No description available.

The purpose of this study was to look into how learners of Swedish as a second language and some teachers of the subject think and reason about the choice between Swedish or Swedish as a Second Language and literature in Swedish at upper secondary schools. Similar studies have earlier been carried out at upper secondary schools in areas dominated by immigrants while the present study has been accomplished in a small municipality with comparatively few immigrants. The study is based upon qualitative interviews which have been analysed through the socio-cultural theory regarding those artifacts, communication and that mediating second learners of Swedish and their teachers and schools are using in their choices between Swedish or Swedish as a Second Language as well as selection of literature in literature teaching.  The study also shows how learners of Swedish as a second language perceive the choice between the two options of Swedish courses at advanced upper secondary school and how their teachers look upon their choice and the information given. Furthermore we will also get to know the learners of Swedish as a second language and their teachers’ view on teaching Swedish literature at advanced upper secondary B-level in Swedish. However, the study suggests that the information given to the students is inadequate and does not meet the intentions of the Swedish upper secondary school. In literature teaching, we also notice a desire, among students as well as teachers, to read and understand the same literature as native speakers. The study also points out an ambition with the teachers as well as the learners that the students are fully incorporated in the Swedish society and what we (teachers, school and society) can do to facilitate and show the learners how important they are in contemporary and future society. / Uppsatsens syfte har varit att undersöka hur några andraspråkselever och några svensk- och svenska som andraspråkslärare tänker och resonerar om val av svenskämne och litteraturläsning på gymnasiet. Undersökningen har genomförts på en mindre kommunal gymnasieskola med relativt få invandrarelever och därmed har också informantunderlaget varit begränsat. Informanterna har varit tre andraspråkselever och tre svensk- och svenska som andraspråkslärare. I Sverige har det tidigare genomförts liknande undersökningar i invandrartäta storstadsområdens gymnasieskolor. Därför är den nu genomförda undersökningen utförd i en mindre och relativt invandrargles kommun, lika viktig för att få information om hur situationen ser ut utanför de svenska storstäderna. Tidigare forskning kring andraspråkseleverna är till stor del utländsk men relevant då situationen för andraspråkseleverna är likartad världen över. I Sverige finner vi också tidigare forskning som rör andraspråkselevernas skolsituation men den forskningen är som tidigare nämnts mest inriktad på storstadsområdena. I undersökningen har kvalitativa intervjuer använts som undersökningsmetod för att sedan analyseras via den sociokulturellteorins samband till de artefakter, den kommunikation och den mediering som andraspråkselever, lärare och skola använder sig utav i valsituationen likväl som i litteraturundervisningen. Vi får följa hur andraspråkseleverna upplever valet av svenskämne till gymnasiet och hur lärarna ser på valet och informationen kring det. Vidare får vi också höra andraspråkseleverna och lärarna i deras resonemang kring litteraturundervisning och litteraturläsning på gymnasiets B-kurs i svenska. Bilden som undersökningen ger av valet av svenskämne är att den upplevda informationen inte harmonierar med de intentioner som finns i gymnasieskolan utan kunde förmedlas till andraspråkseleverna och deras föräldrar på ett tydligare sätt. I litteraturundervisningen finner vi också en strävan hos både lärare och elever att de ska läsa och förstå samma litteratur som modersmålstalarna. I undersökningen framkommer att viljan finns hos både lärare och andraspråkseleverna att eleverna ska bli fullvärdiga samhällsmedborgare och vad vi (lärare, skola och samhälle) kan göra för att underlätta och visa andraspråkseleverna hur viktiga de är i vårt samtida och framtida svenska samhälle.

Syftet med denna studie är att belysa några lärares inställningar till flerspråkighet och flerspråkiga elever och hur de arbetar med dessa elever. Studien bygger på 7 intervjuer med kvinnliga lärare som är verksamma i grundskolans tidigare år och arbetar på relativt små skolor i en och samma kommun.   Resultaten visar att lärarna har en överlag positiv inställning till flerspråkighet och flerspråkiga elever, även om några negativa aspekter kommer upp. Många lärare ser eleverna som en resurs och menar att man får in språk- och kulturdiskussioner på ett naturligt sätt. Av intervjuerna framkom det även att det krävs mer tid och resurser för att kunna bemöta flerspråkiga elever. Dessa resultat stämmer väl överens med tidigare studier.   Lärarna i studien menar att det krävs ett mer konkret och tydligt arbetssätt för att stödja språkutvecklingen för de elever som har annat modersmål än svenska. Flera av lärarna menar att stöd i modersmålet är viktigt. Men att stödja utvecklingen av modersmålet ser många lärare som svårt och lägger ansvaret på modersmålslärarna och föräldrarna. Studien visar också att det krävs extra mycket tid och resurser för att kunna bemöta flerspråkiga elever på ett likvärdigt sätt. Men tyvärr finns det varken tillräckligt med tid eller resurser på dessa skolor anser lärarna.

The purpose of these studies is to see how the reception and education of non-Swedish speaking newcomers are organized in a small county, and what you can do to improve this process to achieve a better and quicker integration into the Swedish language and society. To do this, interviews have been performed with four headmasters and different categories of teachers representing all schools in the actual county. In the result it was clear that both headmasters as teachers saw a need to change   and improve reception to provide consistent but flexible support. The headmasters wanted to create written instructions to assure equivalence between the different schools. The majority of teachers wanted to change the current system whereby some pupils, based on their origins, were placed in a preparatory class to learn the language whilst others were placed directly into a Swedish class. All teachers also thought that the help the non-Swedish speaking newcomers were offered was insufficient. The conclusion is that the county must decide and create instructions according to Skolverket’s recommendations and it also ought to offer all pupils the possibility of learning the basis of the language in a preparatory class. The county needs to create a system of estimating the language level of pupils speaking Swedish as a second language and decide a suitable level before placing them into a Swedish class. On the basis of the language level the county also needs to decide which and what further help the individual pupil needs to achieve the goals in his education.

