Eftersom det i dagens samhälle blivit allt vanligare att bosätta sig utomlands ökar behoven av kunskap om kulturella möten och kontraster. Möten med andra kulturer är sällan oproblematiska då alla individer är färgade av sin ursprungskultur. En stor fördel för integrering i en ny kultur är dock att ha kunskap om sig själv och sin egna kulturella identitet. Denna kunskap kan förvärvas innan kulturmötet men uppstår även som en konsekvens av det. Syftet med denna studie var att klargöra hur man lär sig om sin svenska identitet i ett interkulturellt möte. Femton svenskar bosatta i Norge, Kina och Israel intervjuades med den situationsbeskrivande metoden ”Critical incident”. Resultatet visade att lärande uppstod efter möten med bl.a. kulturkontraster och likhetssituationer. Reflektionerna kring dessa upplevelser följde vissa mönster så att reaktionerna var starkast i början och sedan avtog med tid. Öppenhet, erfarenhet, kön och ålder verkade påverka graden av lärande.

No description available.

Denna uppsats behandlar argumentationen kring folkskollärarnas lönedebatt som presenteras i Svenska läraretidning år 1906. Fokus ligger på argumentationen kring löneförslaget som tidningen presenterar, vilka argument som används och vilka delar tidningen tar upp. Detta har gjorts genom en argumentationsanalys utgående från Toulmins (1958) argumentationsmodell. Utifrån denna modell har jag systematiskt gått igenom argumentationen i tidningen. De olika aktörerna har delats in i olika grupper och deras argument har lyfts fram med de underliggande värderingar som ligger i grund för deras retorik. Slutsatserna därifrån presenteras i resultat och analysdelen. Diskussionen utgår från Connells (2003) teorier om genus som system och belyser tidningens argumentation utifrån manliga och kvinnliga egenskaper och samhälleliga strukturer. Det kan konstateras att merparten av argumentationen fokuserar på olika lön till kvinnor. Argumentationen utgår från att männen har rollen som familjeförsörjare och därmed har större ekonomiska behov. Man hänvisar också till andra samtida yrken där kvinnor har lägre ställning och sämre betalt än männen. Dock finns det motstånd mot den ojämna lönesättningen. Ett flertal folkskollärarinnor med petitioner presenteras men den mest framstående är Elsa Eschelsson som framför starka argument emot den olika lönen. Slutligen kan vi se hur folkskollärarkåren i detta forum står som enad för lika lön för lika arbete och utbildning medan det från samhällets håll i stort krävs att lärarinnorna skall få lägre lön.

Musik har i århundraden varit ett uttryck för mänskliga förhållanden och relationer i samhället. Denna uppsats behandlar den brittiska och svenska punkkulturens identitetsskapande under slutet av 1970-talet. Tidigare forskning tyder på att 1970-talets punkvåg var en svårtolkad rörelse, vars attityder och aktiviteter än idag betraktas som ambivalenta av forskare runt om i världen. Huruvida punkkulturen var vänster- eller högerpolitisk, liksom sexistisk eller feministisk, är en komplex fråga. Genom att granska de båda ländernas två främsta, mest inflytelserika punkbands texter, med fokus på politik, etablissemang, upproriskhet, utsatthet och genus, skapas förståelse för budskapen som formade punkidentiteten. The Clash och Sex Pistols var de två största punkbanden i Storbritannien under 1970- talet. De motsvarande svenska banden var Ebba Grön och KSMB. Uppsatsen utgår från två frågeställningar: Vilka identitetsskapande budskap förmedlade banden genom sina låttexter? Kan man urskönja någon skillnad i förmedlingen mellan länderna?, och kombinerar den kvalitativa och kvantitativa metoden. Studiens främsta resultat är att den brittiska punkkulturen identifierade sig som upprorisk och antiauktoritär, i likhet med anarkismens ideal. Den svenska punkidentiteten formades av ett större politiskt intresse och en större politisk medvetenhet. De kulturella skillnaderna mellan länderna har haft stor betydelse för nationernas punkkulturer, där upplevelsen av utanförskap är gemensamt men beskrivs olika. Gängtillhörighet, ofta kopplat till olika etniciteter, beskrivs av de brittiska punkbanden som den största faktorn till utanförskap. Enligt de svenska punkbanden är bosatthet i förorten den största faktorn till segregation.

