Svenska som andraspråk har funnits som eget ämne sedan 1995. Ämnet är jämställt med parallellämnet svenska och ger samma behörighet till gymnasium respektive högskola. Elever i grundskolan kan hänvisas till ämnet efter behovsbedömning medan ämnet är frivilligt på gymnasieskolan. Meningarna går isär ifråga om svenska som andraspråk bör läsas integrerat med svenska eller inte. Den här undersökningen är gjord genom kvalitativa intervjuer med några elever som läser svenska som andraspråk integrerat, men som också har några lektioner varje vecka med bara andra elever som läser svenska som andraspråk. Två lärare, som undervisar både integrerat och separat är också intervjuade. Jag ville ta reda på vilka uppfattningar de hade av att undervisas/undervisa i svenska som andraspråk både integrerat och separat. Resultatet visade att även om det finns stora utmaningar, både för elever och lärare, att undervisas/undervisa i integrerad grupp, så var det ändå vad de föredrog. / <p>Svenska som andraspråk</p>

This study investigates how men are portrayed in two different textbooks designed for courses in English 5 and Swedish as a second langue 1 at Swedish upper secondary school level. By examining which type of character traits male characters display in mentioned textbooks the goal was to decide whether main characters of the male sex are portrayed as gender stereotypical or not. Discourse analysis, social constructionism theory and systematic functional linguistics have been used to reach the conclusion that examined textbooks do portray male characters in a gender stereotypical manner. The results show that nine out of ten characters have stereotypically male character traits. The two most common characteristics are successful and aggressive.

1983 tillkom de s.k. SVAN-proven i ämnet svenska som andraspråk för grundskolan. Syftet med proven var att kunna bedöma tvåspråkiga elevers färdighet i svenska och ge underlag för rättvis resursfördelning. Dessa prov används fortfarande av vissa pedagoger i ämnet svenska som andraspråk i grundskolan. Eftersom proven nu är över 30 år gamla och har ett annat fokus än vad dagens kommunikativa språkundervisning syftar till kan man därför fråga sig om de är användbara samt vilka eventuella konsekvenser det kan få om provresultaten används som underlag för beslut. För att få svar på frågan om provet är användbart för bedömning har 30 elever med svenska som modersmål genomfört det skriftliga SVAN-provet för grundskolans årskurs 9. Dessutom har enkäter skickats ut till 100 lärare i svenska som andraspråk för att ta reda på i vilket syfte proven fortfarande används. Eftersom analysen visar att nio elever med svenska som modersmål inte klarar provet kan man fråga sig om det är användbart. Resultatet visar att man som testanvändare måste analysera resultaten noggrant och inte endast räkna felsvaren, för att få en så säker bedömning som möjligt. Det är inte själva innehållet i provet som valideras, utan tolkningen av innebörden av testresultatet som är avgörande om ett prov är giltigt eller ogiltigt. Eftersom SVAN-provet fortfarande används är det viktigt att man som pedagog ser till att syftet med provet överensstämmer med dess konstruktion och användning.

Under de senaste årtiondena har den svenska skolan gått från att vara tämligenenspråkig och monokulturell till dagens mångkulturella och flerspråkliga skolmiljö(Skolverket 2016). Denna förändrande elevsammansättning medför andraförutsättningar för lärarna och då bland annat gällande att fördela ordet i klassrummettill en elevgrupp bestående av både elever med svenska som förstaspråk och elever medsvenska som andraspråk. Uppsatsens syfte är att studera hur en gymnasielärare i ensådan elevgrupp ställer frågor till eleverna och sedan följer upp deras svar. För att undersöka detta genomfördes två lektionsbesök som både observerades med stödav ett observationsschema och som spelades in både med diktafon och medvideokamera. Utifrån observationsschemat och inspelningarna analyserades sedanlektionerna efter en analysmetod där både lärarens sätt att ställa frågor och sätt att följaupp frågorna kategoriserades. Resultatet visade att läraren i viss utsträckning fördelar ordet i klassrummet baserat påom eleverna har svenska som förstaspråk (SVE) eller som andraspråk (SVA). De frågorsom ställde högst krav på den eleven som skulle svara, gick som regel till en elev medsvenska som förstaspråk. Dessutom valde läraren ofta att ställa sina frågor rakt ut iklassen vilket gjorde att några få elever, två SVE-elever och en SVA-elev, besvarade enstor del av den totala mängden frågor. Samtidigt var läraren mån om att ge positivåterkoppling på eleverna svar och såg till att ta sig tid att hjälpa eleverna fram till rättsvar på frågan både i fall där elevens svar var svårt att förstå rent språkligt eller därsvaret var felaktigt.

