No description available.

Genom en kvalitativ studie har vi undersökt hur journalister i Sundsvall själva ser på problemet som tidigare undersökningar och studier visar, att invandrare och muslimer framställs negativt av media. Vi har genomfört samtalsintervjuer samt analyserat redaktionernas policydokument och med hjälp av dessa har vi kommit fram till att Sundsvalls tre redaktioner inte är representativa gentemot sin publik, att redaktionerna saknar kontakter och språkkunskap gentemot invandrarna i staden. Samt att de även saknar tillräcklig kunskap om det nya svenska folkets kultur och traditioner något som gör att deras rapportering av minoriteten ger en negativ bild.

Abstract   In the light of the political debate that takes place today – how refugees should be integrated into the Swedish society ­– the film Sveriges bästa svensk was created on the initiative of Arbetarnas bildningsförbund (ABF) and Studieförbundet Vuxenskolan (SV) to prevent racism and xenophobia through discussion, which the film aims to contribute with. The initiators of the film have said that it can work in multiple applications; one such area is in school. The main purpose of this study was to examine if the short-film Sveriges bästa svensk could be used as an educational tool, according to teachers, when they talk about integration issues with students. To get answers out of the investigation, qualitative interviews with teachers and students from the sixth and ninth grade were conducted. The study is based on three theoretical frameworks: the multimodal approach, which addresses how digital media has been given a greater purpose - how students' knowledge, learning and meaning evolve; the progressivistic perspective, which describes how students attain new knowledge based on specific educational activities, and finally the socio-scientific perspective, which through a teaching method called “SSI-projects” exemplifies how schools can work with social issues. The results of the study show that the teachers are positive in using Sveriges bästa svensk as a part of their education material. However, for it to have an influencing effect on students' attitudes and opinions, it should be used as a tool for discussion and/or be part of a larger project. The teachers’ statements can be linked to a progressivistic approach on teaching, and to the socio-scientific model of "SSI projects" that is based on how social issues can be explored. Furthermore, the teachers prefer to use film in their teaching because it mediates visual messages that can facilitate students' meaning, which the multimodal approach treats. The film raised new thoughts and ideas of the students through assimilation and accommodation, which can develop new insights and experiences about how society looks like.  Film as a medium, and in this case specifically exemplified by Sveriges bästa svensk can be expected to contribute to a change in society when it comes to including the broad concept of integration. Despite the values that students get from home about refugees and social issues in society, Sveriges bästa svensk has the potential to work as a tool for discussion about the issues of integration, and possibly begin to change the mindset of students. / Sammanfattning Syftet med den här studien är att undersöka huruvida lärare upplever att filmen Sveriges bästa svensk kan användas i skolundervisningen vid integrationsfrågor. Ytterligare ett syfte är att undersöka vad elever tycker om filmen och om den på något sätt har berört och givit dem en större insikt och förståelse i ämnet – detta för att se om eleverna på något vis bekräftar eller motsäger lärarnas upplevelser av filmens potential i undervisningen. Frågeställningarna är:   Hur bedömer lärare filmen Sveriges bästa svensk som resurs för undervisning om integrationsfrågor? Vilken betydelse har just mediet film i undervisning, ur lärarnas perspektiv? Vilka tankar och lärdomar beskriver ett urval elever som får se filmen?   Studien är baserad på kvalitativa intervjuer med fem lärare och fyra elever från årskurs 6 och 9. Studien utgår från tre teoretiska ramverk: ett multimodalt perspektiv, som behandlar hur digitala medier har fått en ny innebörd för hur elevers kunskap, lärande och meningsskapande utvecklas; det progressivistiska perspektivet, som beskriver hur elever uppnår ny kunskap utifrån specifika pedagogiska verksamheter, och slutligen det sociovetenskapliga perspektivet, vilket genom modellen ”SSI-projekt” konkretiserar hur skolor kan arbeta med breda samhällsproblem. Resultatet visar att lärarna är positiva till att använda Sveriges bästa svensk som undervisningsmaterial. För att den ska ha en påverkande effekt på elevers attityder och åsikter bör den användas som ett diskussionsunderlag och/eller vara en del av ett större arbete. Lärarnas utsagor kan anknytas till en progressivistisk syn på undervisningen, och till den sociovetenskapliga modell, “SSI-projekt” som bygger på hur samhällsfrågor kan undersökas. Resultatet visar att klimatet på skolan har en chans att förändras om eleverna får i grupp diskutera integrationsfrågor. Lärarna använder gärna film som undervisningsmaterial, om filmutbudet tillåter, då film förmedlar ett visuellt budskap som kan underlätta elevernas meningsskapande, vilket det multimodala perspektivet behandlar. Filmen väcker nya tankar och idéer hos eleverna genom assimilation och ackommodation (progressivistiska perspektivet) som kan utveckla nya insikter och erfarenheter kring hur samhället ser ut.   Nyckelord: Sveriges bästa svensk, integration, film, meningsskapande, lärande, kunskap

