No description available.

<p>Denna uppsats handlar om bruket av och attityden till dialekten gotländska. De 58 informanterna är elever som går i första ring på Richard Steffengymnasiet i Visby och de har deltagit i undersökningen genom att de har svarat på en enkät. Uppsatsen utgår främst från FUMS-rapporten ”Vi har inte lust att prata nån jäkla rikssvenska!” från 1981. I jämförelse med den visar resultatet att dagens gotländska ungdomar på det hela taget inte har samma kunskap om och är lika stolta över sin dialekt.</p>

Syftet med studien var att undersöka elevinflytande i gymnasieskolan. Den empiriska undersökningen kom att beröra några elevers upplevelser av sitt inflytande i skolan över lag, men också elevinflytande över ämnena psykologi, samhällskunskap och svenska samt de specifika områdena innehåll, läromedel, arbetssätt, läxor och prov inom dessa ämnen. Fokus låg även på elevernas syn på eget ansvarstagande. Studien baserades på följande frågeställningar: Hur yttrar sig eventuell variation mellan några elevers upplevelser av elevinflytande och ansvarstagande i skolan? Hur yttrar sig eventuell variation mellan dessa elevers upplevelser av elevinflytande över sin utbildning inom psykologi, samhällskunskap och svenska? Metodologiskt användes en semistrukturerad intervjumetod, och urvalet bestod av tre grupper (psykologi, samhällskunskap och svenska) med fem gymnasieelever i varje grupp. Fokusgruppsintervjuerna pågick i mellan 25 och 40 minuter och behandlade följande teman: ” klassråd”, ”elevinflytande”, ”hinder för elevinflytande”, ”möjligheter till elevinflytande ”, ”elevinflytande över ämnet”, ”elevinflytande över innehåll”, ”elevinflytande över läromedel ”, ”elevinflytande över arbetssätt”, ”elevinflytande över läxor”, ”elevinflytande över prov ” och ”ansvar”. Resultatet som analyserades med utgångspunkt i hermeneutik indikerade främst att grad av elevinflytande inte berodde på ämnet utan snarare på läraren. Resultatet visade därtill att eleverna inte fick påverka sin utbildning i den mån de hade rätt till. Dock ansåg samtliga grupper att det, trots bristande elevinflytande, fungerade bra med de arbetssätt som tillämpades. Diskussionen berörde ”elevinflytande och demokrati”, ”hinder och möjligheter för ett ökat elevinflytande”, ”elevinflytande över ämnet”, ”elevinflytande över innehåll”, ”elevinflytande över läromedel”, ”elevinflytande över arbetssätt”, ”elevinflytande över läxor och prov” samt ”ansvar”. Nyckelord: elevinflytande, ansvar, psykologi, samhällskunskap, svenska / Examensarbete är skrivet under kursen Allmäntutbildningsområde 61-90 hp

Undersökningens syfte är att få vetskap om hur rollspel används i svenska som andraspråksundervisning på sfi och hur lärare i ämnet ser på användandet av rollspel i undervisningen. Undersökningen är av kvalitativ karaktär och syftar till att ge inblick i det undersökta fallet och inte att ge någon generell bild av verkligheten. För att få svar på frågeställningarna som undersökningen bygger på användes den vanligaste datainsamlingsmetoden, nämligen intervju. Undersökningen gjordes med hjälp av fyra informanter som alla arbetar på sfi. Resultatet av undersökningen är att de intervjuade lärarna är mycket positivt inställda till rollspelsanvändande i undervisningen och att de använder sig av det i många olika moment i sin undervisning, men främst när de vill öva de olika genrerna som man använder språket inom i olika vardagssituationer.

