Den här etnologiska uppsatsen undersöker hur Ikea och Volvo reproducerar en svensk identitet genom sin marknadsföring. Detta görs genom en semiotisk innehållsanalys av två reklamfilmer från 2013 och 2014 från Volvo, samt genom fältobservationer på Ikeas varuhus i Kungens Kurva, Stockholm. Uppsatsens teoretiska utgångspunkter bygger på Stuart Halls resonemang kring representationer, samt tidigare forskning kring nationell identitet. I den semiotiska innehållsanalysen undersöks hur varumärkena använder sig av tecken, symboler och ikoner som fungerar som representationer av en svensk identitet, representationer som är budskapsbärare av normer, värderingar och mening. Undersökningen visar att varumärken som Ikea och Volvo upprätthåller, reproducerar och konstituerar en föreställning om en svensk identitet och därmed även den nationella gemenskapen.

This thesis is a study of the indicated connection between degree of market orientated solutions and range of formal actions against corruption in Swedish municipalities. The indicated connection points in the direction that municipalities with a high degree of market orientated solutions have a higher range of formal actions against corruptionthan municipalities with a low degree of market orientated solutions. In this thesis the indicated connection is studied by analyzing documents fromand interviewing representatives of two Swedish municipalities with differentdegree of market oriented solutions; Botkyrka municipality representing a lowdegree and Nacka municipality representing a high degree. The results of analyzed documents and interviews show the range of formal actions taken against corruption by the municipalities.The empirical results of this thesis is that Nacka municipality have a higher range of formal actions against corruption than Botkyrka municipality has, a result which corresponds with and confirm the indicated connection between high degree of market orientated solutions and high range of formal actions against corruption.

Uppsatsen handlar om den historiska debatten hur Göteborgs stadsteater kom till. Med stadsteaterns placering vid Götaplatsen med konstmuseum, konsthall och konserthus innebär det en mycket central och betydelsefull plats i Göteborg. Uppsatsen behandlar svårigheten att anpassa teatern till denna kulturella plats. Därför ingår en kort historik om Götaplatsen. Undersökningen tar upp arkitekten Carl Bergsten som ritade teatern i samarbete med regissören och scenteknikern Knut Ström. En kort beskrivning av teaterns exteriör och interiör samt scenteknik tas upp för att belysa avsikterna med teatern och dess samspel med omkringliggande byggnader. Uppsatsen behandlar vidare debatten mellan Göteborgs teaterförening, donatorer, Lorensbergsteaterns ledning och Göteborgs stadsfullmäktige samt dagspress och fackpress. Slutligen har en mindre enkät och personliga intervjuer gjorts med olika personer som berörs av teatern.

Diss., Linköping : Linköpings universitet, 2007.

Diss. Stockholm : Univ., 2004.

Syftet med det här arbetet är undersöka Sveriges parlamentariska system som präglats av minoritetsstyre och att ta reda på och förklara vad det var som låg till grund till att Decemberöverenskommelsen kunde bildas under regeringskrisen efter valet hösten 2014. Metoden som har använts under arbetet är kvalitativ metod, med inriktning på processpårning. Materialet som har använts är olika artiklar där personer som varit av betydelse för Decemberöverenskommelsen har uttalat sig om den. Decemberöverenskommelsen bildades efter en stor regeringskris i Sverige, den ledde till att avstyra krisen. Decemberöverenskommelsen innebar att den regeringskonstellation som samlade flest antal röster skulle få sin statsministerkandidat framröstad i riksdagen. Tanken var att Decemberöverenskommelsen skulle leda till att det skulle bli lättare att regera i form av en minoritetsregering vilket har varit vanligt i den svenska historien. Decemberöverenskommelsen blev dock ett fiasko den lyckades bara hålla i 9 månader och den fick utså hård kritik från framförallt politiker inom Alliansen som till exempel moderaten Finn Bengtsson. I det här arbetet kommer Decemberöverenskommelsen att förklaras, vad det var som låg bakom att den bildades och varför den upplöstes. Decemberöverenskommelsen är en form av att gå från förtroende till tolerans i riksdagen där oppositionen släpper fram regeringens budget. Det finns liknande händelser i den svenska politiska historien som till exempel Kohandeln mellan Bondeförbundet och Socialdemokraterna på 1930-talet. Det som går att konstateras är att Alliansen var den stora förloraren i och med överenskommelsen, de hamnade i ett läge där de varken satt i regeringen eller för den delen agerade som en riktig opposition.

