I detta arbete inventeras och undersöks retorikbegreppets användning i Svensk Juristtidnings 100-åriga historia. Arbetet använder sig av ett tredelat retoriskt begrepp (rhetorica studens, docens och utens) för att studera retorikbegreppets innebörd i olika tidsperioder. Arbetet lägger också fokus på hur slutanförandet i den svenska rättsprocessen har diskuterats. Anledningen bakom detta fokus är slutanförandets minimala rättsliga reglering, och genom detta en öppning för det retoriska. Slutanförandet – eller pläderingen som den också kallas – kan beskrivas som det sista yttrandet i rättegången för att övertala eller övertyga domarna.  Exempel på frågor som diskuteras och besvaras i artiklarna är följande: hur har de svenska juristerna sett på retoriken? Är retorik/vältalighet något som bör finnas i rättsalen? Kan retoriken anses vara vetenskaplig? Behövs retoriken inom juridiken?

No description available.

No description available.

There is a big housing shortage in many municipalities in Sweden. It has become more visible in relation to an increased reception of migrants. A residential is a social right in Sweden and therefore it is important to solve this situation. But how are the municipalities going to do it? The aim of this thesis is to examine how the public municipality sector of Umeå, Skellefteå, Piteå and Luleå are planning for new arrivals to enter the housing markets. The study is about to identify how the public sector of the municipalities strategic and concrete are working and if there is any differences between the municipalities. The Swedish housing policy is affected from different laws and path dependence. The 1th of mars 2016 a new law was implemented. It is named “bosättningslagen” and determines how many new arrivals each municipality in Sweden is about receive each year. Because of the complex housing stock, few municipalities were able to receive new arrivals earlier. But now the municipalities have to solve the shortage of housing to be able to settle the assigned number. To be able to answer the aim, semi structured interviews with workers at each municipality are made with the purpose to get a deeper understanding about the topic and how they work with the question. The result shows that there is an increased need for collaboration within the public sector and also with actors from outside to come up with short- and long term solutions for the current housing shortage in context to the receiving of new arrivals.

<p>Abstract</p><p>Equality between donor and receiver, a study about equality in the Swedish aid politics 1960 – 2000.</p><p>Essay in political science, C-level, at Karlstads University, by Britt-Louise Orrmalm Karlsson. Spring 2006. Tutor: Hans Lödén.</p><p>Sweden has a history as an official aid donor since 1950. The development cooperation has changed through the years in accordance to the Swedish policy and the politics. Today the aid politics are called “development cooperation” and should be more like a partnership than a relation with a donor and a receiver. According to an article in the magazine Omvärlden, describes foreign aid project is dealing with a communication problem. The author of the article writes that this is a problem in attitude, that we in the west as a donor giver, still see us as those with knowledge and skills. The purpose with this essay is to examine in which extension the Swedish development cooperation has change to be a more equal relation between aid donor and aid receiver. This is conducted by help from John Lockes theory of equality as non-domination, as it is understood by R J Arneson. I have composed three components in order to apply equality in this study, this are dialogue, reciprocity and respect.</p><p>My study has focused on equality in Swedish aid politics between 1960 and 2000. The empirical material is examined and analysed according to these variables. In three aid projects where Sweden is a donor, initiated in 1977, 1995 and 2000, I have studied equality in the components dialogue, reciprocity and respect in order to see if there have been any changes.</p><p>The result in my study indicates that equality in the development cooperation has change between 1960 and 2000. All three variables, dialogue, reciprocity and respect have increased according to my findings. But my study is not enough to say something about equality in the communication and attitude in the actual meeting between people from the donor country and the country receiving aid. An essay with this intention needs a different approach with interviews with people from both countries.</p>

<p>Telemarknaden i Sverige har under de senaste åren ställts inför nya utmaningar som inte bara är ett resultat av avregleringen utan även av kundernas ökade krav på produkter och tjänster. Överlevnaden för den före detta monopolisten beror på hur väl de kan tillgodose kundernas krav och aktivt bemöta de övriga aktörerna i branschen. Därmed blev frågeställningen att undersöka vilka faktorer som är väsentliga för att de före detta monopolistiska företagen ska kunna överleva på dagens marknad och syftet med arbetet blev att utvärdera och analysera denna strategiska process.</p><p>Vi har valt att göra en kundundersökning med syfte att kunna besvara vår problemställning och därmed valdes kundperspektivet. Med tanke på att Sverige bara har ett teleföretag som har blivit avreglerat, nämligen TeliaSonera, blev det naturligt att vi utgick ifrån just detta företag. Kundundersökningen gjordes med privatkunder i åldern 20 – 50 år.</p><p>För att kunna ställa relevanta frågor i enkäten gjorde vi en omfattande förstudie som inkluderade artiklar i dagspress, offentliga rapporter och tidigare undersökningar, samt ett samtal med TeliaSoneras marknadsanalytiker.</p><p>Det som vi kom fram till i vårt arbete är att om ett företag ska kunna överleva på en konkurrensutsatt marknad borde det ha både hög marknadsfokus och hög kundfokus. För att uppnå denna kombination krävs det att företaget är medveten och uppmärksam på vad som händer på marknader, hur konkurrenterna agerar, teknologiska utvecklingen och samtidigt ha kunden och dess önskningar och krav i centrum.</p>