BAKGRUND: I massmedia diskuteras ofta om hur barn med annat språk än svenska misslyckas med att integreras i samhället och hur dessa barn har det svårt att nå godkänt betyg i kärnämnena, svenska, engelska och matematik. Enligt Hyltenstam, K. &amp; Lindberg (2004, s.17) är en viktig förklaring till detta misslyckande att undervisningen i svenska som andraspråk inte bedrivs enligt intentionerna i styrdokumenten. Detta problem kan begränsa barnens möjligheter senare i deras skolgång och yrkesliv.SYFTE: Vårt syfte med studie är att undersöka och beskriva hur skolor arbetar med flerspråkighet.Våra frågeställningar är:• Hur resonerar verksamma pedagoger kring flerspråkighet?• Hur stöttas flerspråkiga elever i skolan?• Hur resonerar pedagoger kring samverkan med föräldrar till flerspråkiga elever?METOD: Den metod som använts är kvalitativ metod i form av nio intervjuer och observationer av sex pedagoger vid olika tillfällen. RESULTAT: Vårt resultat visar att skolor arbetar på olika sätt med flerspråkiga elever. Undervisningen skiljer sig ganska mycket mellan de undersökta skolorna. Samtliga pedagoger är positiva till att ha flerspråkiga elever i sin klass. Samverkan mellan föräldrarna och skolorna är av traditionell art. Resultatet visar även att skolorna erbjuder flerspråkiga elever ett likadant stöd för att utveckla sitt andraspråk. / Uppsatsnivå: C

BAKGRUND:Bakgrunden är uppdelad i fem olika avsnitt. Det två första avsnitten behandlar det svenskaspråket och skriftens utveckling. I avsnitt tre redogörs det för tidigare forskning kringspråkutveckling och här beskrivs även den teoretiska ramen för vår undersökning vilken är avsocialkonstruktivistisk art. Avsnitt fyra skildrar forskningen kring språkutveckling ur ettandraspråksperspektiv. Här beskrivs interimspråkteorin liksom modersmålets betydelse förlärandet och forskning som härrör detta område. I det sista avsnittet, avsnitt fem, klargör vibegreppen bedömning och dess olika former samt för några av bedömningens verktyg.SYFTE:Syftet med arbetet var att ta reda på hur några lärare på två mångkulturella skolor bedömersvenska som andraspråkselevers skriftliga kompetens och även medvetenheten hos lärarnakring modersmålets betydelse för elevens lärande. Samtidigt ville vi se vilka hjälpmedellärarna använder sig utav vid bedömning av texter och om de tog hjälp av modersmålslärarenvid bedömningen.METOD:Vi har använt oss av två kvalitativa metoder. Datainsamlingen har skett genom self-report ochkompletterande intervjuer med nio lärare på två olika skolor.RESULTAT:Resultatet visade att samtliga lärare var kunniga om hur språket för elever med ett annatmodersmål än svenska utvecklas och att de var medvetna om hur viktigt det är att uppmuntraskrivandet istället för att fokusera på korrektheten i texten. Portfolio var det verktyg som istörst utsträckning användes för bedömning av svenska som andraspråkselevers skrivnatexter. Det mest i ögonfallande var att mötet mellan läraren och modersmålsläraren sällanskedde. / Uppsatsnivå: C