Denna uppsats syftar till att undersöka hur gestaltningen av de amerikanska presidentvalen 1860 och 1960 tog sig utryck och förmedlades i de svenska tidningarna Aftonbladet, Göteborgs Handels- och sjöfartstidning och Expressen. De tidningar jag valt har tydliga politiska inriktningar, då jag vill med min undersökning se om tidningarnas ideologi påverkade deras rapportering av valen. Valet 1860 är det Aftonbladet och Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning som undersöks. Under denna tid var de båda liberala tidningar. Till valet 1960 byts Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning ut mot Expressen då Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning hade tappat sin plats som en av Sveriges mest inflytelserika tidningar. År 1960 hade inte Aftonbladet längre en liberal inriktning utan var nu socialdemokratisk. Däremot var Expressen liberal. I undersökningen används en kvalitativ komparativ textanalys för att granska tidningarnas artiklar. Teorin som studien använder är gestaltningsteorin såsom Jesper Strömbäck förklarar den. Uppsatsen kommer titta främst hur kandidaterna, sakfrågorna och bilden av USA beskrevs i tidningarnas rapportering. Undersökningen visar att i båda valen rapporterar alla tidningar utifrån en politisk agenda där de gestaltade en av kandidaterna och hans politik som mer positiv medan den andra kandidaten och hans politik gestaltades som mer negativa. De skillnader som fanns i rapporteringen mellan valen berodde främst på den teknologiska och politiska utvecklingen som skett under de åren som skilde mellan valen. Men jag kunde även se skillnader i hur de gestaltade de olika kandidaterna i sina artiklar.

This essay examines the eschatology expressed by authors of sermon preparation texts in the publication Svensk kyrkotidning. The essay contains an analysis of the texts with a method which is in part constructed by me, but it contains concepts of contextual analysis. For the analysis three main concepts is used and defined. The concepts I use and construct for this analysis is in Swedish called tankefigurer which translates as figures of thought. The first one I call the doctrine which contains teaching of the last time and the last things. It is also mainly an individualistic perspective. The second figure of thought is called visions of future which contains thoughts of how the future will become and how we should build the kingdom of God. The thoughts of the future are based upon what we can see and calculate right now. It also contains a communal perspective. The third figure of thought is called the ferment and contains thoughts of God as omnipresent and perspectives that are somewhat cosmic. It also sees the future as coming and somehow unexpected, and not as something you can calculate out of the present.                       The purpose of the essay is to see how the figures of thought is expressed, and in what extent sermon preparation texts also contains enviromental issues. The enviromental issue is currently expressed by the bishops of the church of Sweden in a letter called “Ett biskopsbrev om klimatet” and enviromental issues are also connected to eschatology. The conclution of this study is that the authors of the sermon preparation texts seldom speaks of enviromental issues and that they seldom use the figure of thought that contains doctrine. They often use the ferment and thoughts of God as omnipresent, perhaps to avoid the doctrine, and often use the vision of the future as something we are responsible to do. We, that is humans, are responsible to build relations with eachother and with God.

Syftet med detta projekt är att beskriva den process det innebär att hitta och förverkliga mitt eget sound som låtskrivare, producent och artist. Jag ska göra ett album med 11 spår, och texterna ska vara på svenska. Efter att jag skrivit fem av låtarna valde jag projektnamnet ”Singel” eftersom låtarna handlar om kärlek, och är skrivna under tidsperioder då jag har varit singel. Jag har valt att dela in begreppet sound i olika delar, som melodispråk, textens innerbörd, produktionens olika beståndsdelar, instrumentering, val av mjukvaror, samt vilken musik man inspireras av och vanligtvis lyssnar på. Jag började med att skriva texterna, och sedan producerade jag i de flesta fallen parallelt med att jag skrev melodierna. Mina texter är ganska raka och tydliga, jag gillar att beskriva händelser och personers sätt att vara och agera i olika situationer och relationer. Melodierna innehåller ofta språng, och ibland oväntade toner. Demoproduktionerna blev elektroniska, och bestod av synthar och trumsamplingar, det vill säga inga organiska instrument förekommer. Jag bjöd in en jury på fyra personer för att få feedback, och då föreslog en av dem att jag skulle anlita musiker och få in riktiga instrument i produktionerna. Detta ledde till att gitarr och trummor spelades in, vilket var en väldigt stor förbättring. Kombinationen av det elektroniska och det organiska skapade den balans som jag sökte. Efter studioinspelningen var det lättare för mig att höra vad som behövde läggas till för att fullborda produktionerna. Nu när alla låtar och produktioner är klara, skulle jag säga att min genre är svensk indiepop, med influenser från Veronica Maggio och Hanna Järver.

The post-war programme of the labour movement was developed in 1944 and presented at the Congress of the Social Democratic Workers' Party in the same year. The programme had an impact on policy at the central level in the post-war period. Some fundamental reversals from previous Social Democratic Party programs, such as the view of private property rights, made an impact in Swedish welfare building. The economic efficiency and allocation of resources came into focus and socialization was given a subordinate role. At the central and state level, the impact of the post-war programme was relatively clear, but the question then becomes whether the programme made any impact at the local level within the labour movement? That question is the basis for the purpose of my inquiry, how does the post-war programme ground the labour movement at the local level? By examining the protocols and annual reports of Skara's Labour movement 1945-1955, and by coding and categorisation on the basis of the three main areas of the post-war programme, which are divided into 27 points contained in the programme, I have found some overreassuring rhetorical approaches and political expressions of will. In general, the distribution issue can be seen as one of the most important goals for local labour movement. This includes demands for increased wages, discussions about industrial democracy, insurance for loss of income and working conditions in the workplace. Whether the labour movement's post-war programme has affected the local trade union movement in Skara, there may be divided opinions about. However, the empirical material can give indications that there is a rhetoric and a mindset that is consistent in many parts.