The Swedish dairy industry has undergone several restructurings over the past year adapting to a new agricultural policy of neoliberal markets. This has resulted in the decline in the number of smaller farms because of major competition with countries producing milk at a cheaper price. The purpose of this study is based on Marxist-inspired theory of value to examine how neoliberalism affects dairy farmer’s spatial production patterns in Kalmar County. The methodology consists of five semi-structured interviews with dairy farmers in Kalmar County. The results show that the supply chain does not end with the production and distribution of milk, but symbols must be added to sell the milk and it is almost essential for farmers who are forced to go that way to survive. Neoliberalism has changed farmer’s spatial production patterns in different ways. The conventional farmers have had poor profitability after quotas have been removed and are trying to convert to organic milk production or sell locally to increase profitability. Some of the farmers are limited by topography and geographical location because they do not have enough pasture and arable land to convert to organic farming or expand their operations. In order to survive the conventional famers have scaled up their production because they are trapped in the milks labor, use and exchange value. The organic dairy farmers have better profitability after neoliberalism because their earnings come from the milks symbolic value. One conclusion that can be drawn from the study is that dairy farmers have felt compelled to convert to organic production or supply to local dairies because they can take a higher price for milk by adding value through symbols. Overall the study shows that the control of the production has been transferred from farmers to consumers, and this includes EU policy and even private regulations and neoliberalism that function as structures that control farmers in this direction.

No description available.

No description available.

<p>Eftersom det i dagens samhälle blivit allt vanligare att bosätta sig utomlands ökar behoven av kunskap om kulturella möten och kontraster. Möten med andra kulturer är sällan oproblematiska då alla individer är färgade av sin ursprungskultur. En stor fördel för integrering i en ny kultur är dock att ha kunskap om sig själv och sin egna kulturella identitet. Denna kunskap kan förvärvas innan kulturmötet men uppstår även som en konsekvens av det. Syftet med denna studie var att klargöra hur man lär sig om sin svenska identitet i ett interkulturellt möte. Femton svenskar bosatta i Norge, Kina och Israel intervjuades med den situationsbeskrivande metoden ”Critical incident”. Resultatet visade att lärande uppstod efter möten med bl.a. kulturkontraster och likhetssituationer. Reflektionerna kring dessa upplevelser följde vissa mönster så att reaktionerna var starkast i början och sedan avtog med tid. Öppenhet, erfarenhet, kön och ålder verkade påverka graden av lärande.</p>

<p> Abstract</p><p><strong>Date:                                  </strong>2009-06-03</p><p><strong>Level:                                 </strong>Master thesis in Business Administration, 15 points</p><p><strong>Authors:                            </strong>Branka Milencovici            Deniz Solmaz</p><p><strong>Tutor:                                </strong>Ulla Pettersson</p><p><strong>Title:                                  </strong>The Swedish code of Corporate Governance - How the code administers in larger stock firms.</p><p><strong>Problem:                           </strong>The Swedish code follows the value of "comply or explain" when firms depart one or several rules, the reasons should be explained in the corporate report. The code does not include reasons for differences, it's up to the management themselves to take action. Is it possible to see if the code has been administered? Do differences prevent? Which are the most common? Is there any motivation?  </p><p><strong>Purpose:                           </strong>The main purpose with this essay is to study how Swedish firms administer the rules of the code in their corporate reports.</p><p><strong>Method:                            </strong>The method for this study is a deductive and qualitative approach. First we studied theory to understand the subject. Material that has been used is primary and secondary data that we later on finish with some criticism at the source.</p><p><strong>Result:          </strong>By looking at the guiding principles in the Swedish code you can see the differences in the corporate report. The most common ones are when the firms do not explain why they didn't include some information. When the firms do not give a cause of the difference you diverge from the code. In distinction can conduct in neglecting information and this is the main reason for introducing the code as a law, and it concerns all large stock firms</p>

<p>I och med det ökade intresset för aktiemarknaden har bolagsstyrning kommit att växa i betydelse. Bolagsstyrningens aktualitet under de senaste åren har lett till att principer och regler vuxit fram inom området. </p><p>Den svenska koden för bolagsstyrning publicerades år 2005 i förhoppning om att förbättra det svenska näringslivet och göra det mer attraktivt för såväl nationella som internationella investerare. De regler som koden innehåller behöver dock inte alltid följas då det finns möjlighet att avvika genom en bra och konkret motivering. Avvikelserna som uppkommer ligger till grund för syftet i denna uppsats och målet är att ta reda på vilka företag det är som vanligen avviker och vad som kännetecknar dessa samt i vilken grad avvikelserna sker. Tidigare forskning som gjorts inom området har fokuserats på de fördelar som koden föranlett för de båda parterna samt vilka avvikelser som är vanligast förekommande. I denna uppsats kommer vi således att försöka finna samband som kan ge en förklaring till de avvikelser som sker genom att definiera olika kännetecken som utmärker de aktuella företagen. </p><p>I uppsatsen har en totalundersökning gjort av alla de berörda företagen på OMX Nordic Exchange Stockholm och NGM Equity. Insamlingen av data har enbart bestått av studier i form av sekundärdata då denna ansetts mest lämplig och trovärdig.</p><p>Genom analys har samband kunnat knytas mellan avvikelser och vissa av de förklarande variabler som analyserats. Genom analysen kunde vi sedan dra slutsatsen att spridningen bland aktieägarnas procentuella röstandel, val av revisionsbyrå, typ av ägande och bransch är signifikanta för huruvida avvikelse från den svenska koden för bolagsstyrning förekommer eller ej.</p>

No description available.