Uppsatsen handlar om hur styrdokumenten i form av centralt innehåll, kunskapskrav och bedömningsmatrisen för det nationella provet ser ut i kurserna Svenska 3 (Sve03) respektive Svenska som andraspråk 3 (Sva03). Syftet är att se eventuella likheter och skillnader samt hur väl respektive kurs styrdokument överensstämmer med bedömningsmatrisen för det nationella provet. Fokus ligger på att jämföra kursernas styrdokument utifrån begreppet likvärdighet i bedömning som är ett tungt vägande argument för de nationella proven enligt Skolverket. Kursernas centrala innehåll och kunskapskrav har analyserats kvantitativt och kvalitativt. De kvantitativa aspekter som analyserats är: antal ord i texten, texternas nominalkvot eller informationstäthet samt texternas LIX-värde. De kvalitativa aspekter som studerats är polerna abstrakt- konkret samt textens samband i form av tema-rema. Resultatet visar att det fanns både kvantitativa och kvalitativa skillnader mellan kursernas styrdokument. Sva03 har ett centralt innehåll som är längre i antal ord och med en betydligt mycket högre nominalkvot än den för kursen Sve03. Kursen Sva03 skilde ut sig även när det gällde kunskapskraven (för betyget E) där kursen har ett betydligt högre LIX-värde än Sve03. Kvalitativa skillnader hittades likaså. Styrdokumenten för Sva03 är exempelvis mer abstrakt formulerade än de för Sve03. De texter som visade störst likheter var bedömningsmatriserna för det nationella provet och respektive kurs. I jämförelse med styrdokumenten för kurserna stämde matrisen bättre för Sve03 än för Sva03. Detta kan vara ett tecken på att det nationella provet inte ger en möjlighet att bedöma eleverna som läser Sva03 på ett likvärdigt sätt.

Genom att undersöka DLS-ordförståelsetest i skolår 9 är syftet med denna uppsats att se om elevernas resultat uppnår det förväntade staninevärdet för årskursen. DLS-ordförståelsetest används för att screena elever och se hur klassen/gruppen ligger till. Detta görs för att synliggöra om eleverna kan visa att de känner till synonymer till ord och begrepp som testet tar upp. I min undersökning använder jag detta test, där ord och begrepp som de möter i ordförståelsetestet är hämtade från flera av skolans ämnen. Jag vill också undersöka om skillnader kan ses mellan elever med svenska som modersmål och elever med svenska som andraspråk, samt om kön har någon betydelse. Min förhoppning var att alla elever som deltar i undersökningen uppnår förväntade resultat och kan visa en god ordförståelse. Om de mot min förmodan inte gör detta, kan det möjligtvis bero på att de talar ett annat språk hemma? Att de har vårdnadshavare som ej har utbildning, och inte har ett akademiskt språk? Att tala flera språk kan vara utmanande, och ordförståelsen kan brista hör vi i debatter – men är det verkligen så? Har eleverna i studien vårdnadshavare som har studerat och vidareutbildat sig efter gymnasiet, kan det då vara så att dessa elever möter ett mer akademiskt språk? Min hypotes är att det kan tänkas vara så.   Jag har i denna studie samlat in material från tre parallellklasser i årskurs 9 samt skickat hem enkät till vårdnadshavare där de dels godkände elevens medverkande i studien, och dels frågor till vårdnadshavaren om dennes utbildningsbakgrund. Det visade sig att majoriteten av eleverna uppnår förväntade resultat för årskursen. Undersökningen visar att en viss skillnad kan ses gällande pojkar och flickor, däremot mellan elever med svenska som andraspråk och elever med svenska som modersmål kan denna skillnad inte ses i samma utsträckning.

Arbetets syfte är att undersöka hur olika lärare arbetar kring svenska som andraspråks undervisningen och integrationen av de elever som läser svenska som andraspråk. Arbetet är relevant då det på de flesta skolor finns elever i behov av att läsa svenska som andraspråk. Undersökningen gjordes med intervjuer som vald metod. Analysen av de svar som lärarna gav jämfördes med varandra i resultatet. Resultatet visade att samtliga lärare hade mycket lika tankar kring svenska som andraspråksundervisningen och integreringen av eleverna. Samtliga lärare sa att det är viktigt att eleverna känner att de har en klasstillhörighet. De nya eleverna placeras i en klass då de kommer till skolan, även om de till en början är mer på svenska som andraspråksundervisningen än vad de är i klassensundervisningen. Det kom även fram att visa av lärarna vill ha mer kontinuitet i sin undervisning, samt att eleverna även lär sig mycket av sina klasskamrater.

