orientation instead.

Denna kvalitativa intervjustudie undersöker sex asylsökandes upplevelser av folkbiblioteken i Hultsfred och Valdemarsvik och deras integrationsprojekt ”Låna en svensk” för att bidra med kunskaper om hur folkbiblioteket kan verka som stöd under asylprocessen. Sammanfattningsvis upplevde respondenterna folkbiblioteket som en viktig resurs för att överbrygga de sociala och språkliga barriärer som de mötte i värdlandet. Folkbiblioteket utgjorde en inkluderande social arena som sammankopplade respondenterna med lokalbefolkningen och tillhandahöll språk- och informationsresurser som gjorde det lättare att hantera den nya livssituationen och motiverade dem till ett mer aktivt deltagande i lokalsamhället. Som teoretisk ansats har de asylsökandes interaktioner med folkbiblioteket analyserats utifrån begreppet socialt kapital i syfte att undersöka folkbibliotekets potential att stärka de asylsökandes förbindelser och förtroende till majoritetssamhället. Studien drar slutsatsen att folkbiblioteken bidrog till att stärka det sociala kapitalet på en mikronivå genom bibliotekariernas positiva interaktioner med respondenterna, samt genom de formella möten mellan de asylsökande och lokalbefolkningen som förmedlades via ”låna en svensk”-projektet. På en makronivå bidrog biblioteken till att generera socialt kapital genom att verka som en öppen demokratisk institution som ställer alla användare på en jämlik nivå, vilket fick respondenterna att känna sig som en del av gemenskapen i lokalsamhället.

Följande undersökning ställer sig frågan hur män i Sverige, jämfört med kvinnor i Sverige, ändrar sina politiska preferenser i samband med en förändring i civilstånd. Med förändring i civilstånd menas att en individ går från en situation där denne delar boende och/eller ekonomi med någon annan till att leva ensam, eller en förändring åt det motsatta hållet. Frågeställningen undersöks via enkätdata om var respondenten ställer sig på en politisk vänster/höger-skala samt information om civilstånd, kön och andra bakgrundsvariabler. Metoden som används för att genomföra undersökningen är fixed effects-regression. Ingen av de olika estimeringarna som har utförts tyder på att politiska preferenser ändras i samband med förändring i civilstånd.

Det övergripande syftet med den här studien har varit att beskriva, tolka och förstå fysiska planerares upplevelse av integration i den svenska planeringen. Studien genomfördes som en kvalitativ intervjuundersökning med en hermeneutisk forskningsansats. Integration är ett begrepp som är lika självklart inom den fysiska planeringen som det är svårfångat. I den här studien sker en teorigenomgång av vad integration kan innebära och på vilka olika sätt integration kan genomföras med Giddens (2006) olika integrationsmodeller. Problemet kontextualiseras genom en genomgång av svensk fysisk planeringspolicy. Det empiriska materialet består av intervjuer med två yrkesverksamma fysiska planerare som analyseras i en hermeneutisk tolkningsprocess som genomförs i två steg. Först sker en första tolkning som delar in materialet i olika kategorier som kändes relevanta i tolkningsfasen. Dessa kategorier är att definiera integration, bristande integration och dess problem, den fysiska planeringens integrationsverktyg, integration som resurs och att undvika stigmatisering. I analysens andra steg ställs två frågor som är grundade i teorikapitlet till empirin. Dessa är Vilken typ av integrationsmodell förespråkas? och Vilken typ av integration kan gynnas genom fysisk planering. Efter det kommer det sista kapitlet med slutsats och diskussion. I slutsatsen besvaras studiens frågeställning vilket är: Vilka föreställningar om integration finns det i den fysiska planeringen? och Hur arbetar de fysiska planerarna med integration? Uppsatsen avslutas med en kritisk reflektion över hur studiens frågeställning har varit relevant eller inte.