<p>Syftet med uppsatsen är att undersöka hur man inom affärslivet i Norge och Sverige hanterar och uppfattar tidsdimensionen och försöka belysa om detta har effekt på det subjektivt upplevda samarbetet. Ett antal människor på ledningsnivå inom norsk-svenska bolag har deltagit i studien, som har omfattat enkäter, ”Cottle-tester” och intervjuer.</p><p>Respondenterna har först fått ge uttryck för sin bild på sig själva och därefter hur de uppfattar ”motparten” med hänsyn till tidsaspekten. Sedan mättes den beroende variabeln, det upplevda samarbetet, med en enkät. Resultaten visade att den bild man har av sig själv inte alltid stämmer överens med den bild motparten har, dessutom verkar norrmän vara något mer positiva i sin syn på samarbetet med svenskar än tvärtom. Både N och S visade att de var mer inriktade på framtid och nutid än förtid, men det fanns en skillnad mellan grupperna när det gällde förtid. Det fanns också en skillnad mellan grupperna när det gällde inställningen till att vara punktlig, och hålla sig till fastlagda planer, där den svenska gruppens poäng var högre än den norska gruppens poäng. Intervjuerna visade att det finns en önskan om att vara bättre förberedd inför mötet med ”grannarna”, något som gällde särskilt de svenska respondenterna. Många respondenter var engagerade och delade med sig av sina erfarenheter, vilket tyder på att ämnet upplevs som angeläget.</p>

Syftet med föreliggande studie är att studera en svensk skola utomlands och dess mellanstadielevers och lärares upplevelser av den thailändska religionen. Uppsatsens frågeställningar: · Hur upplever eleverna att de påverkas av att gå i en svensk skola utomlands? · Hur beskriver lärarna att de arbetar med undervisningen i religion på en svensk skola utomlands? · Hur upplever eleverna den thailändska religionen i skolan? Finns det några likheter eller skillnader, enligt lärare och elever, med svenska skolan hemma, när det gäller religionsundervisningen? Resultatet av undersökningen visade att eleverna uppskattade den lärarledda tiden som de tyckte var möjlig i större utsträckning på skolan utomlands. Undersökningen visade även att lärarna upplevde att det fanns många likheter med religionsundervisningen i Sverige såsom kursplaner och ämnets innehåll medan de ansåg däremot att det som skiljde dem åt var möjligheten till mycket mer studiebesök och möjlighet till lärarledd tid på skolan i Thailand. Eleverna upplevde buddhismen på olika vis och med olika djup kunskap beroende på hur länge de varit på plats i Thailand.

Introduktion: Sverige är idag ett mångkulturellt land där en stor del av befolkningen har utländsk bakgrund. Flera av dem skattar sin munhälsa sämre än personer födda i Sverige och besöker tandvården mer sällan, trots att tandvårdsbehov finns. Genom att beskriva vilka faktorer som påverkar upplevelsen av svensk tandvård hos individer med utländsk bakgrund kan förståelsen för hur den upplevs öka. Syfte: Att beskriva faktorer som påverkar upplevelsen av svensk tandvård hos individer med utländsk bakgrund. Metod: Kvalitativ studie med enskilda intervjuer i en stad i Mellansverige. Urvalet bestod av fyra vuxna informanter i åldrarna 25-50 år med utländsk bakgrund. Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Fyra huvudkategorier framkom vilka var bemötande, kommunikation, tandvårdsorganisation och vårdkvalitet. Bemötandet upplevs som professionellt, dock förekommer vissa motsättningar i patientmötet. Kommunikationen mellan personal och patient upplevs som god men information på andra språk än svenska efterfrågas. Gällande tandvårdsorganisation anses svensk tandvård som dyr och tidskrävande. Den svenska tandvården håller dock en god vårdkvalitet. Konklusion: Bemötande, ekonomi, kommunikation och vårdkvalitet är faktorer som påverkar upplevelsen av svensk tandvård hos individer med utländsk bakgrund. I de flesta fall var upplevelsen positiv men informanterna framförde vissa brister.

Studiens övergripande syfte är att undersöka hur formativ bedömning används vidlaborationer i biologi på gymnasiet, i Sverige och Island.För att uppnå dessa syften har jag använt mig utav semistrukturerade intervjuer med sexlärare; tre svenska och tre isländska. Intervjuerna visade att isländska lärare tolkade begreppetformativ bedömning lite snävrare än de svenska. Lärarna använde formativ bedömning ivarierande grad. Sammanfattningsvis kan de skillnader som observerades inte förklarasutifrån lärarnas olika nationalitet eller utbildning om formativ bedömning. De två lärare sominte upplevde hinder i att arbeta enligt ett formativt arbetssätt var de lärare som hade kortastarbetslivserfarenhet.Svenska lärare berättade att deras syn på laborationens syfte och bedömning baseras påämnesplanen och kunskapskraven medan isländska lärare baserar sin åsikt till största delen påsin erfarenhet. Detta kan bero på skillnader mellan svenska och isländska styrdokument.