Syftet med studien är att kartlägga vilka möjligheter och hinder som finns med användningen av IKT i fråga om ordinlärningen för andraspråkselever. Uppsatsen belyser hur ordinlärningen kan stimuleras via IKT. I uppsatsen svarar vi på hypotesen, vilken är att andraspråkselever lättare lär sig ord via IKT än via traditionella läromedel.   I interventionsstudien deltog 20 andraspråkselever i en årskurs tre i södra Sverige. Hälften av dessa elever ingick i kontrollgruppen och resterande elever ingick i interventionsgruppen. Interventionsgruppen fick öva ordinlärning via IKT medan kontrollgruppen fick öva ordinlärning via traditionellt läromedel. Resultatet visar att interventionsgruppen lärde sig fler ord än kontrollgruppen.

Syftet med föreliggande studie är att utreda vilken roll litteratur har och hur lärare använder litteratur i ämnet svenska som andraspråk. Genom analys av kursplanerna i svenska och svenska som andraspråk på gymnasienivå har vissa generella slutsatser dragits. Statens syn på litteraturens syfte har ställts mot vad ledande forskning säger inom området. Genom en kvalitativ undersökning med halvstrukturerade intervjuer har informanternas resonemang kopplats samman med kursplaner och teorier gällande litteratur- och språkforskning. Resultatet visar att lärarna i undersökningen använder litteraturen bland annat för att skapa situationer som inbjuder till samtal i klassrummet.

Syftet med denna studie är att bidra till skolutveckling genom att prova, beskriva och diskutera hur man med hjälp av lärstilsmetodik kan undervisa vuxna andraspråksinlärare i svenska som andraspråk. Resultatet stämmer överens med tidigare forskning, lärstilsmetodiken bidrar till måluppfyllelse i denna grupp med vuxna andraspråksinlärare. Jag hoppas att studien utgör ett bidrag till andraspråksundervisningen och ökar läsarens kunskap om inlärningsstilar.

<p>Sammandrag</p><p>Detta arbete är en fallstudie av grammatikens roll i ämnet svenska som andraspråk utifrån lärarsynpunkt. Jag menar att elevperspektivet är välrepresenterat i forskningen som föregår uppsatsen. Därför är det intressant att lyfta fram olika lärares åsikter i sammanhanget.</p><p>Arbetet försöker beskriva några av de svårigheter som en andraspråksinlärare kan ha med den svenska grammatiken. Vidare ges exempel på formuleringar i kursplanerna som berör grammatik och grammatikundervisning. Fallstudien går ut på att undersöka vilka tankar ett antal verksamma lärare inom ämnet har om grammatikens funktion i undervisningen.</p><p>Resultaten visar framförallt att ordföljden, adjektivens kongruenskrav, verbens tempus samt substantivens bestämdhet är de moment som enligt lärarna skapar störst problem. En jämförelse mellan lärarnas tankar och vad som lyfts fram i aktuell forskning visar på stora överensstämmelser. Dock framkommer vissa skillnader mellan grupperna, vilket i huvudsak visar sig genom att forskarna presenterar en mer nyanserad bild av problematiken.</p>

No description available.

Huvudfokus i denna studie är läsförmåga, språkförmåga och textrörlighet. Begreppet textrörlighet betyder kortfattat hur en elev tolkar och rör sig i en text. I studien intervjuas fem högstadielever samt fem gymnasielever. Högstadieeleverna läser svenska och gymnasieeleverna svenska som andraspråk. I elevintervjuerna får eleverna läsa och tolka en skönlitterär text: Berg som vita elefanter av Ernest Hemingway. Utifrån intervjuer med eleverna om texten dras slutsatser om elevernas textrörlighet genom en analysmodell baserad på Langer (1995) och Libergs m.fl. (2012) forskning som sedan relateras till elevernas språk- och läsförmåga.I Studien intervjuades högstadieelever samt gymnasieelever i svenska respektive svenska som andraspråk. Båda elevgrupperna läste enligt grundskolans läroplan och dess kursplaner då eleverna som läser svenska som andraspråk läser på gymnasiets introduktionsprogram och saknar gymnasiebehörighet. Studien visade att formuleringarna i svenska och svenska som andraspråks kursplaner i princip är identiska vilket ifrågasätts i studien då eleverna har olika språk- och läsförmågor.Studien undersöker läsning på djupet utifrån en analysmodell, något som endast går att uppnå genom djupare intervjuer med respondenter. En kvalitativ studie med ett mindre material ger studien möjlighet att undersöka textrörlighet och läsförmåga på djupet. Studien kan då även upptäcka möjliga samband och variationer som vanligtvis inte kan upptäckas när man talar med en elev i ett annat forum än i en djupintervju.Resultatet av studien var att högstadieeleverna, som läser svenska, läste med en högre grad av textrörlighet och därmed hade en högre läsförmåga än gymnasieeleverna som läser svenska som andraspråk. Detta mynnar ut i att studien ifrågasätter kursplanernas formuleringar.