This BA Thesis in Journalism is a quantitative analysis of the coverage of wolves in Swedish printed media. Namely four daily newspapers, two national and two local. The two national newspapers are Aftonbladet which is a leading tabloid newspaper with national coverage and Svenska Dagbladet which is one of the two major newspapers with national coverage, as well as coverage of the greater Stockholm region. The two local newspapers are Falu Kuriren, which is located in Falun and mainly cover the province of Dalarna and Nya Wermlands-tidningen which is located in Karlstad and mainly cover the province of Värmland. These are provinces which have a large wolf population.As the work progressed we found that the newspapers have handled the coverage of the wolf in, what we believe, a good way. The use of powerful and strong words, such as “mayhem” etcetera, was low in most cases. Aftonbladet was the newspaper that had the highest percentage, in the amount of these words in relation to the amount of articles, with over 100 %.We also found that the pictures the newspapers used were mostly pictures of the people cited in the article and in when they used pictures of wolves they mainly used pictures which are to be considered as neutral. / Den här kandidatuppsatsen i journalistik är en kvantitativ analys av rapporteringen om vargar i svensk press. Nämligen fyra tidningar som ges ut dagligen, två nationella och två lokala. De två nationella tidningarna är Aftonbladet och Svenska Dagbladet, de två lokala tidningarna är Falu Kuriren och Nya Wermlands-tidningen. Under arbetets gång har vi kunnat konstatera att de fyra tidningarna har hanterat rapportering kring vargar på ett bra sätt. Användadet av värdeord, till exempel "härjar" etcetera, var lågt i de flesta fallen. Aftonbladet var den tidning där värdeord förekom oftast, procetuellt sätt fanns det minst ett värdeord per artikel. Vi kunde också konstatera att bilderna som användes i sammanhang med artiklarna till mestadels var bilder av människor som citerades i artikeln. I de fallen där det användes bilder av vargar var det bilder som vi anser vara neutrala.

Sammanfattning År 2005 infördes svensk kod för bolagsstyrning efter en rad bolagsskandaler som drabbat svensk finansmarknad. Syftet med Koden var att stärka förtroendet för den svenska kapitalmarknaden genom att förbättra bolagsstyrningen bland börsens bolag. I Koden anges ett antal punkter som ska redovisas i bolagsstyrningsrapporten. Syftet med denna studie är att undersöka hur väl bolagen redovisade dessa punkter redan i årsredovisningar från år 2003. Var det så att bolagen redan uppfyllde dessa krav skulle införandet av Koden kunna ses som en kodifiering av vad som redan var allmän praxis bland de börsnoterade bolagen i Sverige. Är det istället så att väsentlig information tillkommit i årsredovisningarna så har aktieägares kontrollmöjligheter för bolagets styrning faktiskt förbättrats. I denna studie har de bolag som skulle ha omfattats om införandet av Koden istället inträffat år 2003 utgjort underlag för undersökningen. Deras årsredovisningar har granskats för att se om den information Koden idag kräver fanns redan år 2003. Det kan konstateras att vissa förändringar faktiskt skett. Denna studie visar att graden av redovisning inte var fullständig i bolagens årsredovisningar i förhållande till vad som anges i Koden. Samtidigt var det många punkter som redan år 2003 redovisades enligt de föreskrifter som idag finns i Koden. Resultatet av denna studie tyder på att en del av Koden var kodifiering av redan allmän praxis.

Shelters and Nuclear weaponsA discourse analysis of the Swedish defense and civil defense debate during the Cold war Sweden during the Cold War set into motion one of the world’slargest civil defense policies at the time, second only to neutral Switzerland. The governments expenditure was far greater per capita than both that of USA and Soviet Union and included massive evacuation plans for Stockholm and other large cities in Sweden, with the hopeful expectation to bring down the amount of people in each of them to 15000 in case of a foreign hostile nuclear attack. The policies included construction of shelters with room for 2,5 million of about 7 million citizens in total at the time along with gasmasks for the whole population. Not only this, Sweden was considered one of the biggest military powers of that time in relation to its size and population. This brings the question what kind of discourse allowed such an expansion in military as well as civil defense?    The aim of this study is to examine what conception of a coming war was discussed in Swedish press and how it was interconnected with the defense and civil defense debate during 1954, 1960 and 1966. Using the theoretical framework of discourse analysis - including the two branches Nukespeak and Conceptual history - the study wants to bring forth firstly how the threat of nuclear war was discussed in Swedish press. Secondly if the conceptions of this future war was presented and used by a dominant group for political gains. And third, if so, what strategies was used to keep this dominance and how did this situation change as we move towards the mid 1960´s? The result is then compared with the work of other Swedish historians in the field of Cold War culture as Marie Cronqvist, Jonas Anshelm, Henrik Sjövall, Jerry Määttä and Michael Godhe to give a plausible explanation of the development.    The results show that the dominant perspective of a coming nuclear attack was built upon an authoritarian ideology with the following attributes: 1) The coming nuclear war was a terrible plague that would destroy the whole world’s civilization, even humanity as a race was threatened by it. 2) The threat of war was considered realistic and plausible. The local conflict in Scandinavia and the global conflict is also considered being one and the same which grants the Swedish military a key position in preventing the east and west superpowers from unleashing a total annihilation. 3) A requirement to be able to keep peace between the superpowers and survive the war as it is presented is that technical innovation is maintained at all costs. This is presented as a necessity given by the atomic age as a deterministic historical epoch. 4) It is possible to survive this apocalyptic war with good planning, well built shelters, a strong will of resistance to foreign power and a well equipped military.    This hegemonic perspective is maintained by methods described by Edward Schiappa and other linguistic scientists as domestication and bureaucratization, and also with a plea of a 'male' rationality, thus expelling female criticism. 1966 this hegemonic perspective is challenged and the reason of this change could be that of saturation of the concept of the atomic age and what it could bring to human civilization. Also a merging of military expertise and foreign politics could have played a part in this and a general relaxation of the superpowers foreign politics which meant that the war that was expected and planned for by the military advisers was more and more unlikely to occur.