Det här examensarbetet har haft som syfte att undersöka hur Vägverket Region Mälardalen kommunicerar i sina svarsbrev (med brev avser jag både brev och mejl). Till grund för arbetet har jag använt brev från avdelningen Kundbehov och Planering på Vägverket Region Mälardalen. Jag har utgått från ett hermeneutiskt synsätt, där jag själv tolkat mina resultat. Mina plattformar har varit informationsdesignteorin samt den närliggande stilistiska språkliga teorin. För att komma fram till mitt resultat har jag gjort en förstudie i form av en enkel brevintervju på fyra av de personer som besvarar brev på Vägverket Region Mälardalen. I intervjun framgick att personerna överlag inte ser några specifika problem med att besvara breven. Jag har även gjort en enkätundersökning på ett urval av de personer som kontaktat Vägverket via brev eller mejl. Undersökningen berörde: språklig nivå, ton, krav på förkunskaper, utförlighet samt handläggningstid. Resultatet visade att Vägverket Region Mälardalen överlag får höga betyg av de 32 som svarade på enkäten. Jag har även gjort två textanalyser, en ytligare variant på 18 svarsbrev samt en grundligare variant på sex svarsbrev. Utifrån mina textanalyser har jag kommit fram till flera tydliga drag hos svarsbreven, vilka kan förbättras för att uppnå god informationsdesign och god stilistik. Det visade sig att språket i svarsbreven innehåller många nakna substantiv, många substantiv istället för verb (så kallad substantivsjuka), många passivkonstruktioner och långa sammansättningar. Vidare är meningarna ofta väldigt långa. Språket innehåller även en hel del ord som skulle kunna bytas ut mot en lättare synonym, och även en del ord som är specifika inom Vägverket och därför främmande för utomstående. Slutligen tenderar Vägverket Region Mälardalen att linda in svaren på frågorna och skriva dessa i slutet av breven. Några av de saker som går att förbättra i Vägverket Region Mälardalens svarsbrev, har jag förutom i denna c-uppsats, redovisat i en tillhörande checklista. Checklistans syfte är att vara en lättillgänglig hjälp för dem som arbetar med att besvara brev inom Vägverket Region Mälardalen. Man kan se checklistan som en mycket kortfattad version av textanalysernas resultat.

Under den verksamhetsförlagda utbildningen har vi anat en obalans i det internationella perspektiv som elever får i svenskämnets litteraturundervisning. Vi anser att om elever får läsa litteratur även från den icke västerländska kultursfären kan de få en ökad förståelse för människor med annan kulturell bakgrund. Genom att använda sig av ett balanserat mångkulturellt perspektiv i litteraturundervisningen ges elever en möjlighet att medvetandegöra den egna och andras identiteter, lära känna andras världar och på så vis komma bakom stereotypa bilder av människor. Att se om, och i så fall hur, globaliseringen av världen och det mångkulturella samhället avspeglas i svenskämnets litteraturundervisning. Vi har utgått från ett kvalitativt perspektiv i vår forskning. Vi har använt oss av såväl kvalitativ som kvantitativ metod när vi intervjuat lärare och genomfört enkätundersökning med elever på grundskolans senare år och gymnasieskolan. Av globaliseringen av världen och det mångkulturella samhället ser vi inte många spår av i svenskämnets litteraturundervisning. Orsakerna till detta är bl.a. lärarnas bristande utbildning inom mångkultur och icke västerländsk litteratur. Ytterligare orsaker kan vara kurs- och läroplanernas utformning. Vi anser att de inte är tillräcklig tydliga när det gäller att föra in ett balanserat mångkulturellt perspektiv. Men den största bristen tycks ligga på samhället som inte i tillräckligt hög grad prioriterar frågan.

No description available.

The topic of this thesis is book reviewing in Sweden with a focus on three years: 1906, 1956 and 2006. By describing and analysing the critical reception of literature in these periods, the thesis aims to increase the knowledge and understanding of literary critical discourse and the function and power of the literary review in the past and today. The theoretical approach is inspired by Michel Foucault’s concepts of discourse and power. In particular, the thesis addresses the issue of norms in relation to literature and literary criticism by studying how criticism is written, by whom, on what, where and how much. The study, which is partly sociological and partly text analytical, is based on a systematically chosen sample of book reviews – altogether 200–300 reviews per year. The thesis maps out the publication forms for literary criticism each year as well as the changes that the critical community has undergone. It shows a movement from the often extensive, yet occasional and seasonal, literary reception in 1906, to the establishment of separate cultural sections in the newspapers of 1956, and the signs in 2006 that the threat from the new media has led to a state of crisis in the daily criticism. Regarding the critical community, a major change was the gender distribution, which showed that there were almost exactly as many women as men reviewing and being reviewed in 2006. A commonly held view is that contemporary criticism does not have the same high quality as it used to and that the space for literary criticism has been considerably reduced. One part of the study is therefore a quantitative comparison of the reviews and reviewers of each year at group level. The comparison shows, for instance, that the reviews in 2006 were indeed much shorter than a hundred years earlier, but the length of articles had already decreased in 1956. In fact, the average length per reviewed work was not shorter in 2006 than in 1956. In the text analysis, norms of evaluation, recurring themes, the role of the critic and approaches to reading are examined as a discursive text system. The aim is to show how these norms embody orders of critical discourse and how some reading approaches were privileged in the reviews while others were more or less ruled out. The analysis also reveals that the critical discourse both influences and is influenced by the discourses of closely related disciplines, such as journalism, academic criticism, and – of course – literature itself.

Denna rapport ska ses som en förstudie kring metoder för insamling av information över besökarna vid Svenska Skidspelen samt för att uppskatta Skidspelens ekonomiska betydelse. Resultaten baseras på insamlat material via enkäter till besökare till Skidspelen 2012. Totalt 404 svar i enkätform från besökare inom området samt från bil och bussåkande besökare har använts i analysen. Därutöver intervjuades 718 besökare vid entrén om ålder, bostadsort, vistelselängd samt färdmedel till evenemanget.   Rapporten innehåller uppskattningar av Skidspelens ekonomiska betydelse med hjälp av flera typer av modeller; turism-, boende- samt ålderssegmenteringsmodell. Resultat från studien visar att engångs­kostnader för boende, resor och biljett kunde uppskattas relativt bra, medan konsumtion under dagen inte fångades tillräckligt bra i någon modell. Resultaten från studien visar också att en försiktig uppskattning av Skidspelens ekonomiska betydelse mätt som direkt konsumtion kan sägas ligga mellan 14 - 18 miljoner kr för år 2012.   För att få ett mer korrekt resultat vid eventuella vidare studier eller vid studier av Skid-VM 2015 i Falun så bör en samhällsekonomisk välfärds analys göras för att inkludera samtliga effekter. Beräkningen av Skidspelens ekonomiska effekt skulle kunna göras mer precis genom att tillfråga ett större urval av besökare samt utveckla insamlingen av data över besökarnas totala konsumtion kopplat till besöket vid Svenska Skidspelen.

I denna studie analyseras vilken ämnessyn som kommer till uttryck i kursplaner i svenska utgivna mellan år 1962 och 2011. Detta görs genom två separata delstudier. Den ena delstudien kategoriserar kursplanernas formuleringar utifrån utbildningsfiolosofierna essentialism, perennialism, progressivism och rekonstruktivism. Den andra delstudien utgår istället från svenskämnesuppfattningarna svenska som färdighetsämne, svenska som litteraturhistoriskt bildningsämne, svenska som erfarenhetspedagogiskt ämne samt svenska som personlig utveckling. Analysen visar hur synen på svenskämnet förändrats över tid då utvecklingen inom utbildningsfilosofier gått från en essentialistisk syn i Lgr 62 och Lgr 69, via en rekonstruktivistisk ämnessyn i Lgr 80, genom en mer inkonsekvent syn på svenskämnet i Lpo 94 och slutligen åter till en progressivistisk syn på svenskämnet i Lgr 11. Analysen utifrån svenskämnesuppfattningar visar hur ämnessynen gått från att handla främst om ett färdighetsämne i Lgr 62 och Lgr 69, till att markant skifta till ett erfarenhetspedagogiskt ämne i Lgr 80, via en jämn blandning av ämnesuppfattningarna i Lpo 94 tillbaka till ett mer erfarenhetspedagogiskt ämne i Lgr 11. Ämnessynerna som kommer till uttryck i kursplanerna i svenska har alltså varierat kraftigt över tid. Det har inte varit en jämn utveckling från en ämnessyn till en annan. Båda analysverktygen visar istället hur ämnessynerna har rört sig fram och tillbaka för att slutligen landa i en syn på svenskämnet som något som ska ta tillvara på och utgå från elevernas erfarenheter samtidigt som eleverna ska förberedas inför en framtid som aktiva samhällsmedborgare.