Sammandrag Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur mycket och på vilka sätt nyanlända ungdomar motiveras till att studera svenska som andraspråk samt att se om motivation och mål korrelerar med språkfärdighet.  För att få svar på forskningsfrågorna valdes en kvantitativ metod i form av en enkätundersökning och ett språkfärdighetstest (Swedex). Enkätfrågorna formulerades i tre kategorier; integrativ motivation, instrumentell motivation (Gardner 1972) och effektiv målsättning (Locke 1996). Undersökningen utfördes på en Språkintroduktion och 23 elever deltog. Datan sammanställdes och medelvärden och standardavvikelser räknades ut för de tre kategorierna. Sedan räknades Pearsons r och p-värde ut för att en eventuell korrelation mellan motivation/mål och studieresultat skulle kunna utläsas. Resultatet visade att eleverna är relativt starkt motiverade och arbetar med målsättning. Studien visade att eleverna var något mer instrumentellt än integrativt motiverade och att målsättning var den viktigaste faktorn för eleverna även om skillnaden var liten. Ett t-test visade att denna skillnad var signifikant. Det visade sig inte finnas någon signifikant korrelation mellan motivation/målsättning och språkfärdighet.

I den här konsumtionsuppsatsen ligger fokus på hur livet i Sverige skildras för både en etnisk svensk och för en invandrare i läroböcker för SFI samt svenska som andraspråk. Forskningsområdet är tämligen outforskat och litteraturen som har använts i arbetet har hittats via litteratursökningar i olika databaser samt bibliotekets katalog. Som metod har jag använt mig av allmän litteraturstudie och har valt studier utifrån ämnesrelevans för uppsatsen.Först och främst skildras lärobokens roll i samhället och vikten av läromedelsanalyser samt de relevanta forskningsfrågorna. Därefter får man läsa om hur arbetet har skrivits och analyserats utifrån ett forskningsöversiktligt perspektiv. Detta följs av själva analysen där man kommer fram till att den analyserade litteraturen pekar på att det ofta skildras en stereotyp bild av Sverige och dess invånare i läroböcker inom SFI och svenska som andraspråk. Sist får man läsa en avslutande diskussion där ämnet problematiseras, metoderna jämförs, vilka didaktiska implikationer ämnet har samt förslag till vidare studier.

Syftet med föreliggande studie är att synliggöra bilden av skriftsamhället i läromedel i svenska som andraspråk genom att undersöka vilka skriftpraktiker som representeras. Materi-alet består av fyra böcker för studieväg 1 på sfi. Det teoretiska ramverket och analysverktygen är hämtade från New Literacy Studies. Metoden är en kvalitativ textanalys där innehållet ka-tegoriseras efter skrifthändelser som i sin tur bildar skriftpraktiker. Resultatet visar att det finns fyra dominerande skriftpraktiker i böckerna. I två av dem fungerar skrift som ett red-skap. Skrift används för att informera, i synnerhet utanför hemmets domän. Det används, med eller utan kontakt med en yrkesverksam, för att utnyttja olika tjänster och resurser. Det finns även två praktiker där skriften har en mer central roll. Det är skriftpraktiker som syftar till skolrelaterad inlärning eller till avkoppling. En slutsats är att framställningen av skriftbruket ger en bild av ett samhälle där information sprids med skrift, där skrift inte sällan har en kommersiell anknytning och där det fria skrivandet och skriftbruk i umgänget är underrepresenterat.

Denna studie syftar till att ge fördjupad kunskap genom litteratur, intervjuer och observationer hur pedagoger möter flerspråkiga elever i matematikundervisningen. Flerspråkiga elever har ett annat modersmål som i sin tur kan medföra att behovet av speciella insatser behövs i undervisningen i matematik. Att läs- och skrivförståelsen har betydelse inom matematiken för flerspråkiga elever är tämligen känt. I PISA rapporten (2013) och Statistiska centralbyråns rapport (2014) visar statistiken att flerspråkiga elever inte uppnår målen i matematik i den omfattning som elever med svenska som modersmål. Detta är en kvalitativ studie som utförts på två 4-6 skolor i en specifik kommun. Skolorna har stor andel flerspråkiga elever. Studien innefattar intervjuer och observationer i två skolor av ämnespedagoger och specialpedagoger. Resultatet av denna studie visar att skolan erbjuder och möter nyanlända flerspråkiga elever vid ankomsten till förberedelseklass med god introduktion, kartläggning av tidigare kunskap i matematik och en klasstillhörighet. Resultatet visar att mötet i matematikundervisnigen av flerspråkiga elever i klass har behov av förbättringar. Finns det behov av studiehandledare i modersmålet och kommunen har denna resurs får eleven tillgång till det. På matematiklektionerna fanns det inte alltid tillgång till specialpedagogiskt material. All data har tolkats utifrån ett hermeneutiskt synsätt.