No description available.

Det nya millenniet inleddes med en av världens största redovisningsskandaler efter avslöjanden om redovisningsfusk och bedrägerier inom bolagsjätten Enron i USA. Konsekvenserna av det inträffade blev att allmänhetens förtroende för bolagsstyrning samt för revisorer har minskat. Som en direkt följd och på väldigt kort tid införde USA hårdare lagstiftning i form av ”the Sarbanes Oxley Act” Det är en lag vars syfte är att stärka den interna kontrollen av finansiell rapportering. I Sverige har också redovisningsskandaler inträffat. En omtalad skandal är Skandiaskandalen som inträffade år 2003. Sverige införda år 2005 Svensk kod för bolagsstyrning som en konsekvens av dessa redovisningsskandaler för att återfå förtroendet för de svenska börsnoterade bolagen. Syftet med undersökningen är att beskriva om, och i så fall hur, revisorns roll har förändrats i och med införandet av Svensk Kod för Bolagsstyrning år 2005. För att uppnå uppsatsens syfte genomfördes en enkätundersökning där enkäten har skickats till revisorer som jobbar i de fem största revisionsbyråerna i Sverige. Därefter har slutsatsen dragits om förändringar i revisorns yrkesroll efter implementeringen av Koden. Slutsatsen av denna undersökning är att de tillfrågade revisorerna är positivt inställda till införandet av Svensk kod för bolagsstyrning. De anser att deras yrkesroll i bolagsstyrningsprocessen inte har förändrats mycket efter införandet av Koden. Koden har lett till ett ökat intresse och fokus för frågor gällande intern kontroll och bolagsstyrning vilket är bra enligt revisorerna. De anser också att högre krav ställs på deras kompetens och utbildningsnivå inom området genom Kodens införande.

Syftet med vår uppsats är att jämföra lärares syn på auktoritet i förhållande till genus mellan en mångkulturell skola och en svensk homogen gymnasieskola. Hur ser lärarna på förhållandet mellan auktoritet och genus och upplever de att det finns skillnader mellan dessa begrepp vid jämförelse mellan skolorna? Vi menar att det finns en större variation bland elever beroende på kultur och etnicitet i den mångkulturella skolan än den svenska homogena skolan, där kulturen främst representeras av elever med etniska svensk bakgrund, därav ordet homogen. Begreppet genus handlar om en social konstruktion, där individer tillskrivs olika normer och sätts i olika fack beroende på sitt biologiska kön. Vår undersökning baseras på kvalitativa intervjuer med en manlig och en kvinnlig lärare från vardera skola. Resultatet analyseras med hjälp av intersektionalitetsperspektivet, där genus, auktoritet och etnicitet samt olika institutioner tillskrivs olika makt, vilket får konsekvenser för läraren som individ. Vår analys av empirin visar att ämneskunskap, social förmåga och respekt är viktiga egenskaper för lärares auktoritet i klassrummet. Den stora skillnaden mellan skolorna handlar om betydelsen av ordning och reda, fostringsuppdraget, skillnaden mellan genus samt synen på auktoritet. Dessa faktorer har större betydelse i den mångkulturella skolan än i den svenska homogena skolan. Ytterligare skillnader handlar om att lärare som arbetar i den mångkulturella skolan möts av fler utmaningar i sin lärarroll än lärarna i den svenska homogena skolan. Det kan exempelvis handla om variation i elevernas kunskapsnivå och användandet av olika pedagogiska metoder. Med vår uppsats önskar vi problematisera begreppet auktoritet och genus i förhållande till två olika socio-ekonomiska skolor med olika elevunderlag. Vi vill tillföra ett inlägg i diskussionsdebatten om den mångkulturella skolan där tidigare forskning inte ägnat något anmärkningsvärt intresse för auktoritet ur den synvinkel som vi problematiserar ämnet här. Det är vår förhoppning att denna uppsats väcker intresse för våra kategoriers betydelse och  skillnader som kan finnas mellan skolor i dagens samhälle som en grund för framtida forskning.