Denna studie behandlar betydelsen av att kunna det svenska språket vid arbete med matematiska textuppgifter. Studien inriktar sig på grundskolans årskurs två som genomför matematiska textuppgifter på ett matematiktest samt genom intervjuer. Syftet med arbetet är att utifrån en kvalitativ studie jämföra olika elevgruppers förståelse av det matematiska språket och begrepp som används i matematiska textuppgifter på lågstadiet. Eleverna är nämligen indelade i grupperna elever med svenska som förstaspråk samt elever med svenska som andraspråk. Forskningsfrågorna som studien svarar på är hur elevers språkkunskaper kan påverka deras möjligheter att förstå språket i matematiska textuppgifter samt hur de olika gruppernas förståelse för det matematiska språket och dess begrepp som används i den kvalitativa studien skiljer sig. Dessa frågor besvaras utifrån en analys av elevernas testresultat och elevernas svar under intervjuerna kring de matematiska textuppgifterna. I studien går det att konstatera att elever med svenska som förstaspråk har enklare att lösa matematiska textuppgifter än elever med svenska som andraspråk. Däremot hade mer precis statistik redovisats om studien hade genomförts i ett större omfång med lika många från varje testgrupp. Anledningen till varför slutsatsen kan dras trots att antalet deltagande elever med svenska som andraspråk var betydligt mindre än elever med svenska som förstaspråk är för att analysen av test och analys av intervjuer skilde sig åt. Eleverna med svenska som förstaspråks svar var mer utförliga och löste oftare frågorna korrekt genom att göra beräkning och skriva svar, vilket eleverna med svenska som andraspråk gjorde mer sällan. Däremot tänkte vi att det skulle vare en större skillnad mellan grupperna än vad det visade sig, med tanke på det svåra språk som fanns i de matematiska textuppgifterna som var tagna från nationella proven i årskurs tre och kartläggningsmaterial. En del frågor visade sig nämligen ge liknande svar från båda grupper, vilket innebar att språket även var för svårt för elever med svenska som förstaspråk.

Syftet med denna studie är att undersöka hur naturkunskapslärare undervisar utifrån ett andraspråksperspektiv. Genom kvalitativa metoder i form av intervjuer och observationer med fem naturkunskapslärare undersöks hur lärarna planerar och arbetar med språk- och kunskapsutvecklande undervisning. Lärarnas syn på språklig utveckling inom den ämnesspecifika undervisningen redovisas samt vilket språkutvecklande material som lärarna använder sig av. Resultatet visar att naturkunskapslärarna inte använder sig av några standardiserade didaktiska modeller för språk- och kunskapsutvecklande undervisning, utan agerar på olika sätt utifrån lärarnas erfarenheter av andraspråkundervisning. Lärarna efterfrågar ämnesspecifik fortbildning inom andraspråksundervisning och digitala verktyg som gynnar andraspråksperspektivet inom naturkunskap.

Elever med svenska som andraspråk uppnårbetydligt sämre resultat i matematik än elever som har svenska som modersmål. I detta arbete undersöks orsakerna till varför de inte presterar bättre och huruvida modersmålsundervisningen är gynnsam för dessa elever. Metoden som har använts i denna undersökning är litteraturstudie och intervju med fem olika lärare, såsom matematiklärare och tvåspråkiga lärare. Det framkom att språket har en avgörande betydelse förelevernas kunskapsutveckling och att stöd i deras förstaspråk innebar stora framsteg i matematik. Utöver det faktum att det är möjligt att uppnå goda resultat, kan modersmål dessutom handla om en stärkt självkänsla och etnisk identitet. En god kommunikation och samarbete mellan modersmålslärare och ämneslärare kan bidra till elevens utveckling i matematik.