BAKGRUND: I vår bakgrund redogör vi för den tidigare forskning som bedrivits kring fysiskt undervisningsmaterial i ämnet. Vår teoretiska ram utgörs av Cummins modell för andraspråksinlärning samt Vygotskijs sociokulturella förhållningssätt vilka båda ligger till grund för vår resultatdiskussion.SYFTE: Syftet med vår undersökning är att med utgångspunkt i klassrummets konkreta material studera undervisningssituationer i ämnet svenska som andraspråk, samt undersöka vilka motiv lärare anger för sina val av material och val av aktiviteter.METOD: För att nå studiens syfte använde vi oss utav observationer och kvalitativa intervjuer. I vår undersökning ingår tre lärare på olika skolor som undervisar i ämnet svenska som andraspråk.RESULTAT: I vår undersökning fann vi att lärarna arbetade med ett varierat material och olika aktiviteter i sin undervisning utan att vara styrda av läroboken. Gemensamt för de tre lärarna var att de arbetade med skönlitteratur, läsförståelse och ordkunskap. Resultatet visade också att lärarnas motiv till det material de använde ofta grundade sig på en ambition av anpassning till elevernas tidigare kunskaper och vardagliga liv.

BakgrundI vår undersökning kommer vi att belysa olika områden som är relevanta till det fenomen som är i fokus i vår studie. Vi kommer även att lyfta fram olika metoder som används ute i verksamheterna och vi lyfter även fram kultur, modersmålets betydelse och olika undervisningsmetoder.SyfteVi ville genom vår studie ta reda på hur pedagoger arbetar med svenskundervisning för barn med svenska som andraspråk. Vi vill också ta reda på vilka metoder som pedagoger använder i förskolan och i förskoleklassen.MetodStudien bottnar i en fenomenografisk ansats. Detta är en kvalitativ undersökning och vi gjorde intervjuer med pedagoger i förskolan och i en förskoleklass för att komma fram till vårt resultat.ResultatResultatet visar att pedagoger i förskolan och i förskoleklassen har samma värderingar är det gäller svenska som andraspråk. Dock anser pedagogerna att det saknas tillräckligtMed resurser för att nå den optimala inlärningsmiljön i skolorna.Metoderna för svenskinlärningen som används i förskolan och i förskoleklassen bygger oftast på samma grundtanke. / Program: Lärarutbildningen

This essay presents a comparison between Secondary teachers' work in language history in the courses Swedish and Swedish as a second language. This is ​​based on the idea that there are differences between the two courses that can’t be explained by the curriculum's different objectives and criteria. This study has its focused on working methods, attitude and problematics in Teacher's education of language history. Six Teachers' were interviewed and their answers form the basis of the study results. The results of the interviews were analyzed through curriculum theory to give the teachers a common starting point in their education in language history. What could be learned from this study was that there are differences between the course's working methods and attitude among the teachers in the different courses. There was also a lack of confidence in the curriculum, which the teachers did not consider gave adequate support in different problematics and issues that arose in their classrooms. A distinct difference that was read from the result was that the students in Swedish as second language ​​had a better attitude to the education in language history, likewise its teachers. / Denna uppsats presenterar en jämförelse mellan gymnasielärares arbete med språkhistoria i ämnena Svenska och Svenska som andraspråk med utgångspunkt i tanken att det finns skillnader mellan de två ämnen som inte kan förklaras med läroplanens olika mål och kriterier. Studien har fokuserat på arbetsmetoder, inställning och problematik i lärares undervisning av språkhistoria. Sex informanters intervjuer ligger till grund för studiens resultat. Intervjuernas resultat analyserades genom läroplansteori för att ge denna studie en gemensam utgångspunkt utifrån samtliga informanterns olika perspektiv. Vad som kunde utläsas från denna undersökning var att det finns skillnader mellan ämnenas arbetsmetoder och inställning hos lärarna i de olika ämnena. Det framkom även en bristande tillit till läroplanen som lärarna inte ansåg gav tillräckligt stöd i deras problematik som uppstod i deras klassrum. En tydlig skillnad som utlästes från resultatet var att både lärarna och eleverna i Svenska som andraspråk hade bättre inställning till momentet språkhistoria.

No description available.