Detta arbete beskriver processen vid framtagandet av ett bildstödsmaterial som är ämnat att användas för lärare i stöttningen av språkutvecklingen för elever med svenska som andraspråk. Bildstödsmaterialet är utformat för lärare och elever i svenska som andraspråk med inriktning mot grundskolans förskoleklass till årskurs 3, även kallat F-3. En viktig aspekt för nyanlända elevers språkutveckling är att de har den språkliga förmågan att kunna interagera funktionellt med andra elever, lärare och artefakter i klassrummet. Eleverna uppmanas till att interagera med den omvärld som de befinner sig inom då det är ett sätt att ta till sig ett nytt språk. Bildstödsmaterialet är utformat så att eleverna uppmanas att interagera med omvärlden genom en dialog med läraren eller andra elever. Bildmaterialet innehåller 5 bilder som skildrar en vardaglig händelse som sker på rasten. Innehållet i händelsen utgår från skolans läroplan för grundskolan F-3, Lgr 11. Bilderna i materialet ämnar att ett brett sätt skildra genus och etnicitet då de befintliga material som vi har analyserat är bristfälliga när det gäller detta område. Då vår produkt, bildstödsmaterialet, riktar sig till elever och lärare i svenska som andraspråk utvecklades en prototyp efter en användarcentrerad process där vi tog hjälp av lärare i svenska som andraspråk. Dessa lärare, informanterna, bidrog till arbetet genom intervjuer som gjordes inför utvecklingsprocessen samt genom att de testade prototypen med sina elever. Vår förhoppning är att detta bildstödsmaterial ska ge lärare i svenska som andraspråk ett verktyg att kunna stötta elever i svenska som andraspråk i deras språkutveckling.

Syftet med denna studie som är kvalitativ och deskriptiv till sin karaktär var att undersöka hur mellanstadielärare genomför och tänker kring sin genrepedagogiska undervisning. Detta undersöktes med hjälp av tre frågeställningar som handlar om hur det sociokulturella perspektivet, den funktionella grammatiken samt cirkelmodellen förekommer i den genrepedagogiska undervisningen och beskrivs av lärarna. Metoderna som användes för att besvara frågeställningarna var klassrumsobservationer och intervjuer. Resultatet visade att det sociokulturella perspektivet, den funktionella grammatiken samt cirkelmodellen har en tydlig förankring i lärarnas undervisning och förekommer på olika sätt. Det sociokulturella perspektivets förekomst kännetecknas av mycket interaktion och stöttning samt meningsfulla och kognitivt utmanande uppgifter. Den funktionella grammatikens förekomst kännetecknas av ett gemensamt metaspråk samt en medvetenhet kring språk och språkanvändning. Cirkelmodellens förekomst kännetecknas av en explicit språk- och ämnesintegrerad undervisning med fokus på kunskapsinhämtning, något som är tidskrävande men gynnsamt.

Syftet med denna studie är att undersöka ämneslärares attityder till att eleverna använder alla sina språkliga resurser i klassrummet, om de känner till begreppet translanguaging dvs. strategier för att använda elevers flerspråkiga potential i undervisningen (Garcia 2009) och vilka strategier de då eventuellt använder sig av i ämnesundervisningen. Materialet består av nätenkäter som skickades ut till 101 lärare, varav 27 deltog på en gymnasieskola i södra Sverige. Materialet har sedan analyserats kvantitativt. Datan visar på att lärarna förhåller sig olika till elevernas användning av flera språk i klassrummet. Samtidigt som deltagarna uppvisar en del negativitet gentemot att använda elevers flerspråkiga resurser i klassrummet kan man ändå se tendenser till mer positiva attityder. Dessa positiva tendenser tar sig uttryck i att de flesta av deltagarna trots att de inte känner till begreppet translanguaging, ändå använder sig av praktiska och konkreta strategier som ingår i begreppet.

Under de senaste åren har skolan genomgått stora förändringar genom att vi berikats med ett stort antal nyanlända elever. Dock har det visat sig att det finns stora behov av kompetensutveckling för att möta behoven hos dessa elever. Syftet med min studie är att undersöka komplexiteten kring organisationen av undervisningen av andraspråkselever. Frågeställningarna lyder ·         Vilka faktorer ser lärarna i svenska som andraspråk som betydelsefulla i undervisningen med andraspråkselever? ·         Vilka behov anser lärarna i svenska som andraspråk att eleverna har? ·         Vilka tankar om specialpedagogisk handledning och stöd finns bland lärarna? För att besvara frågeställningarna genomfördes semistrukturerarde intervjuer med fyra lärare i svenska som andraspråk. Intervjuerna transkriberades och tematiserades utifrån en kvalitativ metod. De teman som framkom analyserades med hjälp av von Wrights teori om punktuellt respektive relationellt perspektiv samt Vygotskys teorier om det sociokulturella lärandet och den proximala utvecklingszonen. Resultatet visar på vad svenska som andraspråkslärarna upplevde som problematiskt med stora, heterogena grupper. Avsaknaden av specialpedagog upplevdes också som ett hinder men den mesta av problematiken hamnade på individnivå. Modersmålslärarna visade sig ha stor betydelse för eleverna vilket också tas upp i den avslutande diskussionen.

Swedish for Immigrants (SFI) is a study program provided by Swedish municipalities to those who are resident in the country, above the age of 16 and in need to acquire basic skills in the Swedish language. Through this course, students are expected to develop their language knowledge to a level that allows them to participate actively in society as well as communicate freely at work or in other educational environments. The aim of this study is to analyse how teachers and students in two different SFI classrooms use their linguistic repertoires to make meaning in oral interaction with each other. Moreover, the study intends to investigate the study participants’ stance of the use of different languages at SFI. This has been done with translanguaging as the main theoretical framework. Translanguaging is an approach to multilingualism which takes into consideration multilingual individuals’ lived experiences and language practices as ways for them to make meaning. Through this approach, every language that is represented in the classroom and other semiotic resources are valued as a part of a multilingual person’s linguistic repertoire and can therefore be used in interaction. Because translanguaging has been mainly used in research about primary school and in contexts where English is the target language, this thesis wanted to further explore how translanguaging is used as a pedagogical approach in a Swedish as a second language course where the students are adults. Designed as a qualitative research, the study has employed classroom observations and semi- structured interviews as the research methods. First, classroom observations were conducted in the two studied classrooms and were documented by means of field notes and audio recordings. After an initial analysis of all the data collected through the observations, the study participants were interviewed about their stance on the use of multiple languages as a mean of instruction and about their recollections of some critical moments using the stimulated recall technique. The study results showed that the teacher in one classroom only used Swedish as the language of instruction, while the teachers in the second classroom drew upon both their and their students’ linguistic repertoires in their teaching. The interview with one of these teachers showed a positive stance towards the use of the different resources from both teachers’ and students’ linguistic repertoires. Students in both classrooms were observed using different languages, such as Swedish, English and their mother tongues, as well as body language and other resources as a way to make meaning in interaction with others and solve tasks. Interviews with students showed though different attitudes towards the use of different languages in SFI-instruction: while some students see positive sides in the possibility of using their other languages during classes, other students expressed an opposition to this practice and a preference for the use of Swedish only.

<p>Studiens syfte var att ta reda på om elever med invandrarbakgrund får samma förutsättningar att klara sina studier och om lärarna tar hänsyn till elevernas olika bakgrund vid planering och utformning av lektionernas innehåll. Studien ska ge svar på om alla elever får en likvärdig chans till att klara kursmålen och om lärarna inkluderar och strävar efter att motivera elever som inte faller inom ramen för lärarens egen bakgrund och omvärldsperspektiv.</p><p>     Genom en kvalitativ och en kvantitativ studie i form av intervjuer med lärare och analys av undervisningsmaterial har jag försökt att ta reda på hur verksamheten utformas för att inkludera och stärka alla elever samt motivera och uppmuntra till vidarestudier. Hur och om man involverar elevernas erfarenheter, intresse och bakgrund för att motivera, engagera och inkludera eleverna i undervisningen.</p><p>     Resultatet av min studie visade på att lärarna inte tar hänsyn till elevernas olika bakgrunder när de selekterar stoffurvalet och när de planerar innehållet av lektionerna. Studien visade att lärarna inte är medvetna om att ett sådant behov kan finnas.</p>