This thesis examines the use of posture verbs among students in upper secondary education. Posture verbs are difficult to differentiate between and have a wide semantic range. The aim of this study is to examine how often students studying Swedish as a second language (SSL) in upper secondary education use posture verbs in the production of texts in comparison to students studying Swedish. The research material for this study is comprised of two parts. The first part consists of 68 student texts, taken from the Swedish National Test 2015 in the courses of Swedish 1 and SSL 1. The second part consists of a questionnaire which requires an active choice of a posture verb by the participant. The study reveals that native speakers of Swedish use posture verbs twice as often as SSL-learners when writing. The study also reveals a small difference between the student groups concerning their use of posture verbs as opposed to copula sentences. This signifies an uncertainty surrounding the context in which these verbs are used.

I denna studie undersöks vilka kompetenser lärare behöver ha för att kunna ta emot nyanlända elever på ett fördelaktigt sätt. Huvudfokus ligger vid att, utifrån ett sociologiskt och ett religionsdidaktiskt perspektiv, med hjälp av kvalitativa intervjuer, undersöka huruvida religionslärare respektive lärare som arbetar i förberedelseklass besitter dessa kompetenser och därför kan ta emot nyanlända elever på ett mer fördelaktigt sätt med avseende på elevernas kulturella och religiösa bakgrunder. I studien benämns detta som "religionspedagogisk kompetens." Resultatet påvisar att lärarna besitter vissa kompetenser som kan sägas vara adekvata i mottagandet men det framkommer inte om dessa kompetenser har med lärarnas kunskaper om kulturella och religiösa olikheter. Vidare framkommer att lärarna i hög grad anser att det är viktigt för lärare som tar emot nyanlända elever att ha kunskaper om och förståelse för olika kulturella bakgrunder. En majoritet av lärarna anser sig inneha dessa kunskaper tack vare sin utbildning. Resultatet visar däremot att det finns en ovilja i att sammanföra begreppen kultur och religion eftersom de enligt en majoritet av lärarna inte har med varandra att göra trots att eleverna som omnämns kan se på kultur och religion på ett annat sätt. Undersökningen visar att lärarna inte reflekterar över detta i sina utsagor.

Denna studie fokuserar på vilket ordförråd som används i svenska läromedel för lågstadiet årskurserna 1-3. Den empiriska undersökningen består av en analys av två läromedel som används inom ämnena svenska och svenska som andraspråk inom läsning. De båda böckerna är läseböcker bestående av historier om de olika karaktärerna texten bygger på. Från varje bok har sedan två kapitel valts som grund för det empiriska materialet.      Metoden till denna studie består av en innehållsanalytisk metod med inriktning på den textuella strukturen. Analysverktyget till studien bygger på textens innehåll som fokuserar på ordförrådets olika delar Vanliga/ovanliga ord, Ordklasser, Ordpackning och Bildspråk. Under denna studie har två frågeställningar bearbetats. Den första frågeställningen bearbetade varje kapitel separat. Den andra frågeställningen uppmärksammade skillnader och likheter mellan respektive bok. Vid undersökningens gång framkom det att respektive bok består av liknande ordförråd, exempelvis består de båda böckerna av ungefär samma mängd ovanliga ord trots att ena boken är anpassad för svenska som andraspråk. Sammanfattningsvis har denna undersökning granskat två läseböckers ordförråd inom ämnet svenska och svenska som andraspråk.

Syftet med denna studie är att undersöka vilka faktorer som påverkar elevers motivation till att lära sig ett andra språk. Därmed vill vi veta hur lärare stimulerar tvåspråkiga elever till att lära sig det svenska språket, samt hur faktorer som socioekonomiska förhållanden påverkar elevernas motivation till att lära sig ett främmande språk som de inte behärskar. Litteraturstudiens resultat är baserad på 14  studier och uppdelat i två delar, där den första delen besvarar vår första  frågeställning och den andra delen besvarar den andra frågeställningen. Den första delen av resultatet består av följande rubriker: modersmålsundervisning för andraspråksinlärning, motivation för språkinlärning, undervisningen i klassrummet och samspelet med andra samt arbetssätt. Den andra delen av resultatet består av rubriken socioekonomisk bakgrund och hemmiljöns betydelse. Vår avslutande reflektion av litteraturstudien framhäver att det finns flera metoder för att stimulera och motivera elever för andraspråksinlärningen. Resultatet visade ocksåatt det finns flera faktorer förutom socioekonomisk bakgrund som påverkar elevers motivation